Namn:

Thomas Samuelsson

Numera pensionär
men tidigare musiklärare

På tisdag- och torsdagskvällar håller träffpunkten och caféet Kålan, tidigare kallat Pepparn, öppet nära Samariterhemmet. De anordnar olika aktiviteter som spelkvällar, karaoke, bingo och uppträdanden. Vid några tillfällen har före detta musikläraren Thomas Samuelsson bjudit på musikunderhällning. Vid ett tillfälle intervjuade jag honom.

Hur fick du ditt musikintresse och hur länge har du hållit på med musik?
Intresset kom – jag tillhör den här generationen där det inte fanns så här mycket musik utan man fick gå och vänta på att skivor skulle komma ut, så att när jag var i tio- elvaårsåldern då var det mycket Povel Ramel och Owe Thörnqvist och de här som man började lyssna på. Sedan några år efter det så började jag försöka spela själv också och försökte lära mig lite ackord på gitarr. Så det var ungefär där det började, i tidiga tonåren.

Vilka instrument kan du spela?
Jag började på gitarr och gitarren har följt med mig hela tiden. Sedan spelar jag fiol och klarinett. Klarinetten har jag lagt lite på hylla men fiol, mandolin och klarinett, och så sjunger jag mycket också, jag använder rösten. Jag har sjungit mycket i kör också, Fyra vindar och Ekebykören var jag med i många år, det var en jätterolig kör att sjunga i.

Skriver du egna låtar eller sjunger du bara andras låtar?
Jag sjunger mest andras låtar. Ibland sjunger jag mina egna. Det beror alldeles på vilken situation det är i. Om jag har en egen konsert, då brukar jag blanda med andras låtar och en två, kanske tre av mina egna.

Finns det något utgivet material med dig, alltså med egna låtar?
Nej inte på skiva. Det ligger inte ute på nätet heller. Jag klarar inte den där tekniken riktigt, att spela in mig och lägga ut mig, men det kanske kommer, rätt var det är så är det någon som hjälper mig, då kanske jag hamnar där.

När du gör egen musik, vad handlar de texterna om?
Väldigt personliga, så utifrån mig och hur det känns i mig och min kropp och så där. Samtidigt försöker jag då hitta ett sätt att beskriva det så att andra kan känna igen sig.

Sjunger du på svenska eller engelska när du sjunger egna låtar?
Bara svenska. Jag har gjort några på engelska men jag vill helst sjunga på svenska. Jag behärskar det språket bäst. 

Vilka musikstilar sjunger du?
Jag har svensk folkvisa och svensk folkmusik och tradition i mig, spel till dans, gammeldans-låtar, polskor och så vidare när det gäller den biten. Den andra sidan, det är att jag är uppfödd med Beatles. De kom 1963 och Rolling Stones. Hela 1960-talet var en musikexplosion på band. Det kom jättemycket band då. Man pratar gärna om 1968 Woodstockfestivalen, så bland utländska artister så är min husgud Bob Dylan. Beatles gillar jag väldigt mycket också, och andra singer-songwriter sådär från andra håll. Popsidan är det Rolling Stones, Peter Gabrial, Neil Young, det är en himla massa.

Vilka typer av ställen brukar du uppträda på?
Mindre ställen som Kålan och pubar. Ibland så är vi en trio: en basist, en fiolist och då är de lite olika, hembygdsgårdar och sådant där spelar man på, församlingshem om man bor ute på landet. Jag bor ju ute på landet så att det blir de lokaler som finns då.

Är du nervös inför ett uppträdande?
Alltid.

Fast det brukar alltid gå bra antar jag.
Ja det är en positiv nervositet. Man pratar om att det finns en destruktiv och en positiv nervositet. Den positiva är att jag blir koncentrerad och fokuserad, men det är inte roligt tio minuter före: ”Nu vet jag, nu ska jag ut” och ”alla ser när jag spelar fel”. Man tänker ju sådana tankar, men när jag väl kommer igång då är det lugnt, då är jag inte nervös. Det är bara att komma igenom den första låten.

