Raggare –
en seglivad ungdomskultur

Text & Foto: Magnus Hedman

Nu tänkte jag skriva om mitt intresse för raggare som jag tror sträcker sig tillbaks till när jag var 15-16 där någonstans och målet med den här texten är såklart att sprida information, dela information, glädje och harmoni, här berättar jag allt och lite till om raggare, musik, bilar, brudar och lite till.  

Viktig information om raggare:

Om det är någon som inte vet det så betyder att ragga att man söker en sexuell kontakt med en tjej. Ursprungligen var det ett åkarslang för att ”köra ett lass” och vad det handlar om är om en person som tillhör en viss subkultur (subkulturen är en underkategori till den riktiga kulturen). Raggare har funnits i Sverige sedan 50-talet, men det var inte så vanligt att raggarna höll sig i stan utan det var på glesbygden och på mindre orter som de var vanligast.

”Raggarnas antal minskade på 80-90-talen, men har på senare år återigen ökat väsentligt sen dess. Det bör tilläggas att raggare brukar ställa upp på crusingar med sina bilar då och då”. ”De flesta av de största raggarklubbarna vid den här tiden låg i Stockholm och en av dessa var Angels And Teddy Bears Club”. 

Raggarnas historia:

Det kanske inte är så förvånande att de första raggargängen just bildades i Stockholm mot slutet av 50-talet. Det raggargäng som det tidningarna skrev mest om i pressen var Red Road Devils (i folkmun vägjävlarna), deras frontfigur var en snubbe som hette Bosse ”Gamen” Sandberg. Denne Sandberg startade på 70-talet en motortidning som hette ”Colorod”.
På bilskyltarna hos Red Road Devils, som hade sina skyltar på den bakre kofångaren
 stod det, Red Devils, San Fernando

Raggarklubbarna försvann och skriverier i tidningar

Vi går fram till omkring 1963-64 då de största mytomspunna raggarklubbarna försvann.
1969 skrev Karlstads tidning som om traktens bråk mellan polis och raggare och skrev dessutom om händelserna som då uppstod, det slutade med att stadens politiker gjorde en utredning av dessa händelser. På 1970-talet rådde fullt krig mellan punkare och raggare,
år 1978 släppte Eddie Medusa singeln ”Punkjävlar” som snabbt kom att bli kultförklarad.

Under den här tiden blev både svenska och utländska punkband attackerade av raggargäng, men ett svenskt punkband som hette The Rude Kids svarade med att ge ut singel ”Raggare is A Bunch of Motherfuckers”.

1958-59 var Sverige en bra bit in på väg att bli en modern världsstat, och när kriget var slut ja då var det dags att bygga upp det svenska folkhemmet.

”De stora barnkullarna som föddes under och efter andra världskriget var ganska stora som växte upp med television och många barn och ungdomar hade drömmen om det tekniska samhällets möjligheter”.

USA på 1950-talet

Efter andra världskriget (1939-1945) skulle Europa hjälpas upp på fötter, men frågan var
hur man skulle gå till väga för att göra detta. En sak för att underlätta detta var att man
tillsatte Marshallhjälpen som i sin tur ledde till att banden mellan USA och Europa stärktes ytterligare. Amerika blev nu för många en stor symbol, en symbol som stod för frihet och oanade möjligheter, kort sagt allt vad folk drömde om och hoppades på. Som lite korosa kan
jag meddela att 1955 stod sångerskan Marilyn Manroe, på scen och sjung, då plötsligt hennes plisserade kjol blåste upp. Två år senare kom James Dean nya film Ung Rebell Elvis nya film ”Jailhouse Rock” ut.

50-talet var de stora Hollywoodfilmernas tid, och sammantaget med andra faktorer så banade det väg för en amerikaniserad ungdomskultur - raggarna och sålunda kan man gott säga att 50-talet var en brytningstid mellan nytt och gammalt. Nu började även arbetarklassen att ta del av vad moderniseringsprocessen gav.

