Extramaterial

Medicinhistoriska museet i Uppsala –

sjukdomar från förr, pacemaker och vaccination!

Hur lång är vår medicinhistoria i Sverige?

Ja, vad svall jag säga på den, där skulle jag säga att vår museichef Urban Josephsson han har en kurs i medicinhistoria och i ett avsnitt där inleder ett avsnitt med att prata om medicinens historia. Men medicinens historia finns ju på ett sätt om man tänker hur vi har hanterat sjukdom och vårt sätt om man tänker sig vårt sätt att hantera sjukdom och höj vår hälsa har funnit lika länge som människan har funnits i princip, men de människor som har skrivit om medicinhistoria är det så du tänker?

Ja, vi kan återkomma till den frågan, den har jag svårt att svara på. 

Vilka sjukdomar var mer dödliga förr och vilka klarade man livhanken på i Sverige?

- Ja alltså om man tar till exempel pesten som drabbade hårt, nu kanske jag inte skulle börja i den då, men det handlar ju också om livsförhållanden, kosten och hur vi bor och sådana saker avlopp och rening och sanitära förhållanden och kunskapen har ändrats om sjukdomar och virus, men vet ni jag tycker vi rör oss tillbaka till entrén till antiken och vad var den rådande sjukdomsläran, hur man såg på sjukdom, jag tror det kan ge svar på en del frågor. Jag tänkte att vi skulle gå in i det här rummet, jag skall bara ställa den frågan till Urban, ja härinne finns många spännande föremål.

Hippokrates

 Den rådande sjukdomsläran under väldigt lång tid det var ju den här fyrsatsläran så sjukdom och hälsa förklarades utifrån den här läran och det var Hippokrates som lanserade den 400 år före vår tideräkning, och det handlar om de här vätskorna det är gul galla, svart galla, slem och blod och de här måste vara i balans med varandra för att man skall vara vid god hälsa och är dem inte det måste man återställa den balansen på olika sätt och det är så kallad evakurerad terapi, man skall tumma på de här väskorna på olika sätt och det gjorde man bland annat med snäppare, här är det hanknålar för att föra ut slem ur kroppen och blodiglar också. I Hippokrates aforismer står det att ”sjukdomar som mediciner inte kan bota botas med kniven och de sjukdomar som inte kniven kan bota botas med elden och de sjukdomar som inte elden kan bota de har inte någon bot.”

Och det kunde kanske vara att man brände bort en svulst eller någonting sådant så där kan man se en hierarki i behandlingen, och man kan undra om någon patient någonsin någon blev bättre av de här behandlingarna Men man ägnade sig åt dem över en lång tidsrymd, från 400-talet till mitten av 1800-talet så är det här den rådande sjukdomsläran, vilket också ger en betydelse för hur man längre bak i tid tror sig kunna bota plågor och sjukdomar längre tillbaks, och även om det är något felaktigt förlägger man sjukdomarna i kroppen, det har med kroppen att göra, men innan Hippokrates är det guda straff, magi och sådana saker, sjukdom, demoner, han skåpade ut dem kan man säga och inför den här läran som blir den rådande, men sedan kan man se när det kommer till pesten till exempel, att den är så våldsam och de svartnande delarna, alltså lungpest, blodpest och blodpest och så vidare.

 Man kan förstå att människorna då tänkte på pesten som ett guda straff och att man inte i första hand tänker att det handlar om kroppsvätskor som är i obalans, men sedan är det den här läran om hjäsman den här besmittade luften som också är betydelsefull för hur man tänker på sjukdomar sprids och den är ju betydelsefull den också att viruset är luftburet, det var inte så dumt, tanken var inte så dum, men att det var luften i sig var något märkligt.             

Pestkula

Här kan man se ett föremål, det är en pestkula från 1500-talet och den där fyllde man som det står på den här med kanel, rosmarin och slag b, slag b sår för slagbalsam och det kan ha varit någon myskliknande idé då skulle man bära den, men då hopfälld, det är 6 klyftor, fäller man ihop den blir det en pomander då, vilken skulle skydda mot sjukdom genom dess väldoft och somatiska medel som man kan se, det är liksom att spetta bort den dåliga luften och rena den på något sätt och ha de starka medlen.

