Namn:

Jag har haft tre yrken, jag har varit sotare, jag har varit maskinist på sportfältet och jag har varit vaktmästare inom vård och omsorg och då kallas det alltså för alltiallo. Notera: Sune räknar inte in boxningen bland sina yrken, men den har däremot betytt väldigt mycket för honom.

Övrigt: Under 1960- och 70-talet var jag boxare för Köpings boxningsklubb, men är numera tränare för både seniorer och gruppen Vitlökarna. Därtill har jag varit innebandytränare en gång i tiden.

En höstdag åkte Erica och jag tåg till Köping för att intervjua Sune Hedenström, som är före detta boxare i BK Köping, samt arbetat inom vård och omsorg i Köpings kommun. Han har bland annat arbetat med Mats och Tobbe, kända från tv-programmet ”I en annan del av Köping”. Väl i Köping mötte Sune upp oss med bil och vi besökte inledningsvis Mats på hans arbetsplats på macken OKQ8. Därefter stannade vi till vid ett café där jag intervjuade Sune om sitt arbete och boxningskarriär.

Vi intervjuar först Mats Halvarsson utanför hans jobb.

Vad jobbar du med?
Jag jobbar på macken (OKQ8), olika jobb. Jag tvättade några bilar nyss. Ordnar mycket med kartonger också så jag är allt i allo.

Hur många dagar jobbar du på macken?
Jag jobbar tisdag till fredag. På måndagar går jag i skola.

Trivs du bra på jobbet?
Ja det gör jag.

Sune tillägger: Jo här trivs han riktigt bra. Jag tror Mats trivs med livet överhuvudtaget. Han har det så bra nu, han har fått så mycket vänner och trivs här på macken sedan på träningen. Där är vi tjugo personer. Mats styr och ställer lite grann där när inte jag sköter mig.

 Vad gör du annars?
Jag tränar två dagar i veckan, på måndagar och torsdagar. Där är jag med i ett gäng som kallas Vitlökarna.

 Vad tycker du annars om att göra på fritiden när du inte jobbar?
Bowla och slå i hockey. 

Bor du kvar i den lägenheten som du flyttade till?
Ja jag bor kvar.

Hur trivs du där?
Bra.

Hur är det att ha varit med i ”I en annan del av Köping”?
Bra.

Har du några speciella minnen ifrån programmet?
Jag har inte så mycket. 

Är du mycket med Tobbe?
Ja, varje fredag kommer han in till mig.

Trivs ni bra ihop ni alla på boendet
Ja.

Sedan intervjuar vi Sune på ett café.

Hur har din resa varit från boxningskarriär till vaktmästare inom LSS?
Jag bodde uppe här på Nyckelberget, det ligger här uppe. Och just det här med LSS, sådana personer har jag alltid brytt mig mycket om. Vi hade en som hette Mats Karlsson. Han bodde i huset bredvid mig, och då var jag sotare och sådana här grejer. På somrarna, då väntade han alltid på mig när jag kom hem från jobbet. Då stod han på gräsmattan och då skulle vi fightas. Då var det brottning, så då var det stor show varje dag, så fick man brotta ner honom ibland och han brottade ner mig. Där väntade han varje dag när jag kom hem från jobbet.

Vad roligt.
Ja det var jättekul. Jag var sotare i tio år. Sedan började jag jobba på sportfältet i Köping och då var det en pojke som heter Håkan Glad, också inom LSS, och han ville så gärna... för han tyckte det var så roligt med hockey och sådana här grejer, så då tog jag med honom, då fick han följa med och börja jobba med oss nere på sportfältet, så han jobbade med mig, då i tjugo år var han med mig där nere. Och sedan tog jag ett litet break och började jobba på Bärsingen (Bärgslagsbladet) här i Köping, tidningen, och då följde Håkan med också, och det blev liksom rena lyftet för honom, då fick han ju alla tjejer, ja Håkan, han fick springa med lite post emellan och sådana grejer. Sedan när jag slutade på Sportfältet och började jobba inom vård och omsorg, då fick jag frågan om jag kunde ta med någonting och då frågade de just om Mats, så då fick Mats följa med mig. Då började han jobba med mig inom vård och omsorg, så då var han med mig alla dagar där då. Sedan började vi träna, jag började träna ett gäng där, så han var ju med där hela tiden, och det fortsätter han med, så han är med mig, det rullar på hela tiden, så det är jättekul.

Det låter spännande.
Ja det är det, och nu är det så roligt också att han har fått så bra jobb på OKQ8, Mats, så det känns jättebra. Jo som sagt, sedan brukar jag ha Tobbe och ta med på helgerna och åker hem till hans pappa ibland, och vi går och handlar till honom, och sådana grejer. Och Frasse brukar jag ta hem ibland, och när han ska hjälpa mig med ved, det är det bästa han vet. Det är så roligt, han fyllde år här om veckan, så hade han kalas hemma. Då frågade Anita, hon som jobbade, vill du följa med Sune och plocka ved? Jepp, sa han. Så direkt efter kalaset bytte han om till overall och alltihopa, så satt han och väntade på att jag skulle komma, så ringde de och sa: Nu får du komma och hämta honom, nu sitter han och väntar på dig! Det är jättekul, det är kul.

Det låter jättekul.
Sedan är det samma sak med Mats. När vi är på träningen, vi kallar oss Vitlökarna, det är femton killar och så är det några tjejer med också. Det är så kul, i omklädningsrummet håller de på och hackar på varandra hela tiden och Mats är ju med också och kör. Man växer också när man blir ett gäng, att man småbusar med varandra. Och sedan när vi är ute och kör den här träningen, jag kör en cirkelträning som jag alltid kör med boxning och alltihopa, då är det så kul liksom: Kom igen nu, kom igen, säger Mats. Då är de även på honom också emellanåt. Jo visst, det är en fröjd att se.