På 50-talet pågick den industriella utvecklingen och det rådde stora befolkningsflyttningar från landet och in till städerna varför dessa växte som bara attan. Under den här tiden konfronterades människorna med nya livsstilar. Då 50-talet led mot sitt slut så ledde det till en rad sociala problem på urbaniseringen, som i sin tur ledde till att ungdomarna på 50-talet fick mer pengar än vad de hade haft tidigare, det resulterade i att de hoppade av skolan och sökte sig ut i arbetslivet i jakt efter mer praktiska arbeten.

I moderniseringens kölvatten följde bland annat en ökad välståndsökning och man fick nya konsumtionsvanor och fick via nya medier hjälp att bidra till att förändra vardagslivet inte bara för några få individer utan för hela grupper. (Detta skedde såväl inom medelklassen
 och arbetarklassen). Förändringen hade nu gick nu i en allt snabbare takt än vad den hade gjort tidigare. Under 50-talet kom raggarbilen att bli ett åtkomligt konsumtionsobjekt och
blev en symbol för det teknologiska konsumtionssamhälle som man trodde skulle utvecklas.  

Beskrivning av raggaren

Ingen blir nog förvånad om jag säger att begreppet raggare är gammalt och betyder kort och gott motorburen ungdom som handlar om fylla och bråk, men även i någon mån också kulturyttring. Raggarnas intresse för amerikanska bilar, var stort och de gillade verkligen att mecka med dem och köra omkring i staden, de viktigaste dragen, var raggarens klädstil som oftast gick klädd i läder och jeans .

När var då raggarnas klassiska period?

Raggarnas klassiska period upphör på slutet av 50-talet och början av 60-talet.
Raggarlivat var ett Fritidsnöje som började när kneget var slut. På dagarna hade raggarna
vanliga kneg och arbetade aningen som hantverkare, reparatörer eller som fabriksarbetare.
Detsamma gällde för raggarbrudarna, som ofta arbetade i affär, somliga av dem var tillfälligt anställda och andra sökte anställning.

Emellertid var kneg stadig inkomst och ett måste om de ville ha en fräck flådig bil att åka omkring i och trots att jag i förrförra stycket sa att pojkarna hade ett stort intresse vad gäller stora amerikanska kärror, så glömde trots allt att nämna den lilla, men ändå viktiga detaljen att meckandet innefattade kvällar och lediga dagar, som uteslutande gick åt till att svetsa, plocka och skruva isär, ta bort rost samt att smörja bromsarna, polera och putsa.

Hur såg en vanlig kväll ut för raggarna?

En vanlig helg såg ut så att raggarna tog sina ”glidarbilar” och åkte runt på stan stannade till och gled vidare, stannade till igen, pratade lite mer. Oftast gick raggarrunderna bara i stan, och gärna så att gatuköket passerades, men de kunde även dra till andra städer eller uppsöka någon fästplats. Raggarna gick sällan in på danshaken och ”svängde sina lurviga” utan stod som oftast mest och hängde ute på parkeringen och umgicks med varandra.

Visst hände det att raggarna drack en hel del sprit ibland och i stora mängder dessutom,
men det är väl ändå inget konstigt om man tänker efter därför att ur ett alkohol traditionellt perspektiv var ett beståndselement i svensk kultur. Raggarna var noga med att ha en nykter chaufför sin bil. I medelklassens ögon var raggarnas gränsdragningar synnerligen provocerande.    

Så här stod det i en tidning ”Raggarkulturen är överhuvudtaget inte amerikanskt utan det har svenskarna själva kommit på och att det är tack vare andra ungdomskulturer som gjort att raggarkulturen har blivit så seglivad, och det skedde i samma veva som kulturer växte fram och gjorde att den levde kvar”.  

Raggarna skapade tidningsrubriker

50-talet var tiden då bildreportage slog igenom och nu hade även televisionen verkligen kommit igång på allvar och det som sålde mest i tidningarna var skandaler, där man kunde läsa om ”den syndiga ungdomen” och raggarna som såväl fyllde gatorna som tidningarnas förstasidor. På dessa sidor kunde man läsa om raggarbrudar som badade nakna och ungdomar som hade öppet sex. På detta sett framställdes raggarna som respektlösa och asociala huliganer.

