Startsida Snabelposten Blogg Arbetsplatsen Produkter Länkar  
 

VETENSKAP

 

Charles Darwin

Text: Magnus Hedman

 

http://www.topnews.in/people/charles-darwin

 

Inledning: Jag har ett tag nu skrivit en del om C Darwin som nog går under kategorin ”av allmänt intresse”. Jag tycker att han är en jättespännande och intressant person att skriva om. Vilket är en klar förutsättning för att intresset ska förbli aktuellt. Jag visste eller snarare jag kände på mig att denne Darwin skulle vara något att skriva om. Men jag trodde kanske inte att det skulle resultera i en hel följetong om herr Darwin. På hela 14 av 16 delar.

Tillägges Detta är alltså den 14:e e artikeln i serien allt för vetenskapen – kunskap är makt som skrivs i detta nu. Det skall bli en avslutande del nummer 15 om C Darwin som då blir en resumé och en genomgång av det jag har skrivit om innan vetenskapens bok slår igen för den här gången. Men vi får se vart det bär. Än är allt inte färdigskrivet.

Artikeln tar sin början. I föregående artikel sa jag att 2009 var det 200 år sedan C Darwin (1809 – 1882 – 73 år) levde och att det var 150 år sedan han skrev the origin of species Om arternas uppkomst. Herr Darwin blev en forskare utanför universiteten och arbetade med helt egna medel. Det var Darwin som kartlade orkidéns sexliv. Herr Darwin var en stormrik herre som tillsammans med brodern Erasmus Darwin spelade med järnvägsaktier på Londonbörsen.
Herr Darwin var inte fast anställd och hade inget labb (laboratorium) eller några forskningsassistenter. Istället gav han sina släktingar och sitt tjänstefolk små uppdrag.

 

Allt för vetenskapen – kunskap är makt.

 

Charles fick som bekant frön och blommor från alla världens hörn av sina välbärgade vänner.    

Som vi alla vet och känner till är fossil spår av växter och djur som har bevarats för eftervärlden. De har bevarats i olika typer av sediment eller sedimentära bergarter som avlagrats någon gång under jordens historia. (intressant). Fossil kan till exempel bevaras som försteningar eller som avtryck. De är de mest motståndskraftiga delarna som bevaras. Hos djur som ben, skal eller tänder.
Hos Växter till exempel som porer, blad och stammar.

Herr Darwin var en bokval av stora mått. Hans smak sträckte sig från Shakespeares historiska dramer till böcker om skallbaggar samt böcker om Skottlands geologi. Dock är det få som vet att hans intensiva läsning av Dickens och Jane Austin även påverkade evolutionsläran.

Mot slutet av sitt liv arbetade gamle Darwin med den Svenske mästarfotografen Oscar Gustav Rejlander. Denne herre var extra duktig att ta perfekta bilder som väckte starka känslor. Man har letat, men man har inte lyckats hitta herr Rejander i svenska källor, där han borde återfinnas. Om hans egna utsagor och bakgrund stämde.

Darwin målade lite också och många konstnärer har hämtat sin inspiration just från honom.

Inte minst syns det i fotokonsten, men också hos impressionister som Cézanne, Monet och Degas.

Hans fru Emma tror att han skulle ha velat vara ett bi om han fått välja. 

Vi vet att han gjorde många experiment och genom de innovativa experiment han gjorde samt de ovanliga samarbeten han gjorde
lärde herr C Darwin sig mer om bin. Emellertid visste C Darwin inte att egenskaper ärvs.

Vi hoppar raskt tillbaka till C Darwins resa med HMS Beagle. (1831 - 1836). Då den då bara 21 – årige Darwin begav sig ut på en världsomsegling som varade i 4 år och 10 månader. Större tiden av resan tillbringade han på landbacken i Sydamerika, i stilla havets övärld, Australien och Sydafrika. För att kartlägga olika länders geologi och växtliv. (mycket intressant).

 

Allt för vetenskapen – kunskap är makt.

