Hela intervjun med tatueraren Sandra

 Vad är ditt namn? Sandra Palmgren

Vilket år är du född? 1980

Vad är ditt yrke? Jag är tatuerare

 

Krävs det någon utbildning eller liknande för att få jobba som tatuerare?

Nej det krävs inte, men det rekommenderas starkt. Så det finns ingen lag på att du måste ha utbildning, men ska man bli duktig så går det mycket fortare. Det tar bara tre år som lärling för att lära sig grunderna i att bli tatuerare.

 Hur kom du på att du ville bli tatuerare?

Ja, jag hade inget jobb för tillfället. Så min kompis som var tatuerare tyckte att ”du kan ju komma hit och lära dig tatuera här. Du kan ju rita hyfsat” och så fick de betalt för att ha mig där, för det fanns någonting som hette Ungas yrkesrevansch i Stockholm. Och jag uppfyllde de kriterierna och jag tycker om att prova nya jobb hela tiden. Men sedan blev jag kvar i det för jag tyckte att det var så kul. Så jag hade inga planer på det eller dröm om det allas innan. Jag bara gled in på det på ett bananskal nästan. Men det krävdes mycket slit för att komma dit där jag är idag.

 Hur länge har du jobbat som tatuerare?

I 16 år.

När startade du den här studion?

För nio år sedan.

 Hur många anställda har du?

Inga. Utan alla som jobbar här, Simon som är lärling, och Dan, de hyr en stol här. Alla är egna företagare med eget ansvar, men sedan har jag det yttersta ansvaret. De hyr platser av mig. Är man lärling så kostar det ju mer, för då finns ju jag här. Så det är lite olika vad det kostar att hyra en stol. Så det är inga ställen som har anställda.

 De här personerna som hyr stolar, går de på något vis under ditt företagsnamn eller har de egna företagsnamn?

Nej de har egna företagsnamn. De är helt egna revisorer och sköter sin egen ekonomi. Så jag har bara lite grundregler som de ska följa när de jobbar i lokalen. Att man ska vara här när man säger att man ska vara här. Det finns en lista med grundregler som man måste följa. Det blir ju mitt rykte tillslut. De kan ju dra och jobba i en annan studio och så där. Det är många tatuerare som gör så. De jobbar på ett ställe och sedan drar de sig till ett annat ställe och så får man lite nya platser. Jag är ju fast här.

Just det, fast det är ju din trygghet.

Ja det är det ju.

 Vilka öppettider har ni?

Officiellt har vi öppet mellan 11 – 16 på vardagar. Men de som hyr stolar får jobba vilka tider de vill. Så vissa jobbar lite senare, de kommer in senare och jobbar senare och så där. Så även om jag inte skulle ha en kund, eller fått en avbokning, så är jag här tills det är stängt. Jag stänger inte tidigare bara för det.

Ungefär hur många kunder har ni på ett år?

Oj. Runt 550 kunder om året.

Är det många av dem som är återkommande?

Ja det skulle jag säga. Det är väl typ hälften, men det är inte hela tiden. Håller man på med att göra ett stort projekt, som en arm eller rygg eller lite här och där, då blir det en intensiv period oftast, kanske en gång i månaden eller en gång varannan månad, och sedan helt plötsligt är man klar för en stund. Så man har en period där man tatuerar sig mycket och sedan en period där man inte gör det alls. Och sedan kanske man kommer tillbaka efter några år, eller så kommer de med en polare, så ska polaren tatuera sig. Då hänger de med på ändå, så får de ändå vara här inne kanske. 

Hur kan en arbetsdag se ut för dig?

Ja, jag kommer hit en timme innan vi öppnar och förbereder och ritar. Sedan kommer min kund och så tatuerar jag tills klockan är fyra. Sedan har jag en 45 minuter på mig där jag förbereder för nästa dags jobb. Så ser det ut. Sedan ska jag lägga upp någonting på sociala medier och så. Men eftersom jag har småbarn nu så gör inte jag någonting hemma längre utan jag koncentrerar den tiden här och nu. Innan barn så kunde jag jobba 12 timmar i sträck med både ritande och kunder. Men sedan har vi ju lärlingen här. Han får komma hit någon timme innan och sterilisera och skura hela lokalen och sådant. För en gång i månaden är det storstädning. Då ska alltifrån fläktar i taket dammas till att all utrustning ska steriliseras. 

