Gustav Vasa - riksbyggare och

landsfader

Text: Magnus Hedman
 

Gustav Eriksson som barn

Den lille gossens oklara studier

Det är oklart om ens unge Eriksson ens gick i skola, men vad man vet är att han fick privatundervisningar av någon som går under namnet ”mäster Ivan”. Men Gustav skall någon gång under barnaåren ha tröttnat på den samme och hans skola för efter en tuktelse
(en tillsägelse) skall han ha stuckit sin dolk genom läroboken och yttrat:  

”jag tör giva dig och din skola djävulen”.

Ungdomsår och ytterligare oklarheter

Därefter sändes unge Eriksson till sin släkting Sten Sture (riksföreståndaren) och dennes hov för vidare studier och utbildning (de var sannolikhet mera ingående än vad de tidigare hade varit). Vid Sten Stures hov fick han bland annat även lära sig praktiska ting såsom att lära sig hovets seder, etikett, fäktning och där genomgick han dessutom en officersutbildning. Han skall också ha visat sitt mandomsprov i slaget om vid Vädla (1517) och slaget om Brännkyrka (1518).

Emellertid är man mer osäker på om herr Eriksson därutöver även bar riksbaneret i striden eller ej. För en meriterad riddare ansågs det som nobelt och den största ära en riddare kunde tilldelas att föra riksbaneret i strid med det kungliga standaret.

Orosmoln vid horisonten

Den danske kung Kristian II hade vid två tillfällen lyckats att Stockholms stad, men vid det tredje försöket lyckades han, men i det längsta sökte var Sten Stures änka Kristina (Nilsdotter) Gyllenstjärn hålla stånd mot danskarna (Kristiaan II hade dessförinnan dräppt Sten Sture i slaget på Asundens is vid 19:e januari 1520). Hon erbjuds Tavastehus Slott i Finland om hon och svenskarna gav upp och många var svenskarna som fängslades av Kristian II.

__________________________________________________________________________

Kristians kröning, + kröningsfest

Kristian II gjorde sitt intåg i Stockholm ägde rum den 7: e september 1520 då kyrkklockorna sägs ha ringt för att hälsa sin ”nye frälsare” välkommen. Den 3: e juni 1520 håller kungen och hans råd till riksmöte vilket ägde rum utanför stadsmurarna, där han spefullt lovade Stockholmarna att ”nu skola alla era alla oförrätter jämt emot mig vara glömda om ni bara bekänner mig som eder kung”. Under tiden flydde Gustav till sin släkting Joakim Brahe vilken var bosatt i Södermanland och denne berättar för Gustav att han blivit kallad till kungens kröning och Gustav bad honom förtvivlat att inte fara dit, men det visar sig vara förgäves. 

Hans kröning hölls i storkyrkan i Stockholm den 4:e november 1520 och kröningsfästen var på slottet tre kronor och dit hade han bjudit det in de främsta stormännen, präster och borgare, men folket ur de lägre stånden var inte inbjudna. Fästen varade i tre dagar och det var fäst och gamman, men så på den tredje dagen lät kungen sina soldater att låsa och regla dörrarna utifrån och nu rann all fäststämning av ”gästerna” och ersattes av skräck och panik.
kungen måtte helt ha glömt vad han dagen innan sagt till sina undersåtar om ”att allt är glömt och förlåtet”.   

Men innan fångarna fördes ned till fängelsehålorna visade sig ärkebiskop Gustav Trolle och allt blev tyst för nu ärkebiskop Gustav Trolle tog till orda och menade att genom att man låtit bränna hans borg Amarestäket (Sten Sture hade om hösten 1516 belägrat densamma varvid han låtit riva den), så hade de även brutit sitt ord mot kyrkan, varför de förklarades vara kättare.

Kungen, hans vakter och fångarna tågade till Stortorget där avrättningarna skulle äga rum
och i och för sig finns det inga källor som styrker detta, men min egen hypotes är att kungens egna vakter den här dagen gjorde tjänst som bödlar. Låt oss även föreställa oss oss hur huggkubbar och skarprättares slipade yxa togs fram och sist hur det måste ha sett ut och vilken jämmer som hördes då det det förta huvudet föll ill marken och färgade gatstenarna röda.

I raden av totalt 80 personer som miste livet den här olycksaliga dagen den 8:e november 1520 återfanns biskoparna Matthias av Strängnäs, Vincentius av Skara, men även präster, borgare och ofrälse, däribland riksrådet Erik Johansson (Gustavs far) samt tre av hans bröder.