Hade man olika vätskor i dem på olika sjukhus eller?

-Ja, precis. Här står det till exempel diflaska för barn som man har gett föda till de patienterna så föremålen är väldigt gamla. Sedan är det amuletter som går tillbaka också på det här magiska tänkandet att sjukdomar som då är något magiskt och något som därför bara kan botas med magi. Här är även ett intressant föremål, i den här analyserade man urin genom att se på den och bedöma vad det var fråga om för sjukdom genom att se på urinen, samt smaka och lukta på den. Så att i diagnostiken hörde det till man skulle lukta och smaka.                          

Och läkaren alltså det diagnostiska instrument som är väldigt symbolladdat för oss idag är stetoskopet men längre tillbaka skulle jag snarare säga att det var det här uringanalyseringsglaset som var det främsta dignostiska instrumentet att läkaren hade med sig ett sådant glas.

Vad är det för någonting i montern här?

Det är Fatimas hand. Så det är också en lyckobringande symbol att man skyddade sig själv och olika gåvor för att ge sig själv ett skydd.

I den här montern ser vi ännu ett alltså det här är folkmedicin, här man se ett smörjträd och det skulle bota Engelska sjukan och Engelska sjukan är då en bristsjukdom för vitaminbrist. Man tänkte sig om man drog barnet igenom det skulle trädet dra åt sig sjukdomen. Man skulle bota med det här tänkte man sig och upphovsmannen är en klok kvinna i Småland, Lisa i Finhult som har använt det och man förstärkte trädets magikraft genom att rista in magiska symboler som man kan se. Det står att det är från 1787, men hon var verksam tidigt 1800-tal, så hon hade övertagit det. Men här kan man också se olika former hur man skyddade sig förr i tiden på landabyggden fanns det i princip inga läkare, så det var ju dessa kloka gummor och gubbarna man gick till, men under en lång, förhållandevis lång tid så är det inte så stor skillnad mellan skolmedicinen och den medicin som undervisades på universiteten.

 Och det här kan man se att lägga fontanell då gjorde man ett snitt och sedan petade man in en ärta eller ett pepparkorn och så uppstod en infektion och började vara och så tänkte man sig att det kanske var överflödigt slem som gjorde en flegmatisk, långsam och trög som kom ut då till exempel och man kan se dess motsvarighet i den här hanknålen, man gjorde helt enkelt hank och gjorde ett snitt i till exempel nacken och så förde man in en linnetrasa, så lät man den sitta och då uppstår ju en infektion, men det fanns ingen kunskap om infektioner, man visste inte vad det var på tidigt 1800-tal och tidigare än då. Så man tänkte sig att det var det här slemmet bland annat som kom ut. Det intressanta är namnet, jag har inte kollat upp det, men man sätter hank, det är en hanknål, man hankar sig fram så det är ett kul ord.          

Här finns ytterligare ett föremål från den kolka gumman i Finshullt, hon gjorde stinkkaka då, på det där lagget, och det var en sorts gul pannkaka, som innehöll gul lava från en ladugårdsvägg, det skulle bota gul sot tänkte man för det fanns ju den här i9dén att lika botar lika, så det ä ett exempel på det.

Vad spelar det hornet för roll?

-Ja, vi sa att det var en diflaska där borta, här är det ett horn som har fungerat som diflaska, så det handlar om att ge föda till spädbarn.

DEL 2

Carl von Linné

 

Det är en väldigt fin byst av Carl von Linné ni har där. Ja visst är den. Den har vi ganska nyligen fått hit, en donation.

För visst var det så att han skrev flera medicinska böcker?