Vilka instrument använder du när du gör en tatuering?

En tatueringsmaskin. Så måste man ha ett aggregat till det, som tar strömmen. En clip cord ska man ha. Så är det nålar, allt engångsmaterial. Som du ser är jag inplastad här från topp till tå. Allting ska vara inplastat som man eventuellt kan röra med, så att det inte blir någon Korskontamination (smitta). I grunden är det tatueringsmaskinen, kan man säga. Sedan är det väldigt mycket runtomkring som behövs för att kunna göra en tatuering, så det är inte bara tatueringsmaskinen och nålar och färg. 

Hur lätt eller svårt tycker du det är att tatuera en kund?

Jag tycker det är väldigt svårt fortfarande efter 16 år. För varje kund har olika hud, så det är inte så att när man har lärt sig så kan man det, utan huden är så olika så att man måste jobba på lite olika sätt med olika kunder. Jag kan vissa saker mycket bättre, och så kan jag andra saker mycket sämre, som jag behöver jobba på.

Men det är en bra sak tycker jag att inte vara nöjd, för då ser man vad man skulle kunna göra bättre, så försöker man hela tiden att göra bättre. Men svårt, ja. Både ja och nej. Jag sitter inte och skakar av rädsla längre, utan nu kör man. Så känns det som att det här kommer inte att gå bra, det här kommer inte att gå bra. Sedan så börjar man närma sig slutet. Nej men det här går ju faktiskt bra. Det blir ju faktiskt något.

 Hur mycket kostar det att tatuera sig hos er?

Minimipris är 1000 och maxpris finns inget. Men i snitt 1000 kronor i timmen, kan man säga,. men minipris på 1000. Som du ser tar det ju lite tid att göra i ordning hela stationen och plasta in allting och sådant där. Så även om man bara gör en prick så tar det alltid en timme fast inte själva tatueringen tar en timme, så det är inräknat i priset. Det är ingenting jag gör för skojs skull, utan det är faktiskt någonting som ingår i kundens pris. 

Jag tänkte också om priset kunde påverkas beroende av typ av färg?

Nej, det är tidsbaserat. Så har man stamkunder kanske man kör lite billigare lite då och då liksom. Har det blivit mycket avbrott som inte är kundens fel, typ som nu när jag blir intervjuad, eller när det kommer in en kund så här, så har jag det i bakhuvudet, att antingen kan jag köra över den tiden i övertid så att vi kommer ikapp den tiden, eller så drar jag av det på priset.

Apropå alla förberedelser och att ni plastar in stationen. Har ni alltid gjort det, eller har det blivit mer strikt med det nu under pandemin?

Den enda skillnaden är väl att vi har munskydd nu. Vi har alltid spritat alla dörrhandtag och kranhandtag och lysknappar och tangentbord, och allt som vi tar på ofta, som många tar på ofta. Det sprutas av varje dag, och det har vi alltid gjort. Och att vara inplastad så här, jag ska inte säga alltid, men de senaste tio åren har det varit så i alla fall. Det kommer nytt hela tiden som ska graderas. För oss har det inte varit så stor skillnad förutom munskydden. 

Det är ju bra att det inte har blivit krångligare. Men samtidigt är det väl bra i största allmänhet att ha de här hygienrutinerna så att ingen riskerar att bli sjuk.

Nej då skulle jag inte vilja jobba med det. Skulle jag veta att det fanns en hög risk att någon färg skapar några problem eller någonting, det är ju ingenting man vill ha på sitt samvete. Det enda man vill är att kunden ska vara glad och nöjd med sin tatuering. Man vill absolut inte att de ska bli sjuka. Största risken för infektioner, det är vad kunderna gör när de går här ifrån, hur de sköter sin tatuering, och hur mycket otur de kan ha. För det är ju så att även om man sköter sin tatuering väldigt bra så kan man ha otur att få infektion i ett sår.

