Startsida Snabelposten Blogg Arbetsplatsen Produkter Länkar  
 

RESOR

Studiebesök till Stuttgart

Text: Christopher Lundgren

 

Foto: Marie Louise Hallsenius , Eleonor Berlin, Christopher Lundgren,
Christer Arvidsson

Se mer bilder från Tysklandsresan
 

Mellan den 8 och 10 juni åkte ett flertal medarbetare från Daglig verksamhet till den tyska staden Stuttgart för att besöka olika verksamheter för funktionshindrade personer. Personer från både Snabel-Posten, Referensgruppen och Regionförbundet i Uppsala län följde med. 

Efter att personal från Daglig verksamhet i Stuttgart var på studiebesök i Sverige förra året för att besöka olika grupper inom Daglig verksamhet har vi nu varit på studiebesök i Stuttgart för samma ändamål.

Resan dag för dag

8 juni

Allting började med att vi samlades på Knivstagatan kl fem på måndagsmorgonen för att åka taxi till Arlanda. Sedan flög vi med lågprisbolaget Air Berlin då vi mellanlandade i Berlin där vi kunde äta lunch och titta i affärer innan vi flög vidare med nästa plan.
På flygplatsen i Stuttgart blev vi väl mottagna av några av de personer som tidigare hade varit på studiebesök i Daglig verksamhet i Sverige. Vi åkte med en minibuss till Kinder gasthaus som fungerar som ett korttidsboende där funktionshindrade personer arbetar. Det var också där vi skulle bo.
Vi gick runt och tittade i de rum som vi fick använda, både kök, badrum, rum för aktiviteter och sovrum. Sedan gick vi till en cafeteria som finns i huset för att prata om vad vi skulle göra under vårat studiebesök. Då fick vi också träffa två tolkar som skulle översätta åt oss eftersom en majoritet av tyskarna inte är så bra på engelska. Dessutom fikade vi med gott fikabröd

Mot kvällen åkte vi spårvagn mot centrum där vi fick en guidad tur av personer med olika funktionshinder. De berättade om olika byggnader och saker som finns i Stuttgart. När den intressanta guidade turen var slut gick vi till en restaurang som heter Amadeus vilken hade väldigt god mat.


Eftersom det var ganska sent på kvällen när vi hade ätit färdigt var det nästan läggdags på en gång när vi kom tillbaka till Kinder gasthaus. 

9 juni

På tisdagsmorgonen var det uppstigning klockan halvsju för att vi skulle göra oss i ordning för en resa till staden Friedrichhafen där vi skulle besöka ett flertal verksamheter för funktionshindrade personer. Dock fick vi hoppa över vissa verksamheter eftersom resan tog närmare fem timmar på grund av trafikstoppning istället för två och en halvtimme som var den beräknade tiden.

Vi besökte byn Liebenau där 600 funktionshindrade personer arbetar i verkstadsverksamhet och med trädgårdsarbete. 300 av dessa personer bor också där medan resten bor i egna lägenheter och hos föräldrar. Vi samlades i ett rum där Werkstatträten (en grupp som motsvarar vår referensgrupp för arbetstagare) samt några ur personalen berättade om verksamheten och bjöd oss på mat i en stor matsal där alla som arbetar får äta lunch.

  

Efter lunchen fick vi en visning i några av de verkstäder som tillhör verksamheten. I en verkstad arbetar personer för företaget Ravensburger. I en annan verkstad arbetar man med trä. Förutom verkstäderna och matsalen finns även ett underhållningsrum med spel, bland annat biljard, där personerna får vara under raster och fritid.

Sedan besökte vi Haslach som innehåller både boende och arbetsplats för funktionshindrade. I en av byggnaderna finns flera lägenheter där det bor ungefär tio personer i vardera lägenhet. Dessutom är det en kyrkdel i huset dit alla boende går och ber eftersom verksamheten och boendet drivs av kyrkan.
Intill det huset ligger arbetsplatsen för de boende vilket är i form av en verkstad.

Även den kvällen blev sen så vi beställde hemkörning av pizza när vi kom tillbaka till Kinder gasthaus. Medan vi väntade på maten gick några personer en promenad för att köpa vin och öl som vi skulle ha till pizzan. När vi sedan hade ätit tackade vi av den ena tolken, Rebecka, som inte kunde vara med den sista dagen för att hon skulle göra andra saker. Kvällen avslutades med lite prat och skratt.

10 juni

Dagen började med frukost klockan åtta på morgonen. Därefter besökte vi ytterligare en verkstad där det var bland annat tillverkning av leksaker, stolar och textiler. De personer som arbetar där gör sina egna arbetskläder. Till skillnad från verksamheten i Liebenau har inte personerna sina bostäder vid arbetsplatsen.
Jag personligen reagerade positivt på en grej i den verkstaden. Eftersom byggnaden hade flera våningar fanns en rutschkana som inte är avsedd för lek utan för att de personer som arbetar snabbt ska kunna komma ut ur lokalerna om det skulle börja brinna.

   

Efter rundvandringen var vi en sväng till centrum för att titta i affärer och vid marknadsstånd. Vi besökte också Rathaus, rådhuset i Stuttgart där det finns hissar som åker runt, runt. Man måste alltså vara snabb med att ställa sig i en hisskorg och sedan vara snabb på att gå av korgen när man är på rätt våning, annars kan man faktiskt bli klämd.