 -Ja han var ju oerhört produktiv, han är ju en gigant kan man säga. Här är ytterligare en betydelsefull person, i medicinhistorien och det är René laenne, han uppfann första stetoskopet och här har vi ett av de allra första som har tillhört uppfinnaren av stetoskopet. Jag kan ju börja med att berätta hur det kommer sig att vi har dem. Det var nämligen så att Magnus Ritzaus, han var en av Linnés lärjungar och åkte runt och åkte ned och studerade för René Laennec i Paris, Frankrike. Magnus Ritzaus var väldigt uppskattad av René Laennec och han fick med sig ett sådant stetoskop, … stetoskop i gåva och han byggde med tiden upp en väldigt stor samling av estetiska instrument och den samlingen köptes in och i den samlingen fanns även det stetoskopet till Uppsala universitet i slutet av 18100talet.

 Vi har en hel del av universitetets studiesamlingar också, akademiska sjukhusets samlingar så det har hamnat här på den vägen, och hur kom man fram till det här då? Han blev kallad hem till en familj och i den familjen fanns en ung kvinna med problem, hon hade problem med hjärtat och konvenansen till det ansågs inte lämpligt att han skulle lägga sitt öra mot hennes nakna hud här vid bröstet så och hon var något överviktig också, vilket redan det gör det något svårt att höra, om han hade lagt sitt öra där, men då tog han några pappersark och rullade ihop dem hårt, för att skapa distansen,. Men han upptäckte att det hördes ännu bättre, det gav en effekt som var väldigt bra så att han tänkte för sig själv jag måste utveckla ett instrument så det blev ett sådant här sylinderformat så, så, såg stetoskopet ut och här kan man se stetoskopets utveckling.

Vi har så otroligt många saker här så ni får komma tillbaka hit nu när ni bara har en timme alltså för man kan gå i timmar här eftersom det är så många grejor, men jag tänkte om vi beger oss hit in för jag fick veta att det fanns ett stort intresse av vaccinationer och sådana saker och det kan man prata om en del här, men den här är också så häftig, det är den första inplanteringsbara pacemakern som ligger här. den är från 1958 och uppfinnaren var Rene Almkvist, Jürgen som opererade in den hette Åke sändning, på patienten Arne Larsson.      

Den var stor och ganska otymplig, batterierna på 1950-talet äh de hade ingen vidare kapacitet så det var den svaga länken i det här, man var ju tvungen att ta ut och ladda upp och så, men nu har batterierna en helt annan livslängd, vilket gör att en pacemaker kan sitta inne väldigt länge. Här inne (glasmonter) kan man se olika typer, alltså det fanns en viss tyngd i dem också och nu är de på ett helt annat sätt, de är lättare, mindre och har en helt annan livslängd idag. Vad är den här fyrkanten här? den bredvid är en pacemaker, men den där? Ja den någon pulsgenerator, någon slags mätare va? ja. Jag måste säga att min favorit i montern är nummer 2 sinkronpacemaker med kvicksilverbatteri, den hade en livslängd på 3 år haha. Då visste man antagligen inte hur skadligt det var. Nej.

  DEL 3 - Smittkoppor

Angående smittkoppor och vaccin så är ju smittkoppor idag utrotade och man är på god väg med Polio också, men man är ännu inte där, det finns fortfarande en ganska stor spridning i Afghanistan och däromkring. Smittkoppsvaccinet det blev ju obligatoriskt i Sverige 1816 så det var väldigt tidigt att man bestämde att det här skall alla få, den hade ju skördat otroligt många offer den här sjukdomen, kanske inte så där dödade så effektivt och smärtsamt som pesten som också gracerade i flera omgångar, men under lång tid var det enormt många som dog. Här står det till exempel ”Under 1600-talet dog omkring ca 60 miljoner människor i Europa i smitkoppor.” 60 miljoner människor bara i Europa, det är galet, det är sådana enorma mängder, man kan inte ens föreställa sig. Vi hade inte den befolkningsmängden, alltså det är så mycket folk har du någon fråga kring smittkoppor? Ja precis. Var det någon skillnad mellan de som avled i Europa och de som dog i Sverige Enormt många dog ju här också, man kan säga att i Sverige under 1700-talet det var så många som dog, så man brukar ibland tala om det som ett mörkt århundrade vad gäller smittkoppor, men samtidigt kom ju vaccinet så också så det är på något sätt också ett hoppets århundrade också.