 

 

Till vänster Albert Einstein till höger Charles Darwin

Den våta tallbevuxna savannen i Afrika ligger på en radie av 14 mil runt ekvatorn. Det är den enda plats på jorden där den insektsätande venusflugfällan växer naturligt. Savannen lyser även upp för andra insektsätande växtarter. Som inte är fullt så kända, alltså mindre kända, men därför inte mindre bisarra. Det finns kannräkor (växt) med stora blad som hela champagneglas. Herr C Darwin anpassade sina studier till att forska om andra arter om som sileshår. (1875) skrev han ned sina experiment och observationer i boken "Insectivorous Plants".

Darwin fascinerades av venusflygfällans snabbhet och styrka och kallade den ”En av de mest fantastiska i världen”. Det Darwin visade var hur ett blad slås ihop och omformas till en tillfällig skål eller magsäck. Bladet utsöndrar enzymer, som kan bryta ned och förlama bytet. (C Darwin noterade att det tar en vecka för ett blad att öppna sig igen efter att det stängts). ’

Så här formulerade herr Darwin sig om växten i växternas uppkomst
”
Jag är mycket mer intresserad Drosera (växt) än av alla andra arters uppkomst”. Han kom att under flera månader utföra försök med växterna.
Han lät flugor falla ned på, bladen och iakttog hur de långsamt svepte sina känsliga körtelhår runt sitt byte.

 

Allt för vetenskapen - kunskap är makt.

 

Då herr Darwin besökte Galapagosöarna upptäckte han en massa djurarter som aldrig tidigare hade skådats, men att djuren där liknade djuren som fanns på flera andra ställen i världen. Det verkade som varje ö hade sitt eget exemplar av djuret eller växten. Man skrev artiklar i tidningar, där man avbildade herr Darwin som en apa. Man gjorde detta med anledning, av att Darwin i sin bok hade skrivit, att människorna hade utvecklats från apan. Darwin upptäckte att människan härstammade från djuren. En evolutionsteori sa att djuren skulle ha utvecklas ut varandra under en längre tid. (1838) läste C Darwin en bok skriven av Thomas Malhus.

Malthus Bok handlade om Befolkningsutvecklingen och efter att läst hans bok förstod Darwin hur allt hade utvecklats enligt Malthus. Då det inte fanns något hinder för det så ökar befolkningen mer och mer, men skriver han att det inte kan pågå hur länge som helst. (1872) kom det ut en svensk översättning av arternas uppkomst. Världens viktigaste bok är ingen roman utan en vetenskaplig essä. C Darwin diskuterade hur olika arter hade uppkommit och påvisade att olika arter uppkommit genom en gradvis utveckling – evolution.

Nu var herr Darwin inte först ute på plan med att lägga fram denna tanke. Däremot var han den förste som redogjorde för de vetenskapliga belägg som visar att teorin stämmer. Som man kan förstå väckte detta mycken uppmärksamhet. Man menade att det stred mot Guds skapelseberättelse.
Bibeln menade att Gud hade skapat alla djur, växter och människor samtidigt. Samtiden blev än mer upprörd när han gav ut uppföljaren, människans uppkomst. I boken diskuterade forskare Darwin hur människan själv hade utvecklats.

Professor C Darwin visade att människan hade utvecklats från anda djurarter. Men tanken på att människan var ett djur bland de andra djuren kom som en chock. Darwin och hans efterföljande forskningskollegor visade hur utvecklingen av arter hade gått till. Den drivande principen är det naturliga urvalet. Vilket betyder att vissa egenskaper än mer gynnsammare att ha i en viss miljö, men något sämre att ha i andra miljöer.

Konstnärer och författare färgas av sin samtid. I 1800 – talets Europa var det ett synnerligen rasiskt och intolerant samhälle. Darwins spred sina vetenskapliga idéer som kom bli kända som socialdarwinism. I litteraturen från denna tid är det därför vanligt att stereotyper som vi idag ser som rasiska och afrikaner framställs som primitiva vildar.

 

Allt för vetenskapen – kunskap är makt.