Det hette att ”raggarbilarna ansågs sexuella och farliga för flickor” och hela tiden följdes det ena upploppet upp av det andra och givetvis stack tidningsmännen ”ut sin nyfikna näsa” och svarade med att skriva om händelsen i tidningarna och deras artiklar pryddes av stora feta rubriker. Emellertid var det inte allt som stod att läsa i tidningen för där kunde man även
läsa, att raggarna jagades av polisen eller ”snuthaken”, som de också kallades. Raggarna protesterade mot att deras frihet inskränktes.

De på kvällspressen behöll ingalunda sina åsikter om vad de tyckte och tänkte om raggarna i hemlighet utan pratade gärna öppet om det på löpsedlarna framställdes raggarna som rena huliganer, men sanningen var en helt annan än den som framhävdes där, nämligen att de var de första ungdomar som verkligen hade råd att skaffa egna bilar och som dessutom hade en stor fritid att fördriva Därför tror jag inte det är helt fel att säga att raggarna på mer än ett
sett var en tacksam måltavla för en moralisk kampanj som kom att pågå under hela 50-talet.

Sommaren 1959 var raggarna oftare än vanligt i tidningen och ”raggarproblemet”
var nu vardagsmat, men denna ”vardagsmat” ledde till stora debatter, där raggarna ofta utmålades som våldsverkare (bråkstakar) som dessutom ansågs vara beväpnade med
diverse tillhyggen. Så ofta blev raggarna helt eller delvis blev till syndabockar, när de var oskyldiga till de ungdomsproblem som rådde. Men precis som andra ungdomskulturer hade gjort tidigare, så vände raggarkulturen samhällets negativa kontroll av dem till något positivt.

Raggarna folk och fä ett nöje att exponera sig själva, och bli accepterade av samhället och
att visa upp sig och provocera blev minst lika viktigt, som att ha bilen att vistas i och förflytta sig med.

Det var också sommaren 1959 som ordet raggare rent allmänt kom att associerade med ett ungdomsgäng som gjorde campingplatser till rena slagfällt, satte skräck i folk och ”otuktade småflickor”, söp samt hamnade i slagsmål med poliser. Genombrottet för denna uppfattning kom i samband motorcykeltävlingen Grand Prix som kom till Karlstad, sista helgen 1959. Tävlingen hade tidigare gått, av stapeln i Hedemora. 

I tidningen stod att läsa att ”på lasarettet är man överhopade av arbete och läkarna suckar
och säger att de längtar efter när dessa bedrövliga dagar är över och först då skall vi titta på hur många personer som är skadade, nu hinner vi nästan inte göra det”. Tidningen i Norra Skåne skriver ”nu har även ett 100-tal ungdomar gripits av polisen och att samtliga av
dessa var ifrån Mellansverige, men även lägre norrut”. ”Det rapporteras om att två poliser
som kom från ordningspolisen slogs ned och sen skriver man att kravallerna var väntade”. andra tidningar skrev och upplopp och bråk, men även om sexuella orgier och om berusade pojkar och flickor som gick nakna på campingplatsen.

Tusentals Karlstadsbor hade gått ut för att titta vad som skedde och hände och var även redo om eventuella bråk skulle uppstå.

Det skrevs romaner om dem och spelades in filmer om dem

Såklart hakar filmindustrin på tidningarnas skriverier om raggarna och först ut var filmen ”raggare”, där huvudrollerna spelades av Christina Schollin & Hans Whalgren, filmen hade premiär i november 1959 och i många roller var det Stockholmsraggare som spelade sig själva. När filmen kom till England så blev den stoppad, därför att man ansåg att filmen
”kunde ha dåligt inflytande på ungdomen”. Andra raggarrullen kom i november mars 1960 och hette ”Susanne”. Filmen blev mer omskriven än vad den föregående filmen.
 Orsaken var helt enkelt en bilkrasch som inträffade i slutet av filmen svimningsysteri följde.

Samma år kom raggarrulle nummer tre som hette ”Chans” som byggde på en roman Birgitta Stenberg, och den filmen gillades av raggarna, och Birgitta fick en egen fan club och blev deras röst i natten. Den fjärde raggarfilmen som kom året efter blev den sämsta av raggarfilmerna och den hette ”Raggargänget”, med Ernst-Hugo-Järdegård och Sigge Furst i huvudrollerna. En annan viktig person i filmen var ”raggarmorsan”, som spelades av Edith Jansson, där hon spelade sig själv.

