Startsida Snabelposten Blogg Arbetsplatsen Produkter Länkar  
 

 

KULTUR & NÖJE

 

Maja Rung

 

Text: Erica Westerlund

Foto: Malin Spångberg

 

Namn: Maja Rung

Född: 1987

 

Hur kom det sig att du ville bli skådespelare?

Det började med att jag tyckte om att klä ut mig och så när jag var liten och att det var väldigt kul att få folk att skratta tror jag. Så fick jag uppmuntran. Folk uppmuntrade mig och tyckte att jag var rolig och bra och då började jag tro på mig själv tror jag. Sen så sökte jag mig till en teatergrupp när jag var 12 år kanske och då spelade jag fotboll samtidigt. I teatergruppen så kände jag mig sedd och bra och glad men i fotbollen så kände jag mig ganska dålig, jag tog inte för mig, jag var nervös och så där. En dag var jag tvungen att välja för att det krockade alltid och då valde jag teatern för att där fick jag känna mig som mig själv och där fick jag liksom uppskattning så då blev det det som jag var mest intresserad av.

Hur är det att vara musikalartist?

Jag tänkte först att jag skulle bli musikalartist så valde jag att utbilda mig det efter gymnasiet. Sen hoppade jag av den utbildningen och gick på scenskolan istället men jag har ändå fått jobbat med musikal och det är jätteroligt. Just att man för göra allting, både sjunga och spela teater och dansa ,det tycker jag är jättekul så det har varit underbart.

Hur fick du rollen som Liv i Andra avenyn?

Dom skrev i tidningar och det var reklamblad och så för dom ville hitta nya ungdomar, okända ungdomar till den här serien så vem som helst fick skicka in ett CV där man skrev vad man hade gjort och en bild och så där. Sen valde dom ut av dom här alla som skickade in, då valde dom ut 200 personer som fick komma till stora teatern i Göteborg och göra audition då. Då fick man spela en scen tillsammans med någon annan och så filmade dom. Av dom 200 valde dom ut 10 personer som skulle åka till Stockholm en vecka på den här castingserien, den gick innan Andra avenyn hade premiär. Det var uttagningar och dom filmade det, lite som en dokusåpa ungefär. För varje dag fick någon lämna hela tiden och tillslut var vi fyra kvar som fick rollerna då. Dom gjorde en tv-serie om hur vi fick rollerna. Det var så det fick till.

Hur är det att sjunga in låtar i radioprogram?

Det var längesen jag gjorde det men det var väldigt roligt. Det var ett radioprogram som gjorde om kända låtar med nya texter, lite som det fanns ett program på P3 förut som hette Rally som gjorde samma sak så jag gjorde det i Värmlandsradion då. Jag sjöng in Carola-låtar fast med annan text och det var jätteroligt och det var konstigt att höra sig själv på radio, det var konstigt men också roligt.

Hur många teateruppsättningar har du gjort?

Ja alltså, när jag flyttade hit till Stockholm så gjorde jag på Oscarsteatern, där vi sitter nu, en föreställning som heter La Cage aux Folles med Loa Falkman och Susanne Reuter. Sen gjorde jag Sweeney Todd på Stockholms stadsteater med Peter Jöback bland annat. Efter det gjorde jag en föreställning som heter Blodsbröder och efter det gjorde jag en föreställning som heter Allvarsamma leken och sen var det Cyrano, sen var det Illusioner, säg en 10 stycken kanske.

Vad är det roligaste att vara med i teater eller i TV?

Det är roligt på så olika sätt. Teater är här och nu, det är publiken och det är vi och allting kan hända för vi är levande människor, vi kan säga fel, dom kan skratta, dom kan gråta, dom kan gå därifrån, en mobil kan ringa. Allting händer här och nu och det är väldigt spännande men det är också upprepande för man ska ju spela den här kväll ut och kväll in. Men på tv och film så gör du bara en gång. Du kanske gör scenen fem gånger men sen när du har gjort den då gör du aldrig mer den, då är den klar. Det är också väldigt skönt att det du gör finns på film, det finns på riktigt, man kan ta i det, det blir en film som folk kan hyra eller en tv-serie som folk kan se. Teatern finns bara när den finns och sen är den borta.

Vad har du gjort för musikaler?

Jag gjorde La Cage aux Folles som gick här då och den var på stadsteatern. Blodsbröder var också en musikal och just nu gör jag en musikal så att det har blivit en hel del musikaler. Jag tycker det är väldigt roligt att sjunga. Om man är en skådespelare som kan sjunga, då får man ofta göra det för att folk gillar att ha med sång.