 

Även om Pasteur visar att A-biogen inte kunde skapa direkt komplätta organismer erbjöds Darwins evolutionslära är en möjlig förklaring till hur organismer kan ha utvecklas genom enklare former. Själv pressenterade herr Darwin inte något eget förslag till hur evolutionen kommit igång, men han hade idéer till hur man skulle ta reda på den saken.

(1871) skrev herr Darwin ett brev till Joseph Dalton Hoocker där han föreslog att livet skulle ha inläts i en varm liten pöl. Där allt som behövdes redan fanns närvarande - ammoniak, ljus, värme, elektricitet etc. Så att en proteinförening kunde skapas, redo för att ytterligare genomgå en utveckling. Darwin var en tillbakadragen man som ogillade uppståndelse kring sin egen person. Den moderna evolutions historia började (1858) med att herr Darwin och herr Alfred Russel Wallace skrev arternas uppkomst.

(1850) publicerade han sin teori med övertygande bevis för att hans evolutionsteori stämde. Darwins tidiga intresse för naturen ledde till att han försummade sina medicinstudier vid Edinburghs Universitet. Istället hjälpte han till att finna marina evertebrater som då är ett djur som lever i en marin miljö. Hans studier där uppmuntrade hans intresse för naturvetenskap. Hans 5 år långa resa med Beagle etablerade honom som framstående biolog. Vars observationer och teorier stöddes av Charles Lyell, en av C Darwins vänner.

 

 

 

 

Allt för vetenskapen – kunskap är makt.

 

Publiceringen av hans dagbok som han förde under resan med Beagle -
gjorde honom till en känd och populär författare. Under resans gång tillbringade Darwin en stor del av tiden på torra landbacken i Sydamerika med att undersöka landets geologi och göra naturhistoriska samlingar. Herr C Darwin undersökte den transmutation av arter som (1838) hade väckt hans teori om naturligt urval. Det trots att han diskuterade frågan med andra naturforskare.  

200 år efter sin födelse kastar herr Darwin teorier ett ovanligt ljus över kroppen. Sjukdomar och vårt sätt att leva. En herr Johan Frostegård professor i medicin ger lagom till 200 års - minnet av Charles Darwins födelse många goda skäl för såväl humanister, samhällsvetare som medicinare att ställa sig väl till herr Darwin, även han professor.

Fotnot 1: Min personliga uppfattning om herr C Darwin är den att han var en intressant person som jag funnit mycket intressant att skriva om. Jag tycker vidare att allt för vetenskap är ett tema som är väldigt bra att ta till vid sådana här tillfällen. Darwin var en naturforskare, biolog och zoolog.

Fotnot två: Som jag tidigare har berättat var det egentligen inte meningen att skriva så mycket om herr Darwin och absolut inte så pass att det skulle bli till en hel följetång. Men det var på sätt och vis tur att det blev det ändå eftersom om jag inte har skrivit, om något specifikt på ett tag, så kan jag använda mig av mina delar, om C Darwin lika bra som några andra. Darwin var väldigt intresserad av växter och skallbaggar. Jag för min del tycker att hans och sina vänners kartläggning av Sydamerikas kust är väldigt intressant.

Fotnot 3: Herr C Darwin är en fascinerande herre som fängslat mig grundligt. Man kan uttrycka det så här ”Läsaren förflyttas inte bara från tid och rum till en annan tid då vetenskapen stod högt i gunst utan läsaren tycks själv medverka i berättelsen. Förklaring 1 läsaren reser tillbaks till herr Darwins egen tid och som det verkar är också med i det jag berättar om.

Fotnot fyra: Det är en sak att skriva om det man är fascineras och inte minst förundras av och en helt annan att för förta gången befatta sig med den lärde Darwin. Med andra ord skulle man lätt kunna hävda att jag har blivit som uppslukad av ämnets upplysande kunskaper och lite lärt en gammal en ny sak.

Fotnot fem: Jag har skrivit om många intressanta ting och om många viktiga saker och om intressanta personer, men jag har aldrig skrivit ett dyft om C Darwin. Vilket tycks mig värkar väldigt egendomligt eftersom jag bara för några år sedan skrev om botanikern och forskaren Linné. Han var inte allt för olik -


Allt för vetenskapen – kunskap är makt

 

Darwin med tanke på att även han gjorde resor och liknande upptäckter som Darwin gjorde.