1964 skrev Edith Jansson en bok som hette ”Ung Jakt” som riktade sig både till oförstående poliser och barnavårdsnämnder. Boken var ett försvarstal till alla unga i staden, där Edith strävade efter att skapa en mer verklighetsanknuten bild av ungdomarna, och därför kan
man säga att boken till stort delar var självbiografisk. ”Ung Jakt” var väl i sig inget jättestort litterärt verk, men vad som kan sägas om boken i berömmande ordalag är att den var en ömsint och realistisk skildring av ungdomarnas liv kring sina bilar.

Jag har inte sett dessa filmer själv utan bara nämner dem helt apropå ändå i den händelse att den som läser denna rara lilla text är intresserade av dessa filmer för då skall de se dem på snubben alltså eller så fort de får tid att göra det. Själv så tycker jag att raggar och rockabilly kulturen är två av de bästa ungdomskulturer som finns.

”Raggare har länge haft ryckte om sig att vara stökiga och ställa till slagsmål och förstöra och ställa till problem, men det är ingen bild jag delar eller känner igen utan jag tycker att de är trevliga och bussiga och de stämmer illa in på beskrivningen att raggarna skulle vara ”huliganer” eller liknande, sen finns det naturligtvis undantag, men över lag tycker jag inte att de är det”.

Raggarfrågor och viktig information:

Vem blev raggare och varför?

Först och främst var det grabbar och tjejer från arbetarklassen som kom från olika ställen i samhället som blev det och genom sin klädstil och musiksmak ville de markera samhället
sitt välstånd, och anledningen till att de överhuvudtaget kunde släppa loss” och göra som de ville var till stor del därför att folk hade fått det bättre ställt efter kriget. Delvis berodde det även på att priserna var mer lönsamma nu än de hade varit tidigare. Slutsats: ekonomin hade förbättras, vilket gav människor möjligheten att skaffa sig en egen bil. Under 50-talet representerade USA demokrati, frihet och konsumtion på hög nivå, men då detta svängde under 60-talet och den motorburna ungdomen en följd av efterkrigstidens ekonomiska tillväxt fick en välståndsyttring och en stark medvind.

Vad inspirerade raggarkulturen?

Det raggarna gjorde i mitten av 50-talet var att de för första gången gjorde uppror mot
samhället och fick en egen kultur och förknippades till en början främst för sin klädstil och med den musikstil som de lyssnade på, impulserna och den frihet som bilen gav dem, nu framstod USA som ”möjligheternas land”. Därför är det inte särskilt konstigt att också impulserna kom därifrån, och att dem förmedlade av moderna massmedier. Dessa impulser hade omvandlats till en variant som representerade svenska särdrag. USA var landet, där allt var stort och flott, där alla kunde bli miljardärer, det var tack vare denna USA dyrkan och Coca-Cola som McDonalds erövrade världen.

Igenom att ungdomarna hade skaffat sig amerikanska bilar och den genomslagskaft som fanns hos de unga ses det idag som en följd av USA:s stora inflytande på Europa efter 2:a världskriget. Den amerikanska livsstilen utgjordes av kultur, nya konsumtionsvanor som kom hit via filmer, tidskrifter och reklam, grammofonskivor och sändningar från radio Luxemburg, idealen var lågbudgetfilmer och heta bilar och cool musik och inte att förglömma de rebelliska amerikanska ungdomarna, som anlände i början av 50-talet.

Varför har då raggarna hållit fast vid sin stil?

Därför att det var och är stilen som håller dem samman och samtidigt var det ·50-talsidealen klara könsrollerna som hettade upp det hela. Det är tack vare dessa könsroller som utgjort
50-tals nostalgin, för den som inte känner till det kan jag berätta att raggarna vill klamra sig fast vid en period som var optimistisk för dem, där dessutom chansen för avancemang visade sig fullt möjlig. Raggarna upplever hotet av yttre krafter som förslagsvis miljödebatten, höga bensinkostnader och en stigande arbetslöshet. Forskning om ungdomskulturer har visat att de är ganska utbredda i Sverige, men har med ett par undantag inte fokuserat på raggarna  

Raggargängen i Stockholm

Omkring 1957-58 där någonstans fanns det i Stockholm fyra raggargäng, The Teddy Boys,
var ett raggargäng som kom från söder, väststingarna Red Devils höll till mitt i stan på Caféet Cupido, sen fanns Road Stars som kom från Kristianstad och höll till i Bollmora. Det fjärde raggargänget var Cat Angels, som hade sin klubbstuga ute på Farstanäset. De hade en stuga tillsammans med husbandet Jerry Williams And the Violents. Det skrevs artiklar om The Angels bland annat därför att de körde omkring handikappade på söndagarna.

