Extramaterial: Hedmans historiska artiklar

Johan Gutenberg och boktryckarkonsten,

del 1 

Johann Gutenberg och boktryckarkonsten

Hittills hade varken kineser eller européer använt pressar för tryckning.   Gutenberg började använda en press av den typ som brukar användas för att framställa olivolja eller vin. Det är därför inte särskilt underligt att han behövde flera år på sig att tänka ut dessa ting, och sedan hur man skulle tillverka dem. Pappret var det enda han inte behövde tillverka, det hade gjorts långt tidigare av kineserna.

Men Gutenberg ville inte visa upp sin uppfinning innan dess att alla delar var fullkomliga. Hans mål var att de böcker han tryckte skulle hålla lika god kvalitet som de handskrivna. I de rättegångar som kantar hans liv går det att följa hur han kämpat för att både behålla sitt livsverk och samtidigt hålla det hemligt.

Gutenberg var ständigt på jakt efter pengar för att finansiera och utveckla sin uppfinning. Men han vägrade att avslöja vad det var eller sälja den innan den var färdig. Det gjorde att Gutenberg ständigt drogs inför domstol av folk som hade satsat pengar på hans idéer, men inte fått något tillbaka. Lika regelbundet beordrade Gutenberg sia medhjälpare att plocka isär alla anordningar, så att inte några nyfikna skulle få reda på vad han höll på med.

År 1448 kommer Johan Gutenberg till staden Mainz och är som vanligt på jakt efter pengar. Den rike advokaten Johann Fust satsade pengar.

Johann Fust

Men när Johann fortfarande inte hade fått den utlovande räntan på sin investering stämde han Gutenberg 1455. Fust krävde att få tillbaka alla sina pengar plus ränta samt att få tillgång till Gutenbergs hemlighet. Men Gutenbergs vanliga trick i sådana situationer - att plocka isär sina anordningar, funkade inte den här gången. Hans tidigare förman Peter hade gått över till fiendesidan genom att gifta sig med Fusts dotter. Schöffer kände till hans hemlighet och vittnade mot honom i rättegången. Fust vann målet och Gutenberg dömdes att betala 2926 gulden och att överlämna sin utrustning. Det innebar även de färggjutna bokstäverna och sidor till den bibel som Gutenberg arbetade med. Gutenberg hade förväntat sig att bibeln skulle göra honom rik. Hans projekt att skriva en hel bibel för hand kunde ta flera år i anspråk. Det fanns alltid en risk att en handskriven bibel kunde ha småfel, som gjorde att de skiljde sig åt. Gutenbergs tryckta biblar skulle vara likadana. För kyrkan var det viktigt att inte Guds ord skiljde sig åt.

Som vi skall se blir det tvärtom. Fust och Schöffer som tidigare varit avigt inställda mot Gutenbergs arbete, blir nu de första att ta del av det.

År 1456 gav nyss nämnda herrarna ut Gutenbergs 42-radiga bibel. På vardera sidan i bibeln finns två spalter med text med 42 rader i varje. Det är de facto den första tryckta boken i Europas historia. Den saknade kolofon (text som i förklarande ordalag beskriver var, när och vem som tryckt den). Idag framkommer sådan typ av information på bokens baksida.

Gutenbergs bibel

Sålunda betraktas Gutenbergs bibel som en av de vackraste böckerna som har tryckts i Europa. Fust och Schöffer lät även trycka böcker i andra stilar, även om dessa egenhändigt hade konstruerats av Gutenberg. Det gåtfulla i sammanhanget är att Gutenbergs senare öden är höljda i dunkel (okända).  På slutet skall herr Gutenberg utfattig och blind ha utfärdat en pension av greve Adolf av Nassau. Vilken först skulle ha plundrat Mainz och sedan utropat sig själv som ärkebiskop i staden. Pensionen omfattade en viss mängd säd och vin samt ”nobla kläder” (fina kläder).

Tryckerikonsten såsom Gutenberg utvecklade den, var nästintill fulländad, och hans arbete skulle inte överträffas förrän på 1800-talet.

Det tryckta ordet sprids

I våra dagar räknas Gutenbergs uppfinning som en av historiens största uppfinningar. Uppfinningen rönte snabbt framgång och gjorde sitt segertåg. År 1480 fanns det tryckpressar i 111 städer i Europa och år1500 hade det blivit pressar i 240 städer. Innan Gutenbergs uppfinning hade tagits i bruk fanns det cirka 30 000 tryckta böcker i Europa. 50 år senare hade antalet stigit till omkring 10 miljoner tryckta böcker.

I mångt och mycket gjorde tryckpressen att det blev viktigare att lära sig läsa, i motsats till tidigare då det inte fanns särdeles mycket att studera.  Tryckpressen togs genast i propagandans tjänst, kyrka som stat utnyttjade den nya uppfinningen för att sprida sina egna åsikter. Men även motståndare, som till exempelvis påven, kunde snabbt trycka upp flygblad och öppet håna den katolska kyrkan. Motmedlet som användes var censur (innebär att myndigheter granskar till exempel böcker, innan de kommer ut.). Det var nämligen så att naturligtvis varken kyrkan eller staten ville att vem som helst skulle kunna sprida sina idéer med hjälp av tryckpressen. Censuren hade förvisso funnits även innan också, men de som hade till uppgift att censurera i tidningarna, fick nu mer att göra.

De skrifter som bedömdes som farliga för den rådande ordningen i samhället beslagtogs och i värsta fall kunde upprorsmannen avrättas. 1559 inrättade Vatikanen ett index (en lista) över alla böcker som ansågs farliga för den katolska tron. Den första typen av censurorgan avskaffades inte förrän 1966.

Emellertid skapades inte tryckkonsten endast för allmänheten. Ty i de första tryckpressarna skedde tryckningen för hand och papper var en bristvara. Fler tryck, i synnerhet flygbladen, nådde allmänheten. Tidigare fanns det inte så mycket att studera, som gav kunskap och lärdom, men i och med tryckpressens intåg i samhället blev det automatiskt viktigare för befolkningen att lära sig läsa. Med tryckpressen spreds sig även nyheter om uppfinningar och vetenskapliga upptäckter i en allt snabbare takt än någonsin tidigare.

______________________________________________________________

Boktryckarkonsten – summering

Du har just läst om Johann Gutenberg och tryckpressen. Anledningen till att jag skrivit om detta är att det väckt mitt intresse och jag tänkte att det eventuellt finns andra bland tidningens läsare som kunde vara nyfikna att läsa om honom och hans uppfinning. Jag har funnit ett stort nöje i att skriva om detta och min förhoppning är att den som läser den första delen om tryckpressens historia, skall finna ett lika eller större glädje. Med det sagt önskar jag mina läsare ett på återseende.