Fotnot sex: Ni har kanske lagt märke till att jag ibland gett små tillbakablickar när jag skrivit något av vikt och det är för att jag skall veta vad jag skrivit på vilket ställe och vid vilket tillfälle, men det kan även tänkas vara bra för läsarens del också. Läsaren kanske tycker att de fotografier jag valt att ha med i mina skrifter om C Darwin, är litet åldriga. Det kan jag till vis del förstå. Men enligt min mening är de både stilrena och typiska för hans samtid.

Fotnot sju: Anledningen till att fotnoterna som är en liten skrift eller ihopsammanhängande stycken av en text kommer först nu beror till stor del
på att de helt enkelt inte fått plats tidigare och dels för att jag haft fullt upp.
Av den anledningen kommer de förs nu.

Fotnot åtta: I nästkommande del, alltså 15: e och avslutande delen om C Darwin som blir en resumé och en genomgång av vad jag har skrivit om och vad jag tänkt med dessa delar. Jag planerar att skriva något liknande om botanikern och blomsterkungen Carl Von Linné.

 

 

Förklaring: 1 herr Charles var en man av vetenskapen. Men han var i grunden medicinare eftersom han läste det först vid Cambridge universitet, men han hoppade som vi vet av det och även det kommande företaget att skola sig till präst misslyckades på grund av bristande intresse.

Förklaring: 2 Darwin menade i motsats till sin far att allting var i ständig förändring vad gäller människor, växter och djur. Där håller jag helt med herr Darwin att så förhåller det sig, att det måste förändras för att något nytt skall komma upp till ytan. Vad jag menar är helt enkelt att Darwin var en lärd man som skådat många ting och visste vad han pratade om.

Förklaring: 3 Jag kanske ovan uttryckte mig något gammaldags. Det vet jag
om att jag gör ibland, svårt att ändra på, men i sak menade jag att inte tidigare har skrivit om ett ämne tidigare som så fullständigt glatt och inspirerat mig i den utsträckning som det här har gjort.

 

Allt för vetenskapen – kunskap är makt

 

Darwin var inte vilken vetenskapsman som helst nej han var den sortens vetenskapsman som kom att resa jorden runt och skiva om sina upptäckter.

Tillägg: Man kan faktiskt dra en parallell linje mellan Charles Darwin och Carl Von Linné. Eftersom båda dessa herrar förde dagböcker under sina resor som från början bara var av deras eget intresse, men sedan de publicerades som riktiga böcker var de av ett allmänt intresse.

1866) var året då herr Darwin helt bestämde sig för att skriva den bok som skulle bli en av vetenskapens viktigaste böcker - Om arternas uppkomst.

I Brasilien blev herr C Darwin biten av en insekt ja till och med flera insekter. Förmodligen plågades han av detta under resten av hans liv.   

Charles Darwin föddes(1809) för 150 år sedan. Resan med HMS Beagle Länderna som man besökte var Indien, Japan, Sydamerika och Kina.

Darwin (1809 - 1882) var en lärd man och brittisk naturforskare. Han var den man som formulerade det andra tänkt ut alltså teorin genom naturligt urval. Darwinism är ett känt uttryck eller i egentlig mening begrepp som sammanbinder flera olika teorier. Inspirerade av C Darwins evolutionsteori. Många människor har lämnat sin kristna tro eftersom de anser att Darwinism en gång för alla överlagt tanken på en övernaturlig skapare, men det där resonemanget håller jag inte alls med om.

 

 

http://evillusion.files.wordpress.com/2007/12/charles_darwin.jpg

 

 Allt för vetenskapen – kunskap är makt.

Det finns en teori som säger att Darwin skulle ha gått ifrån och avsagt sig evolutionsteorin på sin dödsbädd, men den tror jag då rakt inte på. Hans sista ord som han yttrade till sin hustru Emma var ”kom ihåg vilken snäll och god hustru du varit för mig, säj till alla mina barn hur goda de varit mot mig”.