När vi hade varit i centrum ett tag åt vi lunch vid Bohnen Café som drivs av daglig verksamhet och som har många matgäster. Bohnen Café var också den sista verksamheten vi besökte innan det var dags att tacka av alla som hade tagit emot oss och att tacka av den andra tolken Katarina.

På eftermiddagen åkte vi buss till flygplatsen för att checka in till flygplanet. Planet avgick klockan sex och ungefär halvåtta var vi framme i Berlin för att invänta nästa plan. Medan vi väntade åt vi middag på flygplatsen. Omkring halvnio klev vi ombord på det andra flygplanet som skulle flyga oss vidare till Arlanda.
Väl framme vid Arlanda åkte vi taxi till Knivstagatan där vi alla tackade varandra för en lyckad resa. Den kvällen var jag hemma klockan halvtolv på natten, och jag kunde inte lägga mig på en gång vilket jag hade velat gjort för när jag har kommit hem från en resa eller äventyr brukar jag vilja varva ner, alltså att koppla av en stund, innan jag kan lägga mig.

Målet med studiebesöket och information om Daglig verksamhet i Tyskland

Målet med resan var att vi skulle se hur funktionshindrade personer har det i Stuttgart och få reda på mer om hur det som motsvarar vår svenska Daglig verksamhet fungerar.
I såväl Stuttgart som Tyskland i stort finns inte så många valmöjligheter för funktionshindrade personer vad gäller daglig sysselsättning utan de flesta arbetar med någon form av verkstadsverksamhet. Det är liknande en sådan institution som var i Sverige fram till början av 1990-talet då funktionshindrade personer samlades in och var på en och samma arbetsplats och arbetade i någon sorts verkstad. 

Tyskland ligger flera år efter Sverige vad gäller omhändertagandet om funktionshindrade personer. Genom att sätta många funktionshindrade personer på en stor arbetsplats istället för att ha flera mindre grupper utspridda i samhället är egentligen inte en bra metod. De flesta mår bäst av att vara en i mängden av människor istället för att vara utanför samhället.
Om man jämför de arbetsplatser i Tyskland som har mindre grupper med exempelvis verkstadsverksamheten i Liebenau mår personerna i de mindre grupperna allmänt bättre och känner sig som en i mängden bland alla andra.
Vid studiebesöket i Liebenau svarade dock personal med att det kommer att bli bättre om ungefär tjugo år. Det svaret kan tolkas som att Tyskland kommer att ha samma stöd för funktionshindrade personer runt år 2030 som vi har i Sverige idag.
Dock står kommunerna för kostnaderna av lägenheter så de funktionshindrade behöver bara tänka på att betala sådant som de själva gör på fritiden. Det kan på sätt och vis vara en fördel att personerna själva inte behöver tänka på ekonomiska frågor vad gäller boende, räkningar och hyra.

Sammanfattning

Nackdelar

Daglig verksamhet i Tyskland är fortfarande som en institution med väldigt mycket verkstadsverksamhet. Det är förstås bra att det finns verksamheter för funktionshindrade personer att gå till men det skulle finnas fler typer av sysselsättningar. Kraven på att alla ska arbeta är hårdare i Tyskland då de funktionshindrade måste arbeta medan det i Sverige finns valmöjligheten att inte arbeta i Daglig verksamhet. Dessutom får personerna inte allt ekonomiskt stöd förrän de har arbetat i tjugo år vilket innebär att anhöriga får hjälpa till med den ekonomiska biten.

De funktionshindrade personerna blir också ofta uttittade av icke funktionshindrade personer. Det beror på att de funktionshindrade sällan syns i samhället. När de väl besöker städer reagerar folk på att de är annorlunda, har annorlunda beteende eller ser annorlunda ut. Skulle verksamheterna spridas mer skulle de funktionshindrade personerna vara en del av samhället. Folk skulle acceptera dem mer, mycket också för att de då skulle förstå deras funktionshinder och veta att de är lika värda som alla andra.

Fördelar

Alternativa sysselsättningar till verkstadsverksamheterna finns dock, bland annat datakurser, men dessa räknas då som fritidsaktivitet. Dessutom finns några affärer och Bohnen café som alternativa arbetsplatser och som är integrerade i samhället, precis som vilka arbetsplatser helst.
Funktionshindrade personer får mer hjälp med ekonomin då kommunerna står för kostnaderna av boende och räkningar med mera, dock måste personerna vara inskrivna i tjugo år för att detta ska gälla.
Trots att den administrativa delen av Daglig verksamhet och dess arbetsplatser inte alltid är de bästa, mycket tack vore att Tyskland är ett konservativt land, är det fysiska stödet väldigt bra. Det är handikappanpassat på de flesta ställena i Tyskland, åtminstone i Stuttgart, vilket gör det lättare för rörelsehindrade personer att ta sig fram.

Framtiden ser ljus ut för Tyskland då Daglig verksamhet kommer att moderniseras och på så vis bli bättre för människorna som jobbar där. En man som vi pratade med tror att Daglig verksamhet i Tyskland kommer att ha samma rättigheter och stöd för funktionshindrade år 2020 som vi har i Sverige idag, 2009.

Se mer bilder från Tysklandsresan
 

Tillbaks till Christopher


 


© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Catharina Jakobsson - 018-727 16 55