Christopher Lundgrens webbsida

Personliga åsikter om Johann Joachim Quantz

Så upptäckte jag Quantz

Eftersom jag ibland lyssnar på Sveriges radio P2 händer det ofta att man hör musik av kompositörer som jag aldrig har hört talats om. Johann Joachim Quantz är ett exempel då programmet "Alltid på en söndag" spelade in inspelning av en flöjtsonat i Ess dur, eller om det var en triosonat. Jag kommer faktiskt inte ihåg för det var för år 2008, det vill säga tre år sedan. Dock lyssnade jag mycket på CD-skivor innehållande musik av Vivaldi som var den stora favoriten för tillfället vilket gjorde att jag inte tänkte särskilt mycket på Quantz.

Under våren 2009 hörde jag ett klassiskt musikstycke som faktiskt intresserade mig. Eftersom jag tyckte att det var i galant stil med drag av senbarock och att jag hade uppfattat Quantz musik som galant med drag av senbarock sökte jag efter musik av Quantz och andra samtida kompositörer - dock utan resultat. Däremot hittade jag flera flöjtkonserter som jag tyckte om, musik som passade mig bra helt enkelt.
Tidigare lyssnade jag en hel del på flöjtkonserter av Vivaldi och Carl Philipp Emanuel Bach vilket gjorde att Quantz som nästan enbart har skrivit musik för flöjt nu tillhör en av mina favoritkompositörer.

Egna uppfattningar om Quantz

Om man sätter kompositörer i olika epoker som renässans, barock, klassicism, romantik och så vidare skulle Quantz tillhöra barocken - eller som vissa säger - senbarocken eftersom det handlar om slutet av epoken. Dock är Quantz kompositioner i brytningen mellan barocken och den galanta stilen. Medan Johann Sebastian Bachs musik är senbarockisk och sonen Carl Philipp Emanuel Bachs musik är mitt i den galanta stilen vilket sedan ledde till det som sedan skulle kallas wienklassicism så är Quantz musik någonstans mellan fader och son Bach.
Så som det är skrivet ovan är mitt sätt att förklaring hur jag uppfattar främst tonspråket i de kompositioner jag har hört av Quantz. Dock är vissa kompositioner lite modernare än andra - då är det mest konserter det handlar om, för kammarmusiken har jag inte hört särskilt mycket av. Jag kan inte identifiera de konserter jag har hört med konserterna i förteckningen över Quantz musik eftersom han skrev så otroligt många konserter, uppemot 300 stycken där majoriteten är för flöjt och endast ett fåtal för horn och vissa för andra instrument.

Ibland vill jag jämföra Quantz engagemang för traversflöjten med kompositörer som nästan enbart engagerade sig eller skrev för ett annat specifikt instrument. Domenico Scarlatti skrev nästan enbart cembalomusik, det vill säga omkring 555 cembalosonater och endast ett fåtal kompositioner är av annan art som ett stabat mater och en sinfonia i G dur. Frédéric Chopin skrev nästan enbart för pianot med undantag för lite kammarmusik och sånger, men även i dessa kompositioner ingår pianot. Christoph Willibald Gluck skrev nästan enbart operor och baletter. Dock förekommer annan vokalmusik samt ett fåtal triosonater och några symfonier.
Quantz skrev alltså nästan enbart musik för flöjt, dock i olika genrers, däribland omkring 300 flöjtkonserter, ungefär 200 sonater och några flöjtsolon. Några arior och sånger skrev han också som undantag.

Med detta vill jag säga att vissa kompositörer verkligen lägger ner energi och kreativitet på en viss genre eller ett visst instrument. Att dessa kompositörer praktiskt taget enbart skrivit en typ av musik eller musik för ett specifikt instrument. Scarlattis 555 cembalosonater eller Chopins stora mängd pianomusik har jag uppfattat som enformig. Även om det finns mycket att välja bland så har det alltid handlat om samma sak. Så kan man väl tycka om Quantz musik också, men faktum är att jag gör det inte på det sättet. Dels kan det bero på att jag har hört väldigt lite av Quantz kompositioner i förhållande till den mängd musik han skrev. Dels kan det bero på att flöjtmusiken tilltalar mig mer än pianomusik.

Uppdaterat: 2011-10-21