Extramaterial: Debatt natur och miljö - nummer 2 - 2023

Av: Magnus Hedman

Varför är miljögifterna så farliga?
“Ni har er själva att skylla”

Detta kan vara av betydelse att känna till: gifterna kan lagras i fettvävnaden hos olika organismer. Faktum är alltså att man ofta finner farliga ämnen hos levande organismer. Så här är det: när rovdjuren tar upp ämnen i sin kropp kan de lagra vissa långlivade föroreningar i sina kroppar. Det finns mer av dessa skadliga ämnen i rovdjur jämfört med bytesdjur som rovdjur fångar. Ett sådant fenomen kallas för biomagnifikation.


Om vi kokar ned det hela (sammanfattar) så betyder det konkret att de svårnedbrytbara miljögifterna lagras inne i vävnaden (inne i kroppens celler). Dessa celler används bland annat för att producera ägg, ungar och modersmjölk. Med andra ord överförs gifterna till barnet via modersmjölken

Hur mycket utsläpp sker på land?
“Fundera ut smarta lösningar på rådande problem”

Den största andelen av dagens växthusgaser som sipprar ut i naturen kommer från industrier, byggnader, transporter och el- och värmeproduktion. Världens totala miljöutsläpp orsakas till en fjärdedel av avskogning, jordbruk och djurhållning. Vidare framhåller FN (Förenta nationerna) att djurhållning för köttproduktion är bland de största miljöbovarna av alla mänskliga aktiviteter.
När det gäller Sverige: 2019 såg vi att de traditionella utsläppen som sker inom Sveriges gränser låg på 51 miljoner ton.

Koldioxid, planetens största fiende!
“Vänd en nackdel till din fördel”

När man använder fossila ämnen, som kol, gas och olja leder det till att ökade växthusgaser. Detta innebär att växtligheten inte hinner ta upp de ökade växthusgaserna, vilket inte är bra för naturen. Det kan vara av intresse att känna till att det mesta av världens energiförbrukning (omkring 80 procent) kommer från fossila bränslekällor (kol, olja, gas).

Hur påverkas havet av oljeutsläpp?
“Gör så att inte fartyget går över styr”

När olja läcker ut i naturen från förslagsvis en oljetanker som gått på grund får det allvarliga konsekvenser. Det utgör ett kraftigt hot både för landlevande djur och det marina djurlivet i havet. Oljan skadar stränder och förstör havsbottnar.
Dessutom får oljeutsläppen sociala och ekonomiska konsekvenser för de som drabbas. Det är viktigt att vidta åtgärder för att förebygga och undvika kommande haverier.

Havets största utmaning
“Åtgärder och sunt förnuft”

Idag är havets största utmaning att vi fiskar för mycket, det har aldrig funnits så lite fisk i våra hav som idag. Vad beror det på då? Det beror på utarmning (förstörelse) av jordens resurser. Många av haven är utsatta för att det fiskas för mycket. FN:s (Förenta nationernas) jordbruks- och livsmedelsorgan har uppskattat att mellan 90 % (alltså nästan alla) av världens fiskbestånd är överfiskade. Det mesta av allt skräp som finns i havet har slängts på land och förts ut till havet med vindar, regnvatten och floder. Till stor del utgörs skräpet av plast av olika slag, till exempel engångsplastförpackningar och plastpåsar.

Parisavtalet och klimatmål

Låt oss blicka tillbaka till den 12:e december 2015, då ett historiskt beslut togs av världens ledare. Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen med sikte på 1,5 graders minskning av temperaturen på jordklotet. Alla världens ledare skall agera mot detta gemensamma mål genom att ta fram och genomföra klimatplaner, som sammantaget leder till målet. WWF (Världsnaturfonden) har drivit frågan att den globala uppvärmningen måste klara 1,5 graders uppvärmning. Det är inte bra om jorden värms upp för mycket, och det räcker med någon grad för att det inte ska bli bra. Detta är viktigt för att vi skall undvika de allvarligaste klimatförändringarna.

Om vi skall klara det målet behöver vi drastiskt minska de globala utsläppen av koldioxid till år 2030. Alla länders regeringar måste snabbt höja sina ambitioner att ta fram och genomföra planer i linje med 1,5- graders-målet. I november 2021 hölls en klimatkonferens som hette COP26 i Glasgow, Skottland.

Låt mig avrunda ämnet genom att säga så här: Å ena sidan är vårt mål att öka våra klimatambitioner och radikalt reducera våra utsläpp till 2030. Det andra som är viktigt för vår målsättning på global nivå är att energieffektiviseringen skall öka kraftigt. Det betyder alltså att andelen energi från vindkraft och solpaneler skall öka i världen med minst 40 % (alltså öka med nästan hälften).

Matsvinn i hem och skola
“Sanningen kan ha en obehaglig effekt”

2020 framkom det att vi idag slänger nästan en miljon ton livsmedel i Sverige. Det motsvarar 88 kg per person per år. (En jämförelse: en vuxen man i Sverige väger i genomsnitt 84 kilo). 61 kg av dessa 88 kilo per person slängs i våra hem.
Om vi övergår till skolornas matsvinn, kan vi se att skolan i genomsnitt slänger 13,5 kilo per person och antal år i skolan. Detta slöseri måste få ett slut!