Får vi tro Olaus Petris utsago skall liken ha legat kvar på torget från torsdagen den 8: e till lördagen den 10 innan man gjorde upp ett likbål på södermalm, där liken brändes. Likstanken måste ha varit nästintill outhärdlig. Det berättas även hur Kristian lät gräva upp lik bara för att även slänga det i likbålets flammor.

”Blodet det på gatorna rann neder

Likstanken voro svår att tåla och   

Stack i alla närvarandes i näsorna.

Blodet färgade gatan röd, så röd

Gustav Eriksson (Vasas) äventyr i dalarna

Gustav begav sig nu till Dalarna för att söka deras hjälp i hans uppror mot den nu omtalade Kristian tyrann, men som det skulle visa sig talade han ”för döva öron” varför han ledsen och besviken begav sig upp emot den norska gränsen men bara två skidor och en stav. Låt oss stanna här litet detta skedde kring juletid var kallt och snöigt, man vet inte hur han var klädd, men låt oss anta, att han hade bar en pälsmössa på huvudet, var iförd rock, tjocka byxor samt handskar på händerna. 

Nu for Gustav till Dalarna i hopp om att de ville hjälpa honom i hans uppror emot ”dasken”, men som vi skall se talade han för ”döva öron” och ger sig ledsen och bedrövad emot norska gränsen. Källorna berättar inte för oss hur han var klädd, men han barn antagligen en pälsmössa på huvudet, klädd i grov rock, kraftiga byxor och vantar på händerna.

Åren före och efter att Gustav Vasa Valts till Sveriges kung

De kungliga rådgivarna och deras öden

Det berättas om honom att hans redan i hans fösta år på tronen hade ett hetsigt humör och
att han enbart ville omges av tyska rådgivare. Den förste i raden för dessa var en man som hette Laurentius Andreæ, men han skall någon gång på 1530-talet ha kommit i onåd hos kungen och avskedades. För en kortare tid ersattes han av Olaus petri Petri, men också han kom i odåd och ersattes av Wulf Gyler, men han gick samma väg som de båda föregående rådgivarna.

Den första krisen för Gustav Vasa och upproret mot honom

Den första krisen efter att Gustav tillträtt som Sveriges kung gällde Stureanhängarnas missnöje och vad gällde det? Svar: Det gällde de höga skatterna som kungen satt på livsmedel och andra förnödenheter stigit drastiskt, så pass att de som det nu var knappt ens hade råd med mat. Gustav hade visserligen haft Dalkarlarnas stöd när han besteg tronen, men de var nu minst lika missnöjda över prishöjningen på bland annat salt som Stureanhängarna var

(Saltet användes för att det bland annat bevarar köttets saftighet, men att det höll det torrt, det användes därutöver även i andra livsmedel). Varför folkets missnöje över de höjda skatterna inte lät vänta på sig utan hördes långväga. Missnöjet med matpriserna jäste ute i landet och den man som ledde upproret mot kungen var biskop Magnus i Skara.

Densamme reste allmogen i Småland mot kungen och det hela spred sig i landet och var sannolikt som störst i Västergötland. Det var på väg att även sprida sig till Hälsingland och Östergötland, men att det stoppades tack och lov dessförinnan, varpå upprorsledarna för det hela greps och ställdes till svars. På 1530-1540-talet fick kungen idén att såväl städer som kloster skulle användas till landets finanser och året därpå gällde det lansbygdens kyrkor. Enlig gammal folktro renade kyrkklockornas klang luften ifrån onda anda, när församlingen kallades till kyrkans tempel.

Detta kan tyckas var en märklig ordning, men vem kunde ifrågasätta en kung?

Anno 1524 återvände Kristina Gyllenstjärna åter till vårt land efter en tid i dansk fångenskap, men hon anlände inte hit utan kom i hit i sällskap med Kristians tyranns siste förtrogne, Sören Norby, vilket hon lär ha varit måttligt glad över. Kristina hoppades att få en ledande ställning i landet för sina söners räkning, vilket inte kungen gick med på.  

___________________________________________________________________________

Den kungliga reformationen

Under artikelns gång har läsaren kunnat se att Gustav Vasa och kyrkan inte stod på särdeles god fot med varandra och det är även anledningen, i vart fall en del av den till varför slottets kanoner är riktade emot kyrkan. Det lär ha varit så att då kung Gösta (som han kallades) skulle finansiera sina högst dyrbara krig och inte hade tillräckligt med ekonomiska medel,
stal han tvärt guld och silver ifrån kyrkans kattkistor, för att lägga i egen ficka. Varför vi kan anta att man inom kyrkan mer eller mindre såg kungen som en ärkeskurk (en skurk iklädd i krona och spira).  Vi talade tidigare om dalkarlarnas missnöje över de höjda skatterna, som nu även hade spridit sig tillkungens anhängare i socknarna kring

Sjön Siljan.

