Extramaterial apotekare del 2

Av: Magnus Hedman

Vad gör apotekare idag?
Hur skiljer sig det från förr?

Vad gör man idag då istället för att tillverka medicinerna? Jo, väldigt stor del av receptariernas tid går till att ge information till kunderna, alltså hur man som kund skall använda sina läkemedel. Sedan har man läkemedelsgenomgångar. Framförallt på äldreboenden har man kanske en distriktsläkare, en distriktssköterska och en apotekare eller receptarie. Då går man igenom läkemedelslistan som patienterna har. Man kan säga att apotekarna och receptarierna egentligen är bättre införstådda med hur läkemedel fungerar. Framförallt hur en och samma substans (ämne) kan ha olika namn. Om en patient har haft olika läkare så kanske den har haft två stycken läkemedel med olika namn, men som har samma substans i sig. Då blir det dubbelt läkemedel och det skall man inte ha. Då tar man bort det ena.

Magnus: Var det bara växt och djurdroger?

Anders: Nästan allt var från växtriket. Sedan fanns det någonting som heter mysk på svenska och det kommer från ett djur. Det fanns även någonting som heter spansk fluga. Det gjorde man salva av. Den användes bland annat för att avsluta en graviditet. Men det var inte speciellt bra, det var farligt att använda.

Den här är lite rolig (Anders pekar på ett nytt föremål i en burk). Det är blodigel.

Då trodde man att om man hade något uppsvullet på handen och man inte visste vad det var. Tar vi bort den här uppsvullnanden så kanske det blir bättre, tänkte man. Och så satte man på en blodigel som fick suga ut blodet.

Det är lite intressant, faktiskt så används den idag igen uppe på handkirurgen på Akademiska Sjukhuset. Detta används när man har opererat fingrarna så brukar det bli vätska som kommer ut, och då sätter man på en blodigel.

Sedan när man gick som elev på apotek var det en burk som stod i källaren. Där var det svalt som passade förvaring av blodiglar. Då var det elevens uppgift att gå ned och sticka ned handen och mata blodiglarna (Ha ha).

 Homeopatiska mediciner

Magnus: Vad är det där för något?

Anders: Det är homeopatiska mediciner,

Magnus: Vad är det?

Apotekaren: Det var en tysk apotekare som hittade på det. Han menade att ju mer man spädde ut (blandade ut) med vatten och skakade, desto starkare blev medicinen ju mer vatten man hällde i. Detta är ju helt vansinnigt! Det finns fortfarande folk som tror att det här fungerar, tyvärr fungerar det definitivt inte.

Magnus: Det låter ju ologiskt att det inte fungerade.

Vilka sjukdomar och krämpor var vanligast att man sökte läkarvård för?

Anders: Dysenteri var en vanlig sjukdom och den kallades även rödsot. Det var det mycket av på 1700-talet och som sedan härjade ända fram till slutet av 1800-talet, och även idag förekommer det. Smittkoppor var en annan sjukdom som också var mycket vanlig på 1700-talet.

Magnus: Men att man fick dysenteri, berodde det på att man hade ätit något olämpligt?

Anders: Oftast via vatten, dåligt vatten.

Anders. Vad har vi mer för någonting? Kolera under 1800-talet i Göteborg bland annat och sen rabies. Tuberkulos var en annan vanlig sjukdom.

Magnus: Ja, jag har hört att den var i ropet då, men jag vet inte hur den tog sig i uttryck.

Anders: Den satte sig framförallt på lungorna. Oftast var det så att de här patienterna fick åka upp i bergen och ligga på ett sanatorium som det kallades. Man skulle ha frisk luft och det spreds med dåliga hygieniska förhållanden. Det värsta är ju att tuberkulos, det kallades även för TBC, har ju börjat komma tillbaka. Framförallt med invandrare, dels från Östeuropa, och även från Afrika. En del av de TBC-bakterierna kan man inte behandla längre, de är resistenta mot läkemedel (går inte att bota med läkemedel).

Även i Sverige hade vi Malaria, man tror ju att de är i varma länder, men till och med nere i Skåne förekom det tidigare en hel del malaria. Och även på en del olika ställen i Sverige.