Hur tycker du det är att uppträda på Kålan?
Det är underbart. Jag älskar den här energin, det här mötet med er, det ä r det. Jag är egentligen ingen estradartist så där, att jag står själv och sjunger, utan det är mer som att det är jättekul när ni håller på, det är jättekul. Det är likadant på Blanca, på deras onsdagspubar. Det är jättefina möten.

Jag vet att du ska spela på Café Draget ikväll, har du några förväntningen inför det?
Det ska bli jättespännande. Vi har förberett ett allsångshäfte. Sedan har vi, Catharina och jag, vi får se vad vi hittar på, men det ska bli jättekul.

Hur kommer det sig att du började spela med Still Lieben?
Det är gamla kamrater till mig som Kenneth Jansson är han som har dragit ihop det här bandet. Jag har ju liksom hoppat in och där spelar jag mandolin och bas i det bandet så det är mer som en inhoppare. De tar in mig som lite frilans så där. Det är ett bra gäng och om de fortsätter och kör nu så till våren kommer de vara riktigt bra tror jag.

Så kul, men hur länge har de funnits då?
De har funnits i ett och ett halvt år. De är formande så här men de kommer att bli bra till våren eller till sommaren, jag menar bättre än vad de är idag. De är ju bra redan nu. 

Kenneth Jansson, det var väl han som var med och startade Esters?
Han startade upp det. Kennet och jag jobbade ihop i två, nästan tre år där. Det tredje året började Ted vara med och spela med oss också, och Kenneth och jag gjorde andra saker, så Ted tog över det där. Det har ju vuxit, nu finns det massor av grupper. Nu är det inte bara Esters, nu är det Phil´s Riders of the Storm och alltihopa. 

Har du haft någon turné eller varit runt på andra orter och uppträtt?
Nej men jag har varit inhoppare i några band för en många herrens år sedan i lite allt möjligt. Jag har aldrig stått på scen så där. Jag har jobbat pedagogiskt hela vägen då. 

Du jobbade som musiklärare förut, det var väl Ester bland annat?
Ja och på grundskolan. Jag har varit i nästan tjugo år i Stenhagenskolan, där jobbade jag som musiklärare. Sedan har jag jobbat på Kajans friskola, det är inom autismspektrat med barn och ungdomar inom autismspektrat. I botten är jag musikterapeut så jag har jobbat mycket med att skapa kontakt med musik.

Har du något annat jobb utöver musiken?
Ja det har jag. Jag har jobbat med en del annat också. 

Vad lyssnar du själv på för musik?
Jag försöker – eftersom jag spelar så mycket så när jag väl lyssnar så blir det ofta väldigt stillsam musik, och sådant som jag inte har lyssnat på tidigare. Ibland kan man bli sugen: ”Nu vill jag lyssna på Beatles”, så sätter man på en Beatles-skiva. Jag lyssnar mycket på P2 i radion. Det finns två tre jättebra musikprogram som blandar lite. Det finns ett program som heter Klingan som är folkmusik, mera världsmusik kan man säga, afrikanska rytmer mot svensk folkmusik och så där, så det är spännande. Sedan, mycket trubadurer, mycket ungt folk som gör nya grejer så där, men sanningen att säga så är det så att jag spelar och sjunger så mycket själv så att oftast när jag är själv hemma så då lyssnar jag inte på någonting, då uppskattar jag tystnaden. Det är en väldigt stillsam musik, det bara susar runtomkring. 

Favoritdessert?
Jag älskar riktigt god vaniljglass, typ Häagen-Dazs som har mycket grädde och varm hjortronsylt till det, fantastiskt.

Favoritgrönsak?
Tomat

Favorithögtid?
Det är sommarhögtiden, jag säger midsommar.