Cat Angels hade till och med en tjej som fullvärdig medlem och hon hette Margareta Sparrliden, och hon hade gått på High School i USA och i jämförelse med det tyckte hon det var en ynnest att komma till raggarna. The Teddy Boys hade framtoning och september och
fick en helsida i Expressen 1959, där stod att läsa:  

”Efter att raggarna bjudit handikappade på fäst i klubblokalen i Sköndal (raggarna
hade fåt lokalen av socialborgarrådets Inga Thorsson, som på egen hand hade tagit initiativet till något som kallades Stockholms raggarråd). Det gick ut på att dem skulle få egna lokaler, om de körde gamla och sjuk, sjöng och spelade på sjukhus”.

Raggarmorsan och raggarlik

Den bilburna ungdomen som de kallades hade knepigt att få sympatier av ”vuxet folk” undantagsvis för ”raggarmorsan”, Edith Jansson som för övrigt var en medelålders Caféinnehavare och hennes första fik låg just i Ballmora och öppnade portarna 1959. Emellertid fick fiket flytta och byta namn till Hållandia. Andra tillhåll för ungdomarna var Harrys & Cupido som ett knuttecafé. Sen fanns det ett café hette Talluden, som var  raggarcafé med utescen, sen fanns det ett ställe med ramp, där man kunde köra upp på och köpa korv.

Raggare och bråk med polisen

Vad handlade raggarbråk om då? Egentligen var de rena revirstrider mellan olika gäng och bilen gav gängen en möjlighet att kvickt kunna förflyta sig mellan platserna och det var
lättare att göra intrång på någons annans territorium än sitt eget, men många gånger hann striden stoppas innan det hunnit bli bråk, tumult och slagsmål på alvar av dispyten. Ett stort nöje hos raggarna var att de tävlade om vilken som hade den mest imponerande stilen. De sladdade och de körde och alla försökte köra tuffare än den andre och den som hade stilen vann. 1963 instiftades en särskilt raggarparagraf, vilket gav polisen rätt att omhänderta de personer i bilarna som ännu inte hade fyllt 18 år och som saknade leg.

Symboler och dess innebörder 

Den främsta symbolen för dem är raggarbilen med stjärnbaneret och visst kan det tyckas
som en konstig symbolik att de både använder den svenska flaggan, det amerikanska stjärnbaneret och sydstatsflaggan, men ser ni det skall man inte fästa sig så mycket vid utan mera kolla på hur raggarbilarna är dekorerade och hur de bygger om och kör med sina bilar.

Men det är inte bara nya symboler som används i raggarkretsar utan också symboler från den nordiska mytologin.

Även om de blandar friskt från många håll och kanter så han man inte säga annat än att de har en särpräglad kultur. Så vad uppfattningen att raggarna skulle vara rasister kommer ifrån är för mig en gåta, som till stora delar bygger på att de använde sydstatsflaggan i sitt symbolspråk. Det kan vara en uppfattning hos gemene man, men att så uppfattar naturligtvis inte raggarna det, för dem betyder sydstatsflaggan något annat än rasism.

Musiken som de använder kom som vi påminner oss från södern och södern och vid den här tiden så antogs den representera rebellanda och uppror och de unga hade minst sagt ”upphettade” känslor mot vuxenvärldens regler. Vi skall komma ihåg att detta släkte, denna kultur inte direkt var politiskt engagerade, och visste ofta inte mer om Amerika än det som rörde bilar, musiken och de som de såg i filmer. Då USA under 60-talet och början av 70-talet kritiserades för det vitnamn politik som de hade så tog raggarna deras parti.