Spanska sjukan var ju en typ av influensa och idag har vi istället Covid/Corona. I början av 1900-talet så var det massa dödsfall i Sverige på grund av Spanska sjukan,

Magnus: Ja, jag har skrivit om den.

Anders: Jaha,

Magnus: Det var väldigt intressant, men väldigt tragiskt.

Anders: Ja.

Sjukdomen polio

Anders: På 1950-talet hade vi ett stort utbrott av polio i Sverige. Det här är lite intressant det jag ska berätta nu. Jag är medlem i föreningen Rotary. 1985 så beslöt Rotary internationella avdelning att man skulle starta något projekt. Då bestämde man sig för att vi skulle utrota polio i världen.  Man hade vaccin och sedan åkte man ut till befolkningen och vaccinerade. Det var ett vaccin som man tog via munnen då. Sedan i efterhand blev WHO (världsorganisationen) intresserad, och sedan olika statliga myndigheter. Nu är det väldigt många som är engagerade. Bill och Melinda Gates från USA, de har ju en stor organisation som samlar en massa pengar som de delar ut till olika saker.  När vi inom Rotary samlar ihop 1 miljon dollar så bidrar de med 2 miljoner dollar. De dubblar alltså våra insatser. De har ju varit väldigt framgångsrika men i Afghanistan, Pakistan, och Nigeria är tre länder där det fortfarande är problem. Sen poppar det upp enstaka fall här och där, men det är inga epidemier längre.

Flaskor

Magnus: Jag är lite nyfiken på vad det är för kärl och flaskor på hyllan där borta (jag pekar på hyllan över pillertrillaren, där det står flera flaskor och burkar på rad)

Anders: Spiritus Fortis, det är alltså mycket stark sprit (96-procentig sprit).

.                     Anders: Där uppe till exempel är ett filter (Anders visar). För att det skulle gå fortare att filtrera så kunde man koppla den här till en sug så att den sög ut luften. Här sög den ned vätskan lite snabbare. I och med att det är en cirkel så går det lite snabbare. Det här är om man har två olika vätskor, olja och vatten till exempel.  Oljan flyter ju ovanpå vatten. Om man vill ta ut vattnet kan man öppna den där (Anders pekar på en kran på apparaten), så rinner vattnet ut.

Magnus: Vad gjorde kopparpannan för nytta?

Anders: I den här så gjorde man, plåster, blyplåster eller senapsplåster gjorde man också. Då eldade man i den här, då värmde man på och så blev det här flytande plåsterlösning. Och så hällde man ut det så att det blev en platta. Om man hade senapsplåster till exempel så kunde man linda det runt benet, och sedan linda på en gasbinda runt. Senapsfröerna gör då att det är lite hudirriterande så att det blir varmt runtom benet. Dels kunde det kännas lite skönt och dels så trodde man att det skulle dra ur det onda ut ur benet.

Magnus. Men bly i plåster, det måste bli tunga plåster?

Anders: Nja, hur tjocka de var, det vet jag inte riktigt.

Destilleringspanna

                      Magnus: Är det där någon form av destilleringsmaskin eller?

Anders: Ja just det, det här är en destilleringspanna. Här värmde man upp vattnet så att det började att koka. Ångan gick då upp här, och här uppe hade man kallvatten runt rören som gick här inne. När då ångan kommer mot det här kalla metallen då blir det vatten av det. Här är det många rör som går inuti, där kallvattnet finns, och så kan vi se när ångan kommer här och vattnet rinner ned här (Anders visar). Och så samlar man upp det där i den stora tanken. Allt vatten man använde på apotek förr i världen var destillerat, för att det vekligen skulle vara rent vatten man använde.  

Magnus: På så vis. Man kokade det på spisen, men destillerat var bättre då?

                      Anders: Ja precis! Att koka vattnet tar i bästa fall bort en del. Men här får man bort salter av olika slag som man inte ville ha.

Magnus: Jag förstår, men det fanns bara sådana destilleringsapparater på apoteken då?

Anders: Ja, alla apotek hade en sådan pryl. Det är ingen näring i destillerat vatten, så det kan man inte överleva på som människa.