Herre över sina egna beslut

 Text: Magnus Hedman

När man är liten är det ens mamma och pappa som är de som bestämmer över en och ens handlingar och ser till att man fattar rätt beslut och det är ju väldigt bra att man kommer på god fot tidigt här i livet”. Men när man blivit litet större vill man rå om sig själv stå på egna fötter hm ben menade jag. Man kanske vill gå sina egna vägar.

Jag tror så här ”är det någon annan än du själv som bestämmer över dig och fattar besluten åt dig blir man mer osjälvständigare och osäkrare både på livet självt och på sig själv än man skulle varit om man fått välja själv”.

Det spelar ingen roll om det är mamman, pappan syrran eller någon annan närstående som bestämmer över en det är lika illa eller för den delen lika bra. Jag menar det är ditt liv inte hans och inte henne ditt alldeles egna. Du har alltid rätten att välja vad du vill bli rätten att fatta dina egna beslut. Det kan ingen göra i ditt ställe för det går helt enkelt inte för sig.

 Livet bjuder på många prövningar som vi ställs inför därför måste vi fatta de rätta besluten och säga precis som det är utan krusiduller. Man  måste alltid vara på hugget och alltid ligga steget före sin motståndare. Som ni vet är det inte alltid den kortaste vägen som visar sig vara den rätta. Många vägval kantar ”livets stig” du står där och skall välja mellan en smal väg, en bred väg och en bred, men ändå smal väg. Vilken väljer du?

Livet är varken enkelt, rättvist eller en dans på rosor alla gånger, men man får bita ihop och ta det hela med en nypa salt och hålla ”tand för tunga”. Om man hade den inställningen på livet blir man rejält besviken. Man kommer rätt snart underfund med att livet inte alltid är lika glatt och bekymmersfritt som man föreställt sig att livet skulle vara, men livet är heller inte alltid tungt och tråkigt. det är en blandning av sött, salt och surt helt enkelt.

Ett barn vill inte alltid gå till skolan lika litet som en vuxen alltid vill gå till sitt arbete, men inget kneg ingen deg. Man tycker ”måste jag gå till skolan idag fast jag inte vill” eller måste jag gå till arbetet när jag inte vill”.

Man kan älska sin skola man kan hata sin skola likaså kan man älska sitt arbete eller hata sitt arbete. I mitt fall är det väldigt olika med sen saken, somliga tillfällen känns det som en fröjd att gå till arbetet och somliga dagar känns det som en pina att ens behöva kliva upp ur sin varma säng.

Det finns saker med skolan jag tycker var en trevlig period i mitt liv, men det finns desto fler tillfällen med skolan som jag helst vill glömma. Förslagsvis de gånger jag skulle, dedovisa min läxa eller de tillfällen jag träffade på folk som inte förstod sig på mig.

Jag har inte alltid gjort de rätta valen eller valt de rakaste eller ens de rätta vägarna, men trots det tycker jag att jag lyckats med bedriften att se till att jag lyckas bättre i mitt yrkesval än vad min bedriften att få en bra skolgång.

Jag har verkligen lyckats med mitt författarskap. Jag visste att det var det jag var ämnad att bli och så blev det. Här skriver jag den ena artikeln efter den andra, med förhoppning att jag skrivit om något bra och betydelsefullt. J

Åter till artikeln.

Det är du och bara du skälv som måste få bestämma vad du vill göra med ditt liv. Du känner ingen trygghet om inte du själv får fatta dina egna beslut och inte heller om du inte får gå dina egna vägar. Vad jag försöker säga är helt enkelt detta: stå på dig, säj rakt ut att du är herre över ditt eget liv och inte vill dansa för någon annans piska. Säj jag vill fatta mina egna beslut och göra vägvalen på egen hand.

Livets väg är en väg kantat av problem och knepiga situationer det slår jag vad om att den saken kände du redan till. Dina föräldrar kan ge dig råd och ge dig en vink på vägen, men det är trots allt du själv som är herre över ditt eget liv. Visar det sig sedan att man valt fel väg är det inte alltid man kan vända tillbaks och då får man bita i den ”sura citronen” och får med blicken rakt fram vandra vägen fram.

 Självklart vill ens föräldrar att man ska lyckas så bra som möjligt här i livet några har det gått ställt, gått och kosing och fräcka kärra andra har det något sämre fattigt och knappt en brödbit än gång att stoppa i sig. Jag tycker det är förbannat, ordentligt orättvist att den rike förtrycker den fattige, liksom jag är rik du är fattig här har du inget att hämta.

Jag tycker att det skulle vara likställt att den rike räcker den fattige ett handtag med pengar eller bördig jord eller bådadera, men det är bara en önskan från min sida. Som det nu är bryr sig den rike inte om den fattige liksom ”jag är rik och lever ett liv i lyx han går där i sin lort med trasiga kläder.

Men tycker man att livet är pest och inte ens försöker ändra på den saken så är det ju klart att om inte du bryr dig om att få en bättre tillvaro får du heller inget stöd av någon annan. Men om du börjar göra den goda gärningen kanske han, tycker det är en bra idé och hjälper till.