Så småningom skulle raggarnas symbolförråd fyllas ut med hamburgare, boots, coca-cola, t-shirt, samt baseballkepsar, men fortfarande var de främsta symbolerna bilen och 50-tals rocken. Även musiken gav upphov till uppror, och de unga hade ett eget liv, en egen vilja,

en egen frihet och gick sina egna vägar som inte alltid följde föräldrarnas riktlinjer Andra symboliska tillbehör är: jeansen, skinnjackorna, våg i håret, brylcréame, öl och brännvinsdrickande, och mycket smink för tjejerna.

Bilarna, livsstilen och musiken

kring bilarna blomstrade en ungdomskultur upp som var unik för de nordiska länderna och speciell särskilt t här i Sverige och sedan raggarkulturens upprinnelse har amerikanare varit en eftertraktad raggarbil, en het ungdomsbil och kanske allra mest hos arbetarklassens småsamhällen. Medan raggarna älskade sin kultur, fördömdes de av ”den fine medborgaren”, som alltid har rynkat på sin ”känsliga näsa” åt raggarkulturen och ansett att de förde ett fastligt oväsen. I ”Svenssons ögon” är den finaste bil från 50 & 60-talet en raggarbil, men för raggarna själva var bilen ett centrum på mer än ett sett.  På ett sett som den inte ens var hos den amerikanska ungdomen.  Här fick den en kulturstatus, där den bara var vanlig.

Det glidande körsättet användes dels för att kunna plocka upp raggarbrudar, men också för
att ge åskådare en chans att titta på bilen vilket gav ägaren en chans att briljera och berätta om allt jobb han hade lagt ned på bilen, och genom att mecka med bilen själv ställde ägaren inte för stora krav på bilens yttre skick. För raggarna var de stora, rymliga och bekväma bilarna
ett förlängt rullande vardagsrum, där ungdomarna vistades i timmar i streck. Bilarna var ofta
i halvrisigt skick och ofta uppiffade med eldsflammor och andra dekaler.  

Från början använde raggarna sig av så stora och ”vräkiga” bilar som möjligt, men de flesta av dem fick nöja sig med en ”förkrympt amerikanare” eller fick nöja sig med en Europisk bil som åtminstone såg ut som de amerikanska förebilderna, därför kan man faktiskt se det som att de tog till sig bilarna som ett sätt att smutsa ned en statussymbol.

Raggarutredningen 1962

De flesta raggargängen eller raggarungdomen om man skall vara petnoga fanns i Stockholm och 1962 utreddes några av dem i Stockholms riksdag raggarfrågan, där inne de fann de ett litet inslag av socialt missanpassade ungdomar varför samtiden ansåg att benämningen ”bilåkande, motorintresserade arbetarungdomar” stämde väl in på raggarna, nu verkade
dessutom, en liten grupp flickor ” vara i fara” emellertid visade sig allt prat om detta
vara helt överdrivet.

Raggarbilen definierades följande: ”bilen är den främsta nyckeln till kamratkretsen”. Jag gav tidigare förslag på vanligt kneg som raggarna hade på dagarna som också visade sig stämma ganska bra eftersom grabbarna just hade kneg inom bilbranschen, industri, och hantverk och bland flickorna, var kneget oftast på kontor och i affär och handel och alkoholvanorna var mer avvikande för tjejerna än för grabbarna.

Den största ålderskategorin för de kvinnliga medlemmar i klubb 100 var mellan 16-18 år
och de manliga medlemmarna var den mellan 18-20 år och över 70 procent, av killarna gick till träffstellena mellan 2 och 5 kvällar i veckan, 63 procent av tjejerna gjorde det, över 20 procent av flickorna gick dit 5 kvällar i veckan och bara p procent av grabbarna. Summan av kardemumman blir att tjejerna var flitigare besökare på klubben än grabbarna. Av medlemmarna i klubb 100 var ljudfrekvensen längre än hos andra ungdomar.

”Av pojkarna var det endast 7 procent av grabbarna som hade utbildning över skolan medan siffran hos andra ungdomar vid den här tiden låg på 29 procent.”  