Jag har skrivit om han som kom på vad det handlade om, Edward Jenner. Ja, han avråddes från att publicera från början för att det ansågs så märkligt, men det är intressant och se att det är kor, alltså nötkreatur som gör att man utvecklar ett vaccin. Åh vilken fin artikel. Du är mer expert på det här området än jag.

Där står det tydligt att han inte borde offra sitt rykte, det är precis det jag tänkte på, att inte få spridning på en gång, men som du skriver här att han trotsade det beslutet – tack och lov och det här är 1798, 1801 så kommer det en skrift i Sverige som propagerar för att man skall vaccinera och sedan så tidigt som 1816 är det obligatoriskt kan man säga och det är intressant att se i kyrkböcker längre tillbaks, då står det då har personen döpts, konfirmerats, tagit nattvard, men också om den har vaccinerats. Så det infördes i kyrkböckerna och det var klockare och så vidare som var väldigt drivande i att vaccinera.

Då skulle man kunna hårddra det hela och säga att om inte Jenner hade kommit på vad det var frågan om hade vi fortfarande haft smittkoppor. Ja precis. Det hade vi förmodligen haft, sedan kan det ha kommit någon efter honom, men han är en nyckelperson i utrotandet av den här sjukdomen. För förut när man ägnade sig åt verifikation då var det smittkoppa som man ympade in, men det gjorde ju att människor dog ut hur som eller att de kunde insjukna i det.

Tidigare var det något väldigt farligt med verifikation som man hade ägnat sig åt under 1700-talet och längre tillbaka ändå. Det är intressant och se att det fanns en vetskap om hur, en forn av förståelse för immunitet att hade något insjuknat och fått pesten eller kikhostan, eller mässlingen, så fick den inte det en gång till att det fanns någon form av förståelse, men man visste inte riktigt vad det var, alltså rent psykologiskt och det där utnyttjades att om någon sjuk som redan hade haft det då kunde den personen ombesörja att ta hand om den som precis hade fått det.

DEL 4 – Kokoppor och tuberkulos

Och det är då kokoppor sedan är det intressant med tuberkolosvaccinet för där är också nötkreatur involverade i det också. Och det kom på 1920-talet, 1921, nu är jag lite osäker på åren, här står det då turberkulås i Sverige börjar med Arvid Walgren som vaccinerar från början av 1927 står det här. Så man var förhållandevis tidigt ute ändå. Det är intressant hur det sprids ändå tack vare de här vetenskapliga tidskrifterna som är etablerade och som finns och får stor spridning. Det är ju den här listens idé också om hur man skall bekämpa bakterier.  Han publicerar en artikel i The lansett 1867, han har behandlat svåra benbrott med karbolsyra och märkt att det dödar liksom den här infektionen eller som så, men tidigare om man fick ett benbrott och en pipa som stack ut eller något liknande då var det bara att ta bort benet, det skulle inte läka tillräckligt bra utan infektion, kalbrand och blodförgiftning kunde man riskera också. Men det är intressant ändå att se hur man sedan sätter igång med det att det får en snabb spridning.

Det är ju gedigna utbildningar, praktiker och att kunna snappa upp jag tänker på Jenner här att nu är det så att de som mjölkar korna de har liknande och så vidare och att få idén att testa så det är verkligen imponerande, ja han var lite av en pionjär, Ja verkligen, i den montern där borta berättar vi om Florens Nartingail hon var ju också en verklig pionjär och det är högaktuellt nu som det är hon åker dit under Krimkriget på 1850-talet då är man rädd att när det Osmanska riket, imperiet faller samman att Ryssland skulle komma och tillskansa sig en massa delar, så England och Frankrike går då i krig mot Ryssland och hon beger sig dit som sjuksköterska för att se hur det förhåller sig där borta, och det är fruktansvärda sanitära förhållanden, det kanske finns en tunna att uträtta sina behov på till jag vet inte hur många soldater.

