Vad är en människa

Text: Magnus Hedman

Inledning:

Vad menar vi då med en människa? På jorden finns det nu bara en levande art av släktet Homo och det är Homo sapiens. Den moderna människan. Det är klart vi kan urskilja en del särdrag från olika raser, men som i grund och botten härstammar från ett och samma släkte. Det var vetenskapsmannen, forskaren och botanikern Carl von Linné, som gav människan sitt artnamn. Människan utvecklades på så sätt till den människa hon är idag.  

Detta steg togs för att vi människor skulle bli något annorlunda än vad våra närmaste släktingar nämligen människorna är. I mångt och mycket hävdar jag att så också är fallet. Samtidigt är människan den grymmaste nu levande varelsen av djuren. Ursprungligen  är Människan själv ett djur. Varför vi borde vara lite vänligare mot både mot vårt eget släkte, människosläktet, men också mot andra djursläkten..

Jag tycker det är helt onödigt att räkna upp den moderna människans tekniska såväl som kulturella framsteg. Jag menar: ”det görs hela tiden framsteg att försöka kartlägga vår historia”. I stort går forskningen mycket bra och med oavbruten kurs på människans ursprung.

Det är synnerligen viktigt att få klarhet i den här frågan. Det gäller att om möjligt se bortom det mönster av fakta om människan som redan finns. både den nutida  som den tidiga människan.  

Paleontologerna använder sig av släktnamnen för att lättare kunna länka samman de som tillhörde utvecklingslinjen som i stora delar var av betydande intresse. Släktnamnet ändrades genom att och det skedde att stora markeringar vilka gjordes för att förhindra att man blandade ihop homo sapiens med andra människoarter.

Det stadium i utvecklingen som anses komma före människan. Den så kallade homo erectus. Vi närmar oss så sakteliga den utvecklingslinje som vi strävat efter så länge. Fossilerna är svårare att urskilja än människornas egna karaktäriska bana. Den tidiga människan har drag som, som i ett tidigt skede förenar sig med homo sapiens. Varje stadium har sina egna skiljigaktligheter.

Den nutida människans anatomi har helt klart en anatomi än den människoaporna har.

Slutsats: tidsepokerna i mänsklighetens historia är väldigt fascinerande och lärande.

Jag tycker våra närmaste släktingar människoaporna är väldigt intressanta. Vilket inte alls är särdeles förvånande med tanke på att de har fem fingrar och fem tår som för övrigt andra apor också är försedda med

Vi fortsätter

Människans upprätta ställning påverkar henne märkvärt. Givetvis påverkar den ryggradens ställning ifråga om form och funktion, men också på andra utvecklande plan. Kortpelaren sluttar mot skallen baksida via ett hål i vilken själva ryggraden löper ut genom. Hos människoaporna är denna hål, som då kallas ”föramen magnum”, vilket är beläget i skallens bakre del. Just av den orsaken behövs kraftiga nackmuskler för att kunna ballansera vikten av både skallen och käken.

Igenom med det är skallen jämnare ballanserad än den skulle vara annars.

Det gör att nackmusklerna blir mindre och våra muskelfästen och kammar onödiga.

Utformningen av den nedre delen av kortpelaren har också alltid varit speciell hos hominider som då alltså går upprätt, vilket alltså inte andra apor gör. Den perfekta kombinationen av raka ben och upprätt bål är slående och enastående. Det har lätt oss till att kurvform av ryggradens nedre del.

Bäckenet och lårbenet påverkar vår gång och vårat rörelsemönster. I mångt och mycket skulle jag vilja säga att hennes sätt att röra sig är intressant ur ett forskande och bildande perspektiv. Delar av bäckenet leder oss på vår forskande resa ned mot ryggraden som då har böjts något bakåt.  Hela konstruktionen i form av människokroppen står upprätt i stället för i en lutande ställning som våra släktingar aporna har. Sålunda flytas vikten vidare till det stödjande och hållande benet. Det här ämnet både fascinerar och attraherar mig ur ett vetenskapligt perspektiv.

De fossila fynd som har hittats i Europa, Asien, Mellersta östern och länderna däromkring vilka stödjer teorin om att hominider skulle ha existerat redan under miocenperioden för c:a 14 miljoner år sedan. Vi gör vårt  bästa för att komma med nytt material i den här frågan, men det är svårt att spåra våra, förfäders vandring genom historiens pendling i alla fall så långt tillbaka. Vi upphör inte med forskningen. förrän vi känner oss vetenskapligt nöjda.  

 fortfarande hittar man rester av de första människorna. Vid de utgrävningar som gjorts och som alltjämt pågår i östra Afrika gör man stora fynd och finner lämningar efter våra förfäders boplatser. Det är oundvikligt att det under arbetets gång skapas en viss förvirring med tanke på att man är osäkra på exakt hur många typer av hominider som levde för 1,5 miljoner år sedan. Det står dock klart att det fanns den  kraftiga östafrikanska australopithecinerna, vilka under den här tidsepoken vandrade omkring här på jorden.