Så egentligen är det som vilket annat sår som helst, bara det att man har pigment i såret. Det är en högre risk om man har en massa allergier. Du kan vara allergisk mot färger, den risken är väldigt liten. Det är ingen stor risk som är, men det finns folk som har det. Är man allergisk mot hårfärg, då kanske du inte ska ha en röd tatuering. För då är du förmodligen allergisk mot de pigmenten. 

Vilka typer av motiv på tatueringar kan ni utföra & vilka av dem är vanligast?

Alla. Nej inte alla. Allt som jag kan stå för. Så jag gör inte sådant som jag inte står för själv. Utan jag försöker alltid att kolla upp. Om det är någonting jag inte vet vad det är så vill jag veta först vad jag gör, så att jag inte gör någonting som kan bli kopplat till mig som jag inte står för. Är det något dumt, om jag vill göra någon naken porrskådis, nej men det är jag fine med, men vill du göra något nazistiskt, det är jag inte fine med, det är inte okej för mig liksom.

Så det finns alltid gränser. Är det någonting jag känner att den här kunden kanske inte mår bra och inte har tänkt igenom det här, då säger jag ifrån. Nej vänta, det känns som du inte är säker på det här. Det känns inte som en bra plan att köra en helikopter i pannan eller någonting, det känns inte bra. Då tycker jag det är bättre att vänta. Om du kommer tillbaka om ett år och fortfarande är sugen på att göra en helikopter i pannan så kan vi prata om det, men det känns inte rätt, och jag vill inte göra det heller, men sedan förstår jag ju.

Ibland kan någon komma med en bild på ett barnbarn som har ritat en igelkott eller vad det kan vara. Det är ju okej, även fast den är ful, inte estetiskt snygg så, så blir ju det liksom en mening i det och då är det okej. Finns det en mening bakom så är det okej liksom. Man måste ju förstå den också. Ibland kan det vara så här lite som Idol, mamma säger att jag är jätteduktig på att rita, så kanske det inte är så fint. Då gäller det att liksom, ja men bra idé, vi kan göra så här. Vi använder idén, men om jag får ändra proportionerna lite så det blir jätteroligt och få till en bra stil som passar bra för helheten, så går det alltid att lösa, utan att vara elak. 

Vad ska man som kund tänka på innan man ska tatuera sig?

Ja, här har vi 18 års gräns. Man ska komma och prata med oss om vad man vill ha först och boka en tid, så ger vi ett ungefärligt pris på det, vad vi tror hur lång tid det kommer att ta. Och gott humör är alltid bra, men man behöver inte ha det. Det är alltid trevligt.

 

Men då ska man visa upp en bild i förväg?

Ja. Det vanligaste är att folk har tagit screenshots från Pintarest eller något liknande. De flesta har med sig det. Förr i tiden fanns det en massa bilder i pärmar som man pekade på. Den draken tar jag, den var bäst utav de där tre, och så valde man den. Eller så fanns det kanske tio rosor, så valde man den rosen. Nu kommer man och visar. Ofta kommer folk med tatueringar och visar, och vi kopierar aldrig någon annans tatuering. Men vi förstår ju stilen och då kan vi rita upp någonting till den kunden, så det behöver inte vara någonting färdigt.

Bara vi kan få ur det vi behöver, jag brukar säga att kunden kommer med ingredienserna men jag lagar maten. Bara jag får det ja behöver liksom, att få veta det. Det brukar gå ganska snabbt. Man har lärt sig att sätta folk i fack. Man förstår ungefär att du är i det där facket, då gillar du den där stilen, och så säger de att ”det där blev ju ännu bättre än vad jag trodde”.

Och förstår man inte riktigt, då kan man alltid skicka till någon annan som man tror kan göra det stilen, så det är inte alltid man tar några jobb heller utan man portionerar ut. Och är det kanske någonting som vi inte gör här överhuvudtaget, då kanske vi vet någon annan tatuerare. Man kanske får åka någonstans, att vi rekommenderar den personen. Vi vill ju att kunden ska få bli nöjd.

Hur kom du på att ha den inredningen som du har i studion?