Könsroller mellan grabbar och tjejer

Praktiskt kan man säga att hela raggarkulturen mer eller mindre är formad efter manliga intressen. Bilarna ägdes och kördes av grabbar som hade de tekniska färdigheterna, men att bilarna både användes av såväl grabbar som tjejer och anledningen de att tjejerna drogs till bilarna var att de ville bort och bilarna gav dem chansen att åka och träffa andra ungdomar i andra städer, inte minst killar. Tjejerna hade en rätt så passiv roll. Grabbarna ansvarade för att de funkade som de skulle medan tjejerna hade friheten å sin sida att åka med om de ville eller låta bli.

Visst levde raggarna ett ”lössläppt” liv, men å andra sidan var det ett sätt för tjejerna å grabbarna att träffas på och då de träffades och blev tillsammans kunde de antingen lämna livet som raggare eller också fortsätta som par. Den stora spänningen som fanns var övergången mellan nytt och gammalt. De valde helt enkelt ut delar av moderniseringen som de tyckte om. Men samtidigt slog de vakt om traditionella grejer. Stilen så, den betraktas som en reaktion på samhället som höll på att ändra, men en sak som de valde att behålla var de traditionella könsrollerna och av den anledningen blev bilen ett manligt revir, där killarna hade full kontroll. Genom att kontrollera bilen så kontrollerade de sin manlighet. 

Detta låt vara något överdrivna mansideal gick givetvis utöver flickorna och raggarbrudarna fick endast tillträde till killarnas revir när killarna gav dem tillåtelse och denna tillåtelse fick dem när de blev uppraggade. En stor fråga på 50-talet var om kvinnorna skulle ut i arbetslivet eller inte.

Raggarkulturens utbredning:

Raggarkulturens brede ut sig i Sverige under 50-talet och inspirationen kom givetvis från USA i rockmusikens svallvågor följde filmen ”Ung Rebell” med James Dean för denna omdiskuterade och långlivade subkultur och bilarna och rockmusiken blev den nya arbetarungdomens nya identitet. Den samhällsdebatt so0m det vållade lät inte vänta på
sig och somliga tyckte gott om raggarna medan andra förtalade raggarna. Gång efter annan skapade raggargängen rubriker, ja sensationsrubriker faktiskt i pressen, något som. blev vanligt under 50+-talet var bildreportagen, där det berättades om ungdomarnas alkoholsvanor och öppna inställning till sex.

Till slut ansåg man att måttet var rågat och man tillsatte en raggar utredning som kunde visa att sensationsnyheterna för det mesta hade få beröringspunkter som överensstämde med verkligheten och det värmländska rockabilly-bandet Topp Cats och det hela startade för 18 månader sedan då de fortfarande var en stor angelägenhet hemma i Torsby, inte heller särskilt okända för raggare och rockabilly diggare. Sedan dess har det hänt lite grann, bland annat har det släppt debutalbumet ”Hesrtacke” och från start blev det flitigt och stenhårt turnerande och sedan stor succé. Det var framgången med plattan som gav dem en plats i melodifestivalen.

Raggarkulturen har alltid intresserat mig och bara därför att jag är klar med den här artikeln betyder det inte på intet sett att jag inte kommer att skriva fler artiklar om den här kulturen nej stopp där, det finns ganska mycket mer att gräva fram flera ”smaskiga saker, kanske dåliga saker”, den här kulturen står kanske inte enbart för goda saker, men jag älskar det i alla fall.    

Avrundning på ett hett ämne

Nu har vi kommit till stunden då jag skall tacka för mig, men innan jag gör det skall jag skriva några saker som till exempel att jag verkligen brinner för det här intresset och anledningen till mitt raggarintresse är inte precis något nytt intresse som uppkommit det senaste året utan det har jag haft sedan jag var 15-16 år tja där någonstans, jag tycker nämligen det är viktigt att delge, andra raggarintresserade om en hel häftig bil och musikkultur som helt enkelt måste berättas och på dessa tio sidor kan vi läsa om intressanta saker som ni kanske inte visste innan och titta på tjusiga bilder. Det här kommer alldeles säkert inte bli det ända jag skriver om raggare, just därför att jag tycker det är så intressant och tycker att raggare och rock’n’roll på mer än ett sett är som hand i handske – de passar ihop och jäkla bra dessutom.

Tillbaks till Magnus H