Christopher Lundgrens webbsida
Elvis "The king" Presley (1935 – 1977)
Allmänt om Elvis
Nu handlar det specifikt om Elvis "The king" Presly en stund framåt. Elvis Aaron Presley föddes den 8 januari 1935 i Tupelo, Mississippi. Föräldrarna hette Verron och Gladys. Elvis var det enda barnet, hans tvillingbror Jesse Garon dog vid födseln, något som måste ha varit hämskt för familjen. Elvis och hans föräldrar bodde i Tupelo fram till 1948, då de flyttade till Memphis.
Vid 18 årsåldern var Elvis lastbilschafför och studerade till att bli elektriker. Vid ett tillfälle passerade han en skylt utanför skivbolaget Sun Records. På skylten stod det "Inspelning av skiva $ 2" så Elvis tog chansen att spela in musik. Under inspelningen tyckte producenten att Elvis var den perfekte sångaren. Den vite mannen med den "svarta" rösten, som folk sa. 1953 spelade han in sin första skiva, på skivbolaget Sun Studios. Den innehöll två låtar, My happiness och That's When Your Heartaches Begin. Skivan, eller snarare singeln eftersom den bara innehöll två låtar, var en födelsedagspresent till hans mamma.
1954 återvände han till Sun Studios för att spela in en skiva till. Då hörde en anställd på Sun Records, Marion Keisker, honom sjunga och tyckte att det lät bra. Hon tyckte att Sam Philips skulle lyssna på Elvis. Han gillade också vad han hörde och resultatet blev singeln That's All Right med låten Blue Moon of Kentucky på B-sidan. Medverkande var också Scotty Moore på gitarr och Bill Black på elbas.__
De tre blev alltmer populära och fick i oktober 1954 vara med i radioshowen Louisiana Hayride. Det var i samband med det programmet som Elvis träffade "överste" Tom Parker som senare blev hans manager. Hos Sun blev han en i gänget med Johnny Cash, Jerry Lee Lewis och Carl Perkings som kom att kallas "The Million dollar Quartet".
Som 23-åring 1958 blev Elvis inkallad till lumpen. Från dess till 1960 gjorde han inga nya skivor. Skivbolaget RCA-Records släppte dock två album "For LP Fans Only" och "A Date With Elvis "med "nytt" material från hans tid på Sun Records. När Elvis återvände från armén började han så småningom göra filmer. Bland filmerna kan nämnas G.I. Blues, "Blue Hawaii", Viva Las Vegas, Kissing Cousins, och Paradise Hawaiian Style.
Elvis fortsatte att göra filmer ända fram till 1968, då han "äntligen" blev fri från filmkontrakten. Han ville stå framför publik igen, och nu kom chansen. The -68 "Come Back Special" blev ett bevis på att Elvis "The king" var tillbka. En lång rad turnér och konserter avlöste varandra.
Mellan 1969 och 1977 gav Elvis mer än 1100 konserter, en intensiv kontakt med publiken alltså. Den mest uppskattade konserten är "Aloha From Hawaii Via Satellite" från januare 1973. En konsert som Elvis gjorde gratis, till förmån för Kui Lee's Cancerfond. Målet var att samla in 25 000 U.S. Dollar. Resultatet blev det tredubbla. (Kui Lee var en hawaiiansk låtskrivare, som dog 1966. Han skrev bl.a. Elvis favoritsång "I'll Remember You").
Några av Elvis mest kända sånger är "All Shook Up", "That's All Right, Mama", "Hound Dog", "Heartbreak Hotel", "Jailhouse Rock", "Love Me Tender", "In the Ghetto", och "Suspicious Minds".
Elvis död
Fram till 1977 gjorde Elvis otaliga låtar, filmer och konserter. Han skulle ha fortsatt med det, och han hade en konsert inbokad 17 augusti 1977, men han avled dagen innan. Han hittades död på en toalett i sitt hem Graceland av sin flickvän. Det finns många spekulationer i hur han egentligen dog, men personen som undersökte honom efter hans död sade att han hade avlidit på grund av hjärtproblem.
På huset där han föddes finns en minnesskylt på vilken det står: Presley's career as a singer and entertainer redefined popular music. Om man översätter det till svenska blir det: Presleys karriär som sångare och underhållare i omdefinerad populärmusik.
Förutom det minnet finns ju låtarna kvar och med teknikens under har man ju kunnat bevarat Elvis röst, eller snarare hans sångröst. Hans musik må leva kvar i många år. Det enda som skulle kunna ändra på den saken är senare generationens människor och senare generationer som kankse inte uppskattar och tycker om Elvis musik. Oavsett hur det kommer att se ut i framtiden vill jag här säga några saker i en dikt om The King.
Du är den största rocklegenden för mig och du kommer att förbli det. Dina kolleger är mycket bra de också men det är någonting speciellt med dig och din musik. Tragiskt att du gick bort så tidigt. Om du inte hade dött så ung hade till och med jag haft en chans att träffa dig, även fast chansen hade varit väldigt liten så hade den funnits.
Din musik må vara kvar så länge som det är möjligt. Även din själ kan vissa människor känna av. Även fast din kropp är död så är din psykiska del närvarande. Din musik säljer som om du hade levat och mellan åt har det släppts material där du är inblandad.Uppdaterat: 2011-09-17