Så fler dör i sjukdomar som sprids då i soldatlägret än av krigsskador att de dör i krigen, så hon reser dit och det är tyfus, jag kan tänka mig att kolera också, men genom att hålla det rent och snyggt och att inte flera skall dela på den hink som man gjorde sina behov på samma ställen och att man har bättre kost så får hon ned dödstalen från 40 % till 2 % och det som är spännande här är att hon åskådliggör den här statistiken med så kallade tårtdiagram, vilket var en nyhet på den tiden, så att hon är även en av statistikens pionjärer Florens Natanael, så det är också ett spännande levnadsöde sådär och då och det är precis där i gränsen kan man säga den här rådande sjukdomsläran som var den rådande fram  till mitten av 1800-talet, den börjar försvinna den är passé,  man skall inte hålla på att tumma med olika kroppsvätskor och sådant där, men man är inte helt på det klara med bakterierna än riktigt, men hon har genom något sunt förnuft  att vi måste hålla rent och vi måste tvätta oss ordentligt och så vidare och då kommer vi hålla oss friskare och ha bättre luft och så vidare.

Så det är sådana tankar som tydligt kommer på andra sidan av 1800-talet som gör mycket, så vaccinerna, eller vaccinet på 1800-talet plus att man får en bättre koll på bakterier och infektioner att man förstår att man måste hålla rent för att undvika sådant gör att folkmängden ökar, barnadödligheten sjunker och sådana saker så det blir en ordentlig sjöss i befolkningsmängden som även gör några lite rädda där mot slutet av 1800-talet att oj vi är så många, man börjar prata om generering och sådana saker, som väcker de här hemska tankarna som för oss in i 1900-talet med förintelsen och sådana saker        

 

DEL 5 – Therese, läkemedel och läkare

Vi tar frågorna och sedan ser vi vad jag kan svara på också. Min chef här han skrev ut två sidor från powepoint som berättar om medicinhistoria på 1700-talet som berättar om medinhistorien i Sverige när man började nedteckna det, det var ju en av dina frågor, eller hur? Ja. Så här får du information om det. Jag kan ta det.

Då börjar jag uppifrån, vad heter du?

    Jag heter Terese Toudert

Var bor du?

-Ja, jag bor här i Uppsala, men inte här i Ulleråkerområdet, där museet ligger, men jag är från Uppsala.

Var gick du i skolan någonstans?

-Jag gick i skolan här i Uppsala, jag gick på Eriksbergs skola än gång i tiden i Eriksberg och så läste jag på gymnasiet GHC, det var journalistik läste jag då en inriktning på mediaprogrammet och sedan vid universitetet här i Uppsala då har jag läst bland annat medicinhistoria vid instruktion för lärdomshistoria vid instruktionen för idé och lärdomshistoria, men också läst estetik och teoretisk filosofi och litteraturvetenskap, så det kanske är en kanske lite udda ingång till det här museet, men jag har faktiskt också en masterexamen i museer och kulturarvsvetenskap.

 

När kände du att det verkligen var medicin du ville jobba med?

-Alltså jag hade ju i de yngre åren en dröm att bli läkare, men sedan lade jag den åt sidan därför att jag tyckte så mycket om att skriva, så att det blev skrivintresset som tog över, litteratur och så. Men sedan har jag alltid haft ett intresse för medicinhistoria och det är min väg in hit och jag skulle säga att intresset förr medicinhistoria det kom nog först när jag läste vid universitetet, jag märkte det när jag läste vissa kurser att det verkligen var där jag fastnade för ämnet kan man säga, så det var på universitetsnivå jag kände att jag ville arbeta med det här.

 

Hur länge har du jobbat på medicinhistoriska?

Jag har jobbat här sedan 2016, så det börjar bli några år, men jag har också varit föräldraledig under den perioden så jag har inte varit här alla åren, men a det blir 6 år sedan då sedan jag anställdes.

Har museet kvar några pillertrillare?

-Ja, det har vi, skall vi ta det på slutet som avslutning?

Det blir bra.

Det finns.

Det var intressant.

 Hur är det att jobba med medicin?