Hur kom det sig att du ville börja dansa?

Jag var ganska dålig på det. Jag var bra på att lära mig snabbt men jag har aldrig varit en sån bra dansare som kan göra många piruetter eller som kan lyfta benet jättehögt eller så. Men jag började dansa när jag bodde i Karlstad när jag var ung, så hade dom en dansstudio där. Då dansade jag jazz och street och sånt och det var mycket musiken faktiskt som jag tyckte var så bra. Hiphop lyssnar jag mycket på och det är det man dansar till när man dansar street så det blev ett naturligt val på något sätt. Sen gillar jag att steppa också, det tycker jag är kul.

Har många filmer har du gjort?

Jag vet inte riktigt. Det är väl en tre filmer men det är liksom små roller jag har gjort i dom. Efter Andra avenyn så började jag scenskolan, då pluggar man i tre år för att bli skådespelare och då fick man inte ta ledigt för att filma. Sen direkt efter det började jag jobba på teatern här och det är också svårt så det är väldigt svårt att få till att både filma och spela teater så jag har spelat mer teater än vad jag har filmat.

Skulle du vilja vara med i Andra avenyn om det skulle göras igen?

Det har jag inte tänkt på för att jag tänker att det aldrig skulle kunna hända att dom skulle göra det igen. Jag vet inte men jag tror inte det för att det skulle inte bli samma serie för att vi har liksom vuxit upp… Jag så ung, jag var 17 18 år och dom andra är och gör andra jobb så jag kan inte i min fantasi föreställa mig hur det skulle va. Däremot skulle det vara väldigt kul om man samlades ihop och alla fick träffas igen och kanske titta på gamla avsnitt tillsammans och så. Vad konstigt om man skulle filma nu igen men det kanske skulle vara kul. Man har ju utvecklats liksom och så skulle karaktärerna få utvecklas också. Jag tror att hela serien slutade med att Liv och Kim blev tillsammans igen. Det var någon bild på när vi kysstes så får man lägga ihop det själv om dom kanske fortfarande är tillsammans eller.

Samsung eller en iPhone vilken skulle du välja då?

Jag har en iPohne och jag trivs ganska bra så jag väljer iPhone

Var det rätt vinnare som vann på melodifestivalen?

Jag har inte följt Melodifestivalen men jag vet att Måns vann och jag har sett hans bidrag och det var ganska snyggt med den här videon och så men det verkar som om han hade snott det läste jag i tidningen från någon annan artist som hade gjort exakt samma sak såg jag. Jag hade i och för sig en kompis som var med i Melodifestivalen, Annika Herlitz. Hon sjöng en låt som heter Ett andetag. Hon hade en blå känning. Jag hejade på henne egentligen så jag säger att fel låt vann då, hon skulle ha vunnit.

Hur tycker du det är att se dig själv på TV?

Jätte konstigt, jätte konstig. Först så sitter man och letar fel och tänker ”gud varför gjorde jag så”, ”nej å vad ful jag är” och ”varför säger jag så där”. Sen vänjer man sig och då får man släppa det och då blir det ganska intressant. Man lär sig mycket av att titta på sig själv. Jag såg till exempel att jag gjorde så här hela tiden, så här rynkade pannan och jag tänkte att det där måste jag sluta med, det ser inte klokt ut, så det var verkligen lärorikt att tita på sig själv

Är det många som kommer ut och vet vem du är när du är på stan och frågar efter autografer och sånt?

Inte så mycket längre för det var så längesen serien gick men när den gick 2007 till 2009 då var det jättemycket för då bodde jag i Göteborg. Den utspelade sig i Göteborg så jag hade väldigt många som tittade där så då var det väldigt mycket ungdomar framförallt och också äldre, pensionärer och så, inte så många i 30, 20-årsåldern men dom mellan 12 och 18, då var det jättemycket.

Har du någon idol?

Hm, bra fråga, det var längesen jag tänkte på det. Jag älskar Beyoncé. Jag tycker hon är så grym och hon sjunger så bra. För mig är hon superhjälte. Hon är för bra för att vara sann. Hon är en sån förebild. Jag var på en konsert en gång och jag höll på att grina ihjäl mig alltså. Jag stod längst fram och så fick jag lite ögonkontakt i någon sekund. Henne tycker jag mycket om.

 

Tillbaks till Erica


© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Catharina Jakobsson - 018-727 16 55