 Jag menar ”livet blir vad man gör det till”. Det är liksom bara att välja vill man leva som en trashank och gå och ”sprätta skit” eller vill man ta tag i det som man tycker är åt skogen, svart på vitt du bestämmer. Arbetslivet och det vanliga livet, går liksom in i varandra man har liksom en personlighet när man är på arbetet en när man är hemma och ännu en när man besöker en vän och kollega.

Det är som man är en människa när man arbetar en annan när man är hemma och en tredje  när man är på besök hos en vän och kollega. Smält samman alla de tre personligheterna till en och samma oavsett om man är på arbetet, i hemmet eller den bekanta. Det skall inte spela någon roll.

Frågor och svar om arbetslivet

Visste du som barn vad du skulle göra som vuxen?

Nej det visste jag inte, men jag har alltid älskat att teckna och skriva så det blev snart en önskan att jag skulle bli författare vilket också skedde. Jag tror jag ville bli polis eller brandman när jag var liten. Jag kan inte tänka mig att författaryrket kändes särskilt lockande då.

Vad fick dig att vilja bli författare, vad var det som lockade dej?

Det var så länge sedan nu, men jag har som jag sa alltid tyckt om att skriva artiklar,  notiser och sådär och det som lockade mig var helt enkelt att jag älskar att uttrycka mig. Inte bara i ordets rätta bemärkelse utan också skriftens.

Vad är bäst med att vara författare?

Det var en mycket bra fråga. Jag tror varje författare får den frågan någon gång.  Jag skulle tro att det är något man måste ta ställning till själv för det är olika för alla. Personligen är det bästa med att vara författare att man dels skriver om något som kan intressera ”den breda massan, men som också en själv tycker är intressant.

Jag trivs med att skriva och jag skriver om mångahanda ting. Som jag sa får en författare i uppdrag av sin chef att skriva en artikel så får författaren inte protestera och säga ”det här är jag inte alls intresserad av, du får fråga någon annan”.

Använder en författare alla artiklar denna ifråga skrivit?

Självklart gör vi inte det. Skulle vi publicera alla artiklar vi skrivit skulle det bli totalt kaus. Pressarna skulle paja och folk bli missnöjda för att inte tidningen kommer i tid. Det vill inte tidnings och den ordningsamme veta av.

Eftersom jag skriver mellan två, tre eller fyra artiklar om dagen så skulle det bli för mer än vår tidning skulle stå pall för helt enkelt orka med. j

Jag har skrivit 94 artiklar vissa av dem är längre andra är kortare helt beroende på vad jag skrivit om. Jag skulle tro att lägger jag ihop de artiklar utanför boken med artiklarna i boken kan jag tro det blir över två hundra artiklar.

Vad skriver du om?

Oj. Det var verkligen ingen lätt fråga. Ingen man kan besvara direkt, sekunden efter den ställdes. Jag skriver om många saker något jag hört, något som intresserar mig, men framförallt dem som läser det skriver jag om.

En artikelförfattare en bra sådan skriver i första hand inte vad som intresserar en själv utan vad man tror att den som läser artikeln är intresserad av.

Det är vi författare som skriver artiklarna. Vi hoppas kommer intressera läsaren. Vi gör reportage, vi gör intervjuer, vi gör artikelserier, vi gör allt för att läsaren skall få upp ögonen för vår tidning och vi gör allt som står att läsa i en tidning möjligt.

Tack för det!

Var så god!

Är det svårt att skriva artiklar?

Alltså det beror helt på vad det är för typ av artikel man skall skriva. Vissa tar längre tid än andra. Men i sak tycker jag inte det. För det första skall man ha källinformation om det man skall skriva om. För det andra bör man skriva på ett sätt som är acceptabelt och inte med ett fult och nedlåtande språkbruk.

För det tredje kan det vara bra att luska ut vad läsaren gillar, men det vet man ju inte utan man får se och hoppas på det bästa.

Hur märker ni att era läsare uppmärksammar er tidning?

Som jag i föregående svar sa så är det mer eller mindre slumpmässigt med den saken. Man vill ju göra så bra ifrån sig som möjligt. Därmed vill man få så bra kritik som möjligt. Läsaren får hemskt gärna skriva en insändare in till våran tidningsredaktionen skall vi ta emot den och göra det bästa av det.

Utfrågaren:

 Nej back i maskin och dra i nödbromsen! Det går inte för sig vet ni va.

Det finns skrivna regler vad man får skriva och vad man bör skriva om. Förslagsvis får man inte skriva om något som väcker förargelse och missnöje  hos författaren eller läsaren.

Det får inte handla om något som kan uppfattas som kränkande.

Bra att du tog upp det. Jag aktar mig för att skriva en text som läsarna blir missnöjda med. Skriver jag det ändå får jag ta konsikvensen att läsaren i värsta fall går till en annan tidning.

Vilken ar den bästa artikel du skrivit?

