Tiden och klockan

 Text: Magnus Hedman

Inledande ord

Klockans timvisare och minutvisare är olika på olika ställen på jorden beroende vart du råkar befinna dig vid den tidpunkten. Är du i Finland är klockan en timme före Svensk tid. Är klockan här i Sverige tre är den i Finland fyra och så vidare. Runt om i världen är det olika tidsuppfattningar. Vilket i sin tur betyder, att du måste ställa klockan efter hur tiden är i det land du befinner dig.

 Du har säkert någon gång önskat att du kunde vrida tillbaks klockan till den tid när du var ung. Jag får en känsla av att det har vi nog alla ibland önskat.

Men det går inte och kunde vi det kanske det vore bra å andra sidan vore det en katastrof. Det spelar ingen roll hur vi än försöker, vi kommer aldrig att kunna ändra på tidens lopp. Aldrig någonsin.

 Man säger att man får ta seden dit man kommer, vilket betyder att om du är i ett land får du anpassa dig efter deras seder och bruk som kanske ter sig helt annorlunda än vad du är van vid. Inklusive en annorlunda tidsuppfattning.

 Lättare sagt än gjort, jag vet, men vi får ta oss tid till det antingen vi är höga tjänsteman eller vanliga knegare. Luften är gratis, men det är också det enda här i världen som är det.

 Tiden styr mycket i våra liv. Man måste vara på en plats på en viss tidpunkt och man måste träffa den och den personen och man måste gå på det ena mötet efter det andra. Vi måste hit och dit och överallt. Måsten, måsten, måsten. Varför kan vi inte bara stanna upp en stund, om så för en liten tid, och bara göra det vi själva har lust med?

 Jag kan tycka att det var bättre när man var liten. Då fick mamma komma och hjälpa en om det gått på tok och det var mamma som fick trösta dig när du var ledsen, men när man växer upp ändras ju till och med det. Alla de gamla rutinerna byts mot nya, vem har bett att det skall ändras, jag bara frågar?

Ibland kan vi uppleva det som tiden står still bara för att vi gör något som vi inte alls vill eller tycker är roligt, men det är ju så att även det som är tråkigt måste göras. För gör inte vi det tråkiga gör ingen annan det heller.

Sanningen är emellertid att den aldrig står still, men man ser det inte så.

 Anledningen till att jag nämnde att man får ta seden dit man kommer är rätt å slätt att om du får besök någon annorstädes ifrån får ju de anpassa sig, och så får även du göra när du är annorstädes.

 Nu börjar jag få slut på saker att säga i ämnet, men fortfarande har jag lite att skriva. Man kanske bara vill göra saker som är roliga och saker som man har lust till, men om man bara gör saker man har lust med har jag en fråga, vem i helskota skall göra de tråkiga.

 Men jag tillstår att jag tycker arbete, möten, uppdrag och måsten är inte så roligt alla gånger, men gör man de tråkiga kan man ju koncentrera sig på desto roligare saker sedan. Håller du med mig om det? kratta löv om våren är inte det roligaste, men det måste göras likaså, sopa verandan eller altan, men det som är roligast är ändå att få umgås med sina nära och kära.     

 Vi lever bara en gång och apropå det tror en del både yngre och äldre att du kommer till himlen när de dör eller att de återfödds och får en ny personlighet när de dör. Enligt dem så är man inte död utan att man färdas till en bättre plats. Vissa tror så som jag nyss beskrev andra menar, när man är död är man död.

 Jag säger som alltid när jag skriver artiklar som jag verkligen tror på ”den här artikeln gav jag allt” eller ”nu har jag överträffat mig själv och det är inte ofta”. det finns två sorts artiklar jag är bra på att skriva dels de artiklar som kommer till mig i drömmen, och de som är direkt påkomna.

Artikelförfattaren 23 juni 09.

Snabelposten

Uppsala.

Tillbaks till Magnus H