Filmteamet var ju med nu och filmade Mats nu när han var på träningen, så de filmade på bra mycket, så det kommer i ett kommande program, så får ni se när han tränar lite. Jo så är det med ”I en annan del av Köping” och alla mår bra, det är det viktigaste.

Hur kom det sig att du började med boxning? Hur fick du intresset?
Det var så här. Det här måste du bara läsa, för här står det alltihopa som du frågar om.

Jag läser:
När jag var tio år gammal, väckte min pappa Gunnar mig en hatt, när Ingemar ”Ingo” Johansson skulle boxas mot Floyd Patterson. När Ingo vann och blev världsmästare började vi småkillar på Väpnargatan att boxas med varandra. Ville Ängbom var boxningstränare och min granne. Han upptäckte min boxningstalang när jag var i 13-14-årsåldern och tog mig med till Köpings boxningsklubb, som då höll till i Scheeleskolans gymnastiksal. Där mötte jag de stora killarna, de tio år äldre Pollex och Janis.

Vilka roliga grejer. Det här verkar ju vara jätteintressant.
Det är det också. Det var så här det började. Det var på den tiden då min far gick bort också när jag var 13-14 år, så boxningen där betydde väldigt mycket för mig då, för att just då med min granne där, jag fick någonting att göra, och det var ett fantastiskt gäng, det var ett kanongäng alltså, då på den tiden. Vi var med i boxningsklubben i Köping, den var en av Europas bästa klubbar. Vi har mycket mästare här, ja det var en underbar tid. Så åkte vi omkring. Det var boxningar varje helg, det var jättekul.

Vilken viktklass körde du?
Jag gick i fjädern först, 57 kilo, och sedan låg vi på lättvikt och Lättwälter (en viktklass inom boxning, max 64 kg).

 Då har du väl vunnit en hel del priser under åren, kan jag tänka mig?
Ja, det har jag gjort också. Jag har varit med om otroligt mycket roligt, både när jag var boxare själv och sedan att vara tränare. Boxningen är en tuff sport, men det är en otroligt fin sport just på det här med träningen och sådant, om man så säger, för att man verkligen blir kompis med varandra, även fast man även på träningen dunkar på varandra lite grann så är man jättekompisar i alla fall. Det är en tuff sport. Nu pratar de mycket på TV också om det här med hjärnan, så här om dagen var jag väldigt intresserad just av att se, för hur det än är så har jag med fått mycket smällar i huvudet, säkert har man fått några hjärnskakningar och sådana grejer också, så är det ju. All sport är ju så.

Då har du väl många minnen från din boxningskarriär?
Otroligt mycket minnen, visst har man det! Jag tycker det är roligt att man har fått varit med om en sådan tuff sport, sedan att man har fått varit med och att det har gått så bra. Det är det som är så kul. Och boxningen är också i sig väldigt fostrande. Sedan beror det också på vad man har haft för tränare, men vi hade en fantastisk tränare, som nu bor på ett äldreboende, så jag är där och pysslar om honom lite då och då. För allt som man har gjort för en annan… Som sagt, vi hade en sådan tur att vi hade en så bra tränare. Han tog ju hand om oss allihop, våra vildfrön som vi var då allihop, men han var verkligen rädda om oss. Sedan kunde han ju sin sak om boxning, han var en väldigt duktig tränare. Det är ju det, jag håller på fortfarande idag och har som sagt jobbat som tränare igenom hela litet om man så säger, det kommer ju från honom. Det vi tränade då, det är modernt idag, så han var lite före sin tid hela tiden, så det är jättekul. Det är det här gänget som jag tränar nu, jag har hållit på och träna folk, seniorer, i sjutton års tid, och sedan jag blev senior nu så har jag tränat ett gäng här på citygymmet i Köping. I fem år har jag hållit på med det, Mats är ju med där. Det ligger i hans schema att han ska gå och träna, så det är jättebra. Ni förstår at det är bra att han tränar. Det kör jag som en sådan här liten typ av boxarcirkel också, så vi går igenom kroppen från tårna upp till håret. Jo då, så det är riktigt bra.

Hur var det att ha utställningen ”Slagkraft” på Köpings museum 2016? Du berättade om det.
Ja du fick läsa om det. Det var ju helt enormt, helt fantastiskt. Det var så kul. Det var samma sak då. Do kom man tillbaka till när man var ung. Man ringde och träffades, folk kom hit. Det var väl det bästa jag har gjort tror jag. De på museet som jobbade där, de ställde verkligen upp alltså, det var jättekul. Sedan hade jag goda vänner också som hade lite bilder och sådant där som vi hade, så vi ställde ut på hela museet, det var ju hur mycket bilder som helst, filmer och allting. Vi har en film på mig när jag boxar, jag gjorde en kanonmatch, det är så jäkla kul.

Roliga minnen blir det ju också.
Ja jätteroliga minnen. Jo då, så det var riktigt stort den här Slagkraft som vi hade. Det var väldigt välbesökt, jättemycket folk kom från hela Sverige. Det var jättekul. Sedan kom det in en massa gamla boxare som ville titta på bilder och sådant.

Favoritfrukt? Bananer

Favoritprogram på TV? Vinnare, V75

Favorithögtid? Julen, för då är det så mysigt att träffa alla människor, då kommer de till Köping.

Favoritgodsak på café? Ostfralla, det tycker jag är så gott till kaffe, det tar jag gärna.