-Alltså, det är så intressant, det är så lärorikt, man lär ju sig hela tiden. Också i mötet med våra besökare, att vi samtalar här är ju också lärorikt, intressant och spännande, jag skulle säga att ingen dag är den andra lik, man möter hela tiden nya människor, ibland hela grupper med olika intressen och erfarenheter.

Vad drömde du att arbeta med som barn?

                      Jamen det var ju läkare haha. Men det blev ingen läkare av mig, men visst jag är ju nära medicinen här också, men med ett annat perspektiv på det. 415

Vilka sjukdomar kunde man drabbas av på 1600-talet, det var ganska många inte sant?

Alltså, det är vissa saker som man kanske, som idag man kan sätta in antibiotika och sedan är saken biff liksom, men förr dog var det så att man dog av det kunde vara inte bara av sjukdomar, men att man skar sig eller så att det kunde vara en fara i andra saker också, eller till exempel urinvägsinfektion, det går liksom upp i njurarna och sen kan det bli väldigt farligt. Idag skulle man ha satt in antibiotika, men det hade inte behövt gå så långt för att man inte upptäcker det, ibland gör det ju det ändå innan man upptäcker det. Det var väldigt många tillstånd som var livshotande förr då på 1600-talet som inte är det längre är det alls.

Det sista stora verkligt stora utbrottet av pest i Sverige var på 1700-talet, sen har det dykt upp vissa fall av pest, så sent som 1927 så var det några sjömän på en båt som lade till i Gävle, så att det har dykt upp så, men inte så att det har blivit något stort utbrott av det, men smittkopporna var dödade det väldigt många människor som dog under 1600-talet, som vi kom in på tidigare, men alltså det är ju som mässlingen till exempel så det var väldigt många sjukdomar som var väldigt farligt, framförallt för de yngre som var väldigt utsatta och var väldigt känsliga och riskerade att gå bort i mässlingen bland annat.

Vilka läkemedel använde man på 1700-talet?

Åh ja alltså men det handlar om att det kom ju från växtriket för det mesta eller allting är väll mer eller mindre därifrån, men sedan är det som vi ser som skadligt idag som man då tänkte amen tobak är jättebra, o, vi röker håller vi pesten borta och liksom sådana där saker å det är passé att tänka sådana saker idag då. Men inne i apoteket presenterar vi fler av de här .. sen är ju frågan.. jag blir lite osäker på vilket århundrade de var i allmänt bruk, men någonting som, var väldigt använt som läkemedel, det är nog, den  växt som har använts mest är när fyrsatsläran var rådande var, vilket är lite märkligt julrosens rot.

Den var väldigt förekommande att använda, som avförande medel helt enkelt, alltså när man skall tömma kroppen på olika vätskor så var den väldigt effektiv och den användes väldigt mycket som läkemedel, kolla gärna upp den. Den har en intressant historia som läkemedel.  Tja kanske inte en av de effektiva i vårt sätt att se på sjukdom och hälsa, men då på fyrsatslärans tid då stod den högt i kurs.

Jag tror jag har hört talas om den.

Hur kunde en läkares arbetsdag se ut på 1800-talet?

Oj, ja, det är nog väldigt beroende av om man jobbade på kliniken eller om man jobbade på landsbyggden eller så, det var väldigt vanligt med hembesök och hade en mottagning det kunde se lite annorlunda ut om man var provinsialläkare eller om man var gering här på Akademiska Sjukhuset till exempel, så jag tror att det blir ett långt svar är jag rädd. Men alltså jag kan ju också lägga vissa saker på minnet och kanske maila över ett svar, för just den frågan är så beroende av vilken typ av läkare så för det kunde se väldigt olika ut beroende på vart man befann sig och var man var verksam inom, men jag kan svara på det, jag kan skicka ett mail på den frågan, det är en väldigt bra fråga.

Hur kunde ett fältsjukhus se ut på 1800-talet?

                      Ty, man har ju sett bilder av ett stort fält med flera olika tält, både stora och små. Mm. Hur var det att arbeta i sådan miljö tror du? Åh, just krigssjukvårdens historia är inte mitt starka ämne, men jag kan skicka även den frågan.