Ja. Det var inte så där genomtänkt från början. Utan stolarna, den som du sitter på, de var fula, avnötta och så där. Så skulle jag måla av dem, då tänkte jag att jag lika bra måla motiv på dem. Så tyckte jag att det här var ju kul, de här blev jättecoola. Då så började jag måla på kassadisken. Så ja, vad ska jag göra nu då? Då blev det väggarna. Nu är det bara en vägg kvar och den ska jag tapetsera. Och leksaker har jag alltid älskat, men började samla förra året, så det där har jag samlat ett år. Då skulle du se hemma hos mig.

Då måste du ha arbetat väldigt snabbt för att få ihop allting till samlingen.

Ja. Det har blivit min bisyssla på kvällarna, att köpa och sälja leksaker. Jag ville ha saker här inne som gör mig glad. Färg gör mig glad. Leksaker gör mig glad. Och så är det nostalgi. Det finns lite saker som har med min ålder och runt omkring som jag oftast blir glad över också för att folk känner igen så mycket från sin barndom.

Och det har ju lite grann med tatueringar att göra också, för du gör ju liksom bilder, du får en känsla av och samhörighet med bilden kan man säga. Så det blir som bokmärken av livet på något sätt. Du kommer ju oftast ihåg hur det var runtomkring ditt liv när du gjorde den. På det sättet blir det också bokmärken, kan man säga.

Det är väldigt snyggt måste jag säga.

Tack snälla. Tack så mycket. Fick lite extra tid över i pandemin. Det är därför jag har hunnit hållit på med det här.

Något positivt med här i alla fall.

Ja precis.

 

Har du jobbat med konst förut med tanke på målningarna?

Nej, utan det är genom tatuering som jag har lärt mig. Jag var inte så duktig på att måla och rita mär jag började som lärling. Jag hade högsta betyg när jag gick i skolan och så, men jag gick ingen konstlinje eller något konstfack eller något sånt där. Det är ingen talang, utan det är nöta, nöta, nöta. Det första jag fick göra – och även min lärling – det var att liksom i en månad, minst tre timmar om dagen, sitta och rita rosor i fjorton olika stilar, och tillslut när man har ritat dem så många gånger i så många timmar, då kan formerna börja sätta sig i huvudet.

Sedan får man börja med nästa sak och så där. Ju mer man över på det, tillslut så sitter det sig. Så jag vet hur en helikopter ser ut i mitt huvud, men så fort jag börjar rita den, då jaa ”hur är det? Är det en sån här bubbla där och en propeller här? Hur gör man propellern där från sidan, propellerbladen?”

Jag har en färsk bild på det och så där. Då börjar vänster hjärnhalva. Då sätter den bara dit symboler för det. Det är ju att jobba med vänster och höger hjärnhalva. Den vänstra, det är någonting den har lärt dig, det är någonting systematiskt, då blir det symboler. Men kollar man ordentligt och tvingar dig att använda den högra hjärnhalvan, du måste kolla på saker på ett annat sätt och ge det tiden, och att inte låta den vänstra hjärnhalvan ta över. Det är där man lär sig att rita liksom, att tvinga sig. Att rita saker upp och ned, inte att du är upp och ned, men att rita saker upp och ned, för då kan inte vänster hjärnhalva styra.

Det är intressant hur hjärnan fungerar egentligen

Ja. Vi behöver båda delar.

 

Äpple eller päron?

Inget, jag är allergisk. Men äppelpaj kan jag äta, så då säger jag äpple.

 

Bada i en pool eller båda i en sjö?

Pool, alla dagar.

 

Träna på gym eller röra på sig utomhus?

Röra på sig. Alltså att man inte tänker på att man rör på sig, man bara gör det för att det är kul. Det är en tävling, man klättrar någonstans eller så här, så utomhus helt klart. Men det kan ju vara inomhus också, bara det inte känns som att nu måste du träna. Så ja, men utomhus säger vi.

 

Spela Fia med knuff eller Schack?

Fia med knuff. Helst Backgammon, men annars Fia med knuff.

Backgammon har jag aldrig lärt mig. Jag har ju sett det men jag har inte spelat det själv.

Jag gillar så här tänkarspel, men just Schack har jag aldrig satt mig in i. Men jag gillar strategiska spel.