Tempelriddarna del 2

Historia: Religiösa krig, riddare och myter

 Av: Magnus Hedman

Rikard Lejonhjärtas korståg

Historielektionen fortsätter i Jerusalem 

Hur många har läst om en engelsk kung som hette Rikard Lejonhjärta?  Enligt vad som berättas om honom lär han ha varit en väldigt duktig härförare. En härförare kallas en person som under ett krig leder en här (soldater) på en krigsskådeplats (där man krigade). Han lämnar inte något åt slumpen.

 Värt att nämna i sammanhanget är att Lejonhjärtas plan var minutiös (noggrant planerad) för att inta Jerusalem. Han hade kunnat återta Jerusalem, men till sina mannars stora förtvivlan valde han att stanna på halva vägen.       

 Varför är det beslutet så oklokt?

 Därför att frankerna (ett folkslag) som han hade till sin hjälp, i längden aldrig skulle kunna försvara staden. När korsriddarna väl hade återvänt hem därifrån de kom skulle staden ligga vidöppen för plundring.

 Men Rikard inser att det egentligen är Egypten som är det verkliga problemet. Om han bara kunde krossa dess makt och inflytande skulle ett stabilt korsfarar-rike kunna upprättas.

Emellertid var det omöjligt att skapa entusiasm (intresse) för ett sådant riddaräventyr. Detta berodde på var ju för Jerusalems och Den heliga gravens kyrkas skull som riddarna och hans armé hade dragit ut i striden för. Alltså för att skydda staden och alla som sökte sin fristad där, inte att kriga för ett rike.

 Så vad skulle kung Lejonhjärta göra då? Som vi skall se hade kung Rikard kommit på en mycket listig lösning i situationen. Den gick ut på att han skulle gifta bort sin syster Joan med motståndaren kung Saladins bror al-Adil. Eftersom han insåg att en sådan allians (samarbete) skulle skapa varaktig fred i området.  

Hur skulle man gå tillväga? Förhandlingar fördes och Saladin godkände det hela. Men när systern fick reda på vad som planerades över hennes huvud, blev hon mycket arg. Hon svor att vid sin heligaste tro att vägra. Eftersom hon minsann inte tänkte ha en sexuell relation med någon muslim. Rikard blev brydd (visste inte vad han skulle göra), och allt rann ut i sanden (det blev inget av giftermålet) eller den planerade freden. 

 Vad gör Rickard härnäst? 

Jo, 1192 lämnar han det heliga landet Israel i båt, utan att ha åstadkommit så mycket. Hade Rickard stannat ytterligare några månader så hade historien blivit annorlunda. Det berodde på att kung Saladin dog 4:e mars 1194. Dödsorsaken var att han var utmattad efter årtionden av krig.  

Fiktiva gestalter i riddarsagen - Arn Magnusson
Sagor och myter väcks till liv

 Om någon av tidningens läsare har sett filmatiseringen av Jan Guillous romaner om ”Arn Magnusson” tror att han har funnits på riktigt, måste jag tyvärr göra den personen besviken. Värt att nämna i sammanhanget är att Jan Guillou låter sin fiktive riddarfigurera vid två verkliga slag: Mont Giscard och Hattins Horn (som vi kunde läsa om i förra numret av Snabelposten).

 Det saknas bevis för att det skall ha funnits en svensk riddare med det namnet. Däremot menar forskarna att det under den här tidsepoken (den tiden i historien) fanns högre ståndspersoner (de rikare i samhället och präster) som anslöt sig till korstågen från Norden (Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island).

Sagor, sägner och myter om tempelriddarna
Vem gillar inte en riktigt bra riddarsaga?

Historien berättar att myter och legender om tempelriddarna uppstod tidigt, och intresset fortsätter att intressera alla och en var som tjusas av historiens vingslag. En av de mest kända karaktärerna hette Brian de Bois-Guilbert. Intressant i sammanhanget är att den här litteräre gestalten aldrig funnits i verkligheten. Däremot lever han i allra högsta grad i Walter Scotts roman (lång berättelse) Ivanhoe från 1819. I boken får läsaren följa med och leva sig in i den ädle och noble riddarens tillvaro, som varken fruktar Gud eller djävulen.

 Avslutande ord

Säcken knyts samman

 Jag hoppas att den här artikeln faller de flesta på läppen, om inte har jag ändå gjort mitt bästa. Varför öppnar jag historien till gångna tider på glänt på det här sättet? Svaret är mycket enkelt. Under ett kort ögonblick får läsaren med inlevelse och en dos fantasi föreställa sig hur det var att leva i en annan tidn. En tid som plågades av krig, inhemska dispyter, ridderlighet, ädelmod, tapperhet och en doft av romantik. Huruvida jag har lyckats att göra bra ifrån mig eller inte överlåter jag med varm hand till dig som läser detta att bedöma.