Hur allvarlig var tyfus 1700- 1800-talet?

Det varv en väldigt förekommande här jag berättade om fältlasarettet i skutaritar i Krimkriget eh jag kan ta med det som svar på frågan om hur det ser ut i fällt, där var det väldigt förekomande, det är intressant, här det tog jag inte upp tidigare, men 1918 eller tidigt 1900-tal här på Ulleråker så var det väldigt många fall av tuberkulås, men också tyfus, det fanns, patienter som bodde här på sjukhuset dog i den sjukdomen, man hade problem med det helt enkelt så dern kan jag inte heller på rak arm svara på utan att läsa på, men jätteintressant fråga, jag tar med mig den också.

Den här kanske blir lite svår att svara på, men vad var värst mellan tyfus och lunginflammation?

Jag skulle säga att tyfus när den drabbar så är ju den en mer livshotande sjukdom, men det kunde även lunginflammation vara och det finns fler av de här väldigt farliga som sätter sig i lungor också som ger en infektion det är den någonstans den som man dör av också, att lungorna är infekterade, att man inte kan ta upp syre och så vidare, så att eh exempelvis spanska sjukan  när det sätter sig i lungorna är det en form av kollaps där så att jag skulle säga att om jag ställer tyfus mot  lunginflammation så säger jag att tyfus är en värre  sjukdom.

Fanns det någon metod för att bota polio?

Barnförlamning, mm ah alltså där står man ju också,, vaccinet kommer förhållandevis sent, men det handlar om att vad skall man säga innan den kommer polio så det är en förebyggande åtgärd med vaccinen, men vaccinet kommer först på 50-talet fungerande eh poliovaccin och den värsta epidemin av polio som vi har sett i Sverige som jag känner till var ju den som kom på 50-talet som kom att bli den sista tack vare då att man började med att poliovaccin och införliva, vilket var mycket tidigt.  Sverige har varit väldigt bra på att införliva vaccin i allmänna vaccinationsprogram och väldigt snabbt fick man in det med polio att barnet snabbt skall få poliovaccin som har varit en stor framgång och det och man är ju på väg att utrota det polio från Europa, men man hade länge inte koll på bad det var heller, det florerade väldigt många myter om vad det kunde vara att det kom om hösten, man trodde att man skulle inte äta frukt från marken och det var massa sådana saker, men sedan är det liksom tarmen då.

Hur omfattande var i runt tal då var digerdödens hajningar? – främst i Europa, men även den gren som går in i Sverige!

Ja precis, alltså digerdöden räknas ju som den andra pestpandemin, den Justinianska pesten som ägde rum på 500-talet före vår tideräkning och sedan kom det en till på 1800-talet som tog sin början i Kinga ellr som fick stark spridning i Hong Kong 1800-talet, men digerdöden, därav namnet, den skördade enorma många offer i Europa, men jag har tyvärr inte siffran i huvudet hur många man beräknar, men det har diskuterats, det är intressant för det finns teorier att det kanske inte var pest, eller i alla fall att det var någon annan variant, nu kommer jag inte ihåg vad den kallas, eh men den skördade enormt många offer och just att den hade de uttrycket som den hade som jag nämnde tidigare att då kom ofta förklaringsmodellerna att det var ett Guds straff, att man skulle blidka Gud..

Sett till antalet sjuka var det fler som dog under digerdöden jämfört med spanska sjukan?

Oh, digerdöden, den här andra har ju sträckt ut sig över flera århundraden, det var ju från 1300-talet fram till 1800-talet och den här har lite ihop med den andra genom jag har inte riktigt den exakta siffran på hur många som gick bort i Digerdöden, men spanska sjukan det var ju, alltså det är så många miljoner människor offer och man tror att man någonstans inte vet omfattningen på det heller att det var så många som dog att man är osäker på huruvida det var Digerdöden eller spanska sjukan, men jag återkommer gärna, med det också för jag vill kolla upp exakt hur många som gick bort i pesten.