En del av de bergskedjor som finns existerade inte förr i världen. Även om klimatet i Asien

i stort sätt var samma som dagens, var det i alla fall varmare och fuktigare i Europa än vad det är idag. Detta kan mycket väl förklara för oss varför vi har funnits fossiler av apor från miocen i Europa.  

Det här är spännande  

För att en grupp fossiler skall kunna föras till släktet Homo måste forskarna ha såväl anatomiska som beteendemässiga anknytningar till senare populationer av artnamnet Homo. Samtidigt samlas bevis in för att alla gånger ytterligare en till typ av hominid skulle ha sin hemvist i denna trakter.  

Nu blir det än mer intressant

Man har föreslagit att Homo habills skulle vara en tidig reformation av släktet Homo varför man började diskutera om två andra grupper av fossiler som man funnit antingen kunde vara asiatiska eller sydafrikanska. kandidaten från sydafrikanska var panthropos som har påträffats. Är av samma ålder som de kraftigaste australopithecinerna , men de har till skillnad mot de andra med betydligt fler särdrag.     

Jag brukar ju vanligtvis skriva artiklar inom familjen (vetenskapliga, forskande och intressanta artiklar). Jag kan medge att jag aldrig tidigare skrivit en så djupgående artikel som den här förut. Men det klart jag har förstås skrivit en artikel till av det här slaget, med namnet (Jorden och planeterna). Den handlar då mestadels om himlakroppar och om hur planeter står, men också om lite annat.

Ur forskningssynpunkt skulle jag vilja passa på att säga ”forskarna gör hela tiden sitt bästa för att den nu historiska frågan ”vad är en människa och vad härstammar hon ifrån”.

Jag vill tro att de till slut kommer få klarhet i den frågan. Jag har i denna stund mycket svårt att tro jag skulle, vara den enda journalist som tänker i dessa ”vetenskapliga banor!.

Vilket säkert inte är fallet.

Jag tycker nog det låter en smula stort att säga att ”man forskar om mänsklighetens och inte om människans historia”. Håller ni inte med mig om det? Vidare tycker jag att det arbete som arkeloger har, men även forskare som ” bökar i jorden”, är riktigt intressant att få veta hur våra förfäder levt och hur livet, tedde sig på deras tid.

Vetenskap är viktigt självfallet syftar jag både på naturkunskap som annan vetenskap framförallt om vårt eget släkte Homo. Människans artnamn är Homo sapiens. Det kanske inte är kanske inte så många som gör det.  Jag vill påstå att det är viktigt att förstå planetens och stjärnornas läge. Det är viktigt att veta om de stora världshaven.

När jag inte skriver vetenskapliga artiklar som nu läser jag böcker i ämnet. Jag har en bok hemma i bokhyllan   (dinosaurierna jordens härskare). Lite naturvetenskap där.

Böcker är allmänbildande  självklart är det så . Att påstå något annat framstår bara dumt och som en aning korkat. Här ska alla får uttrycka egen åsikt. Här är min. Det är allmänbildade att läsa böcker det har jag alltid tyckt. och det kommer jag att fortsätta tycka. Jag är av den åsikten att man skall lära , men också lära sig hur vår historia tett sig under årtionden.

Man har olika åsikter om saker och ting. Jag skulle vilja säga att der är oundvikligt människor tycker inte lika om saker och ting och man måste lära sig att vara vänner ändå det får inte hindra vänskapen, men det kan uppstå situationer som man inte är bered på och då får man helt enkelt göra det bästa av situationen. 

Vi är framme vid artikelns slutskede och som alltid avslutar jag  med orden jag har återigen presterat en artikel som jag inte trodde jag var kapabel till och på så vis har jag lite grann överraskat mig själv i detta konststycke. Det händer inte särskilt ofta, men ibland. Jag vill fylla  ut med orden ”artikeln ifråga är mycket vetenskapligt lagd. Artikeln godtas av en del nedslås av andra”. Något som jag blev överraskad av är att den här i mångt och mycket liknar  artikeln ”jorden och planeterna”. Det hade jag aldrig kunnat tro.

Min personliga åsikt artikeln är på det hela taget väldigt djupgående, men otroligt lärande och allmänbildande. Jag skulle inte dra mig för att säga att den här är ett genombrått för mig.

Magnus Hedman
Snabelposten  

Tillbaks till Magnus H