Tja med tanke på att jag har hundra artiklar att välja på så är det inte det lättaste att svara på. men jag skall försöka svara på den frågan, Här är några artiklar jag lyckades riktigt bra med: 1. glädjen att uttrycka sig. 2. Djur och natur. 3. artikel om kärlek. 4. hyllning till the King,. 5 en skald han var. 6. bra att känna till när man sitter och skriver. 8. artikel om  reggaemusiken.

Åter till artikeln.

Livet är helt enkelt något man skall ta vara på, men kom ihåg en sak. Det är du och bara du som är herre över dina egna handlingar. Du bestämmer vad du vill göra och du fattar dina egna beslut. Det gör ingen åt dig.

Man vill ju vara fri eller hur? Det blir man inte om det hela tiden är någon annan som styr en likt en ponny, man vill tanka med sitt eget huvud, man vill gå sina egna vägar och man vill känna med sitt eget hjärta ja med sin egen kropp.

När man är liten formas man till en alldeles speciell person och märk väl ingen människa är den ande lik, det finns inga kopior...

....Man vet att man är unik sitt mitt slag. Det finns ingen annan som tänker, tycker, och känner på samma sätt som just du. Jag älskar att ströva i skogen känna trädets rasslade och mitt eget prasslande. I skogen känner jag mig stark för att jag vet att jag är min egen herre jag går dit stigarna leder mig och hälsar på dem jag möter…

….Den här artikeln är inte på något sätt skriven för att den ska ”öppna läsarens ögon”. Det var inte därför jag skrev artikeln. Det gjorde jag av två själ. För det första. Därför att jag tycker det jag nu skrivit är sant och riktigt och för att det kommer, från mig och ingen annan. För det andra. Öppnar jag en diskussion som alla får säga in hjärtas mening….

…Man skall välkomma livet man skall göra ett gott försök att hitta en hjärtevän som man kan leva med lika väl som man skall trivas med det arbete man har. Jag trivs verkligen med författaryrket, det är omväxlande. Man kan likna det med en tårta. En bit är sur, en är hård, en är kul, en upplivande, en är besvärlig en är oförståelig  en är besk.

Somliga ögonblick är författaryrket verkligen toppen. Speciellt om man har skrivit en bra artikel man tycker man verkligen lyckats med. Det känns ju superbra. Däremot om man skrivit en artikel man tycker blev mindre lyckad. Eller i värsta fall kass och som också kastas i papperskorgen..

Jag älskar att göra intervjuer, reportage . jag älskar helt enkelt att göra en god gärning för vår tidning Snabelposten. Jag skrev frågor till UNT och jag skrev  frågor till brandmännen och till ambulansmännen. Så nog gör jag själ för namnet alltid.

En författare måste hämta information och inspiration någonstans förslagsvis från ens omgivning, naturen själv eller också från personer i sin närhet.

Man kan inte skriva en artikel utan underlag. Det funkar inte särskilt bra.

Det bästa är om man skriver utifrån sig själ ens egna tankar och funderingar.

Glädje i det man skriver

Det är synnerligen viktigt att man känner glädje ï det man skriver annars är det liksom ingen mening att man skriver någonting alls. Skriiver du något so du kanske inte är något vidare just för stunden kanske du ha en annan uppfattning för vi, ändras ju både oss själva och vår uppfattning.

Hade jag inte känt glädje för att föra artikelns talan i den här frågan hade jag nog inte blivit författare utan valt ett annat yrke, men här är jag och står för det jag tycker, känner och tycker. Det föll sig naturligt att jag blev författare.

Det har gått så lång tid. det har gått ganska många år sen jag skrev min första artikel. Min första hette for ever the King”. Det blev startskottet till boken

”En legend bland legender”. Som titeln avslöjar syftar jag på att Elvis är legenden och hans vänner de övriga legenderna.

Jag skrev många kärleksdikter när jag var yngre och jag är frestad att skriva dikter igen fast det var så länge sedan nu, men någon gång måste jag nog det.

Jag skriver faktiskt dikter på svenska kursen,  en dikt som heter ”Kärlekens duva” vackert eller hur så tyckte jag också jag tror jag skall ge den till min syrra vid tillfälle.

När man va’ liten vet man ju inte riktigt vad man vill med sitt liv det visste inte jag heller jag visste inte vad jag gjorde om 10- 15 år eller vad jag ville arbeta med som vuxen, men jag tror att jag redan som liten höll på att skriva saker och ting.

En författare får ju ibland uppdrag att skriva en viss typ av artiklar och då är det självklart att jag gör det, jag gör det man ber mig skriva, men inget går upp i mot att ha skrivit en artikel man är riktigt jädra nöjd med, det är ren och skär skrivglädje det.

Nu lider artikeln mot sin gran finale och  jag har bara dessa ord i egentlig mening som kan passa en artikel som denna jag är oerhört nöjd med den här artikeln och hoppas den kommer glädja alla som läser den.

Av Magnus Hedman den 4 november 2008 .

Tillbaks till Magnus H