Darwin menade att allt på jorden hade ett gemensamt ursprung. Alla organismer, svampar, växter och djur är släkt med varandra. De tidigaste organismerna var encelliga och levde för tre och en halv miljard år sedan.  De är känt att alla organismer genomgått en evolution och skillnaderna mellan dem beror på gradvisa anpassningar till olika livsformer.

Darwin kom att lägga märke till att varelser inom en art skiljer sig ifrån varandra. Med andra ord de varierar. Herr Darwin observerade att det födds
fler individer än de som överlever till vuxen ålder. Intressant ur vetenskaplig synvinkel. Därför dör somliga av dessa individer av anledningen att de äts upp av rovdjur. De individer som är best anpassade till en viss miljö överlever och kan föröka sig.

Herr Darwin var en lärd brittisk vetenskapsman som mellan åren (1831 – 1836) fick följa med på en vetenskaplig tur jorden runt med fartyget HMS Beagle.
På den turen besökte de både vackra ting som häpnadsveckande ting. Under resan, började vår C Darwin fundera på om arterna i naturen utvecklades på liknande sätt som husdjuren gör genom avel och växterna genom förändring.

Man är inte säker på sin sak, men man tror att det finns mellan 9 - 10 djurarter på vår jord, men att vissa djurarter är mer kända än vad andra djurarter. Djuren ifråga varierar i storlek. Från ett fåtal centimeter till de som kan väga flera ton.

Läran om djur kallas Zoologi. Organismer är flersälliga och äter andra organismer. De flesta djur har muskler och kan röra på sig och de har ett fungerande nervsystem.

Den enda långa resa herr C Darwin gjorde utanför England var till Sydamerika. Det blev en världsomsegling jorden runt som skulle pågå i 5 års tid i amspråk. Av dessa 5 år tillbringade han 3 år på den Sydamerikanska kontinenten, med bland andra långa upptäcktsfärder på fastlandet i Brasiliens och Argentina.

 


Allt för vetenskapen – kunskap är makt


Ett antal år senare kom herr Darwin ut med boken som pressenterade evolutionsteorin om arternas uppkomst genom naturligt urval. Darwins
idéer är fortfarande aktuella. Hans resor och liv fortsätter att fascinera oss än idag.

Under den här resan följer vi herr Darwin både på denna och på många av
hans resor i Brasilien och Argentina. Resan går till soliga sandstränder, tropiska regnskogar, storslagna hedlandskap, stormpinade fågelkolonier och kalvande isblå glaciärer. Vi bjuds med kött från Pampas och serverande goda viner med lokal prägel.

Herr Darwin var synnerligen fascinerad av de insktsätande växterna. (1860) Skrev C Darwin uppå en Engelsk kulle så här om växten drosera” Jag är synnerligen mer intresserad av drosera än av alla andra av jorden arter”. Månaderna efter det sysselsatte sig C Darwin, sig åt att göra försök på
växterna, för att bättre förstå dess funktion. Några år senare (1875) skrev
Darwin i  boken Insectivorous Plants om sina observationer och om sina experiment

 

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Charles_Darwin_1871.jpg


Det är lustigt att ju mer jag skriver om Darwins upptäckter, och experiment samt ju längre jag kommer i min serie om honom desto mer fascinerar han mig

 

 

Jag skriver ju på den näst sista delen av allt för vetenskapen -kunskap framför allt, men det säger jag att ag är på intet sätt nöjd med artikelns innehåll. Nej jag Skall fylla den lite ytterligare med mer information.

 

Nu fortsätter vi.

  

Allt för vetenskapen – kunskap är makt

 

Darwin gjorde ett experiment och lät flugor falla ned på bladen. Därefter väntade han och iakttog hur växten långsamt slingrade sina slemmiga och rätt känsliga körtelhår omkring bytet. Herr Darwin noterade att det tog en vecka för bladet att öppna sig efter att det har stängts.  Darwin gjorde ett konstaterande att de sammanflätade fransarna längs bladets kanter låter, ytterst små insekter slipa undan så att bladet slipper lägga kraft på att smälta en måltid med otillräcklig måltid i.

En stor del av insktsätande växter har en funktion som flygande flugpapper. Vilka då fångar sitt byte med sina känsliga körtelhår. Kannrankor använder sig av en helt annan teknik. Vilken går ut på insekter faller ned på deras långa, kannformade blad. (En del av dem har kannor som är upp till 30 centimeter, vilket är långt(.växterna klarar att svälja en hel groda (om den inte hoppar undan). Eller till och med en råtta som har den stora oturen att falla ned i dem.

I allmänhet känner alla till att evolution är detsamma som förändring.
och att djur och växter förstenas med tiden och blir fossil till eftervärldens
beskådning. Emellertid tar det flera tusen år att för att folk ska se någon förändring. Föräldrar: djur och växter vilka får barn som blir avbilder av dem skälva. Detta kanske inte är av allmänt intresse, men jag har trots allt nu skrivit om det.

Gamle C Darwins bok, Arternas uppkomst lade grunden för vår uppfattning och hur livet på jorden hade utvecklades och hur nya arter hade tillkommit. Det som är mindre känt är att forskaren under de sista åren av sitt liv forskade och skrev en bok om de grävande daggmaskarna. Hur dessa genom sin blandning av mineraljord och multnande växtdelar begravde föremål som av någon händelse hamnat i jorden. Personlig åsikt: smart av daggmaskarna att ta tillvara på det istället för att låta det vara.

Redan i unga år fick Darwin ett intresse för dessa daggmaskar och deras jordbearbetning. Darwin la märke till att små bitar av blad, märgel och slagg som hade sprits ut över marken som efter några år låg på några centimeters djup under markytan. Personig åsikt: nedbrytning och förmultning. Hane redovisade resultatet vid Royal Society i London.

 

Allt för vetenskap – kunskap är makt.

 

Det skedde ett år efter hemkomsten med fartyget Beagle på deras forskningsexpedition.  Då han vistades på Galapagos fastland märke han att växterna och djuren där liknade någon art som fanns på Amerikas lastland, men skilde sig något från de andra djuren och skillnaderna varierade mellan de olika öarna. 

Som jag tidigare sa i en föregående del sa jag att Darwin av en tillfällighet
läste Thomas Malthus debattskrift om överbefolkning, att det är bra att ett land utökar sin befolkning, men att det inte kan fortgå hur långt som helst.

Malthus bok gav C Darwin associationer till kampen för tillvaron mellan de olika fågelarterna på de olika isolerade öarna. Han funderade om det kunde vara så att förklaringen till de olika skillnaderna berodde på att endast där miljön är mest anpassad hade fågelarterna överlevt? Darwin kunde inte släppa tanken utan vidareutvecklade den.

 

 

 

Allt för vetenskapen – kunskap är makt

 

Darwin var trött på all uppmärksamhet och för man tro och anta plågad av den kritik som hans böcker gett uppskov till. Riktade därför Darwin sin stora iakttagelseförmåga åt daggmaskarna och deras jordbearbetning. Sex månader innan C Darwins bortgång utkom boken”The Formation of Vegetable Mould through the Action of Worms. Där skildrar Darwin genom humusformen mull genom daggmaskarnas aktivitet.

I The Formation of Vegetable Mould through the Action of Worms två inledande kapitel visar Darwin på olika försök med daggmaskar -
som förvandlas i burkar med jord. Studierna begränsas till de stora grävande arterna av daggmaskar. Vilkas känslighet för ljus, värme, lukt, hörsel och vibrationer undersöktes. Han drar här vissa intressanta slutsatser.

Daggmaskarna reagerar även på ljus, vibrationer och beröring. Denne Darwin levde på stor fot under studietiden.
Han hade lätt för studierna och fick även tid med andra intressen som livnärde hans många intressen. Han tillhörde ett okänt studiesällskap, Royal Society.

Charles Lyell hade redan talat varmt för människans förhistoria och Thomas Henry Huxley å sin sida hade visat att människor anatomiskt är apor. I Darwins bok Människornas härledning genom och könsurvalet, utgiven (1871). I den visade herr C Darwin med belägg från flera källor att vi människor är släkt med djuren. Darwin lade också fram sexuellt urval som förklaring till de opartiska, drag hos djur såsom påfågelns fjäderdräkt.

Det här är intressant att hans forskning med hjälp av bilder utökade hans bok från (1872). ”The  Expression of the Emotions in Man and Animals”. Där betonar herr C Darwin att vi alla härstammar från samma art. Darwin gav konstnärerna nya världar. C Darwin har därför haft stor betydelse för den moderna visuella kulturen.

Som vi alla vet och känner till är herr Darwin upphovsmannen till de ledande teorierna om djurs och människors utveckling här på jorden. Det var inte många på Darwins tid som vågade gå emot kyrkan, men det vågade herr Darwin göra.

Vetenskapen å sin sida menar att vi härstammar från apsläktet, vilket är bevisat. Kyrkan å sin sida menar att människor, växter och djur är av Gud.

 C Darwin (1809 - 1882) teolog och forskare

Det kanske kommer som en överraskning för många eftersom det inte torde vara allmänt känt att människan härstammar från apsläktet och således har mer genetiskt med våra lurviga, trädklängande och fruktätande vänner än vad vi tidigare har anat. Här vill jag mena att Darwin även menade att även vi - människor tillhör kategorin däggdjur. Varför vi borde vara mer vänligt -
inställda till vårt eget släkte och till andra djursläkten här på jorden.

Slutsats: krig, misär, skövling av regnskog och svält och elände är alla uppräknade saker dåliga saker, men vapenvila, fred och natur är goda saker.

Man får här tycka synd om stackars C Darwin som blev utskrattad när han framlade sin teori om naturligt urval. Man menade att han hade alldeles fel
och att bara hävda att vi skulle härstamma från dessa lurviga apor menade man
var helt enkelt löjeväckande. Det skulle visa sig att det var han som hade - visheten och som det skulle komma, att visa sig så hade Darwin haft rätt hela tiden. Även om ingen mer än han själv visste att han hade det.

Datumet var 24. e november och året var 1859 när C Darwin publicerade sin bok om naturligt urval då just Darwin förklarade detta fenomen med släktskapet till aporna så att vi skulle bli helt på det klara att han hade rätt i det företaget. Värt att ta med på den här artikelns sista sida att allt sedan våra första skolår till det, att vi går i högskola har vi fått det inpräntat i oss att Charles Darwin bekräftade teorin om det naturliga urvalet.

 

Mina egna ordval om det ämne som jag under lång tid har skrivit om

 

Jag har länge skrivit vetenskapliga artiklar och nog gått in för det som för stunden sysselsatt mig som med vetenskapliga teorier. Där jag för första gången nämner Charles Darwins namn. Men jag har i dessa 16 delar om denne geolog, zoolog, teolog och naturforskare, verkligen gått in i ämnets lågande intressanta ämne. Jag vill hävda att hade jag inte haft en så stor kunskapstörst och hela tiden velat lära mig mer om de saker som intresserar mig skulle jag förmodligen inte skrivit något mer om C Darwin, men det skulle jag komma att göra.

Varför intresserar Darwin (1809 - 1882) mig så? En mycket bra fråga vill jag påstå som inte alls är på tok för svår att besvara, men heller inte för lätt till sin natur. En jag kan tänka mig att det har att göra med tt jag tyckte det var spännande och intressant, att skriva om en vetenskapsman  som levde för 201 år sedan vars mest berömda bok är 150 år gammal. Jag skulle kunna tänka mig att jag resonerade som så här: det här är någonting som jag överhuvudtaget aldrig skrivit eller vetat något om så nu är det hög tid att jag gör det.

Här är den 14: e artikeln i allt för vetenskapen – kunskap är makt om Charles Darwin färdigskriven och jag hoppas att läaren funnit artikeln läsvärd.

    

           

 

   

Tillbaks till Magnus H

 


© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Catharina Borg Pettersson - 018-727 16 55