Varför gjorde då herr Vasa som han gjorde? ja en förklaring är att han kände sig trängd mellan dels bygdernas ”obändiga trotsighet” och dels över att han ännu inte betalat tillbaka stadsskulden till Lúbeck, och dels över ett ännu föga politiskt läge. Under den här tidsepoken hade man i kyrkorna borts i Wittenberg (Tyskland) börjat att predika den nya Lutheranska lära med bland andra och kyrkans man menade att man även här i Sverige skulle anamma den läran. Den utbildade teologer med Olaus Petri i spetsen, den förste aristokratens på den här tiden var Ture Jönsson (tre rosor), densamme hade politisk erfarenhet ifrån flera decennier av politisk verksamhet bakom sig.   

___________________________________________________________________________

Kungen intresserade sig för många ting

Sveriges siste katolske biskop

Gustavs familjeförhållanden, gemåler och barn

Den 24.e september 1524 är Gustav 35 år gammal och väljer att gifta sig med den 18-åriga Katarina av Sachsen-Lauenburg och eftersom det här bröllopet var rent politiskt så kan man förmoda att det omöjligt kan ha rört sig om någon kärlek makarna emellan. Genom detta gifte knöt Gustav banden tätare och fick en närmare relation till det danska kungahuset och söka bevara freden i landet. Resultatet av det bröllopet blev Erik XIV (1533-1577)

Vilken var vigselförrättare dem emellan? Svar: Det var den nyvalde ärkebiskopen Olaus Petri och det sades att (han var så prydligt klädd som stadskassan tillät). Men lyckan (i den mån det fanns någon) blev kort med anledning av att drottningen avled den 23.e september 1535 (dagen före deras 4-åriga bröllopsdag). Varför Katarina dog så pass ung, bara 21 år gammal vet man inte. de finns en del teorier angående hennes förtidiga död, att det skulle ha varit Gustav som legat bakom hennes hädanfärd, men det troliga är att hon avled av missfall.

Efter sorgeåret gifter kungen om sig nu med en dam som hette Margareta Lejonhuvud och de fick 15 år tillsammans som lär ha varit den lyckligaste tiden i Gustavs liv, men lyckan på slottet tog slut den 26:e augusti 1551 då drottningen avled efter att ha legat sjuk ett tag.
Varpå ett nytt sorgeår följde och Gustav blev åter ensam med en stor barnaskara kring sig

 Barnen var vid deras mors fråntillfälle olika gamla, Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Anna 6 år, Magnus 9 år, Sofia 3 år och de yngsta sönerna Elisabeth och Karl på 1 respektive 2 år gamla.  Äldst i raden var Erik XIV.

Gustavs och Margaretas barn och regeringslängd var:

·         Erik XIV Vasa (1533-1577)

·         Johan III Vasa (1537-1592)

·         Katarina Vasa (1539-1610)

·         Secilia Vasa (1540-1627)

·         Magnus Vasa (1542-1595) (”hertig av Östergötland”)

·         Sten Vasa (1544-1549) (död 5 år)

·         Anna Vasa (1545-1610)

·         Karl Vasa (1546 – dog helt liten)

·         Sofia Vasa (1547-1611

·         Elisabeth Vasa (1549-1595)

·         Karl XI Vasa (1550-1611)

Fakta om krigarkungen och landsfadern

·         Gustav Vasa har kallats riksbyggaren och landsfader och det sades att det händer många nya saker i Sverige under hans tid vid makten, som att Sverige blir ett eget land och att svenskarna får en identitet

·         Stockholm blir rikes huvudstad

·         Det genomfördes på hans uttryckliga vilja en reformation, vi blir protestanter istället för katoliker

·         Arvkungadömet införs (kungamakten ärvs av äldste sonen)

·         Med Gustav Vasa och hans söner vid makten kom många nya och i viss mån även radikala idéer till Sverige. Detta förde med sig att det strömmade till kunniga arbetare såsom hantverkare och arbetare. För både kungen själ som för hans söner var/ ja det ansågs rent av viktigt att uppträda och klä sig rätt för att i möjligaste mån söka efterlikna Europas olika furstehus.

·         Gustav Vasas hjälm: den beställdes 1540 i södra Tyskland och det är något tvehågset, men kanske var det den tyske rustningsmakaren Kuntz som har gjort dem den är gjord i förgyllt och etsat stål och snett ifrån ögat sett sitter det en förgylld krona som brukligt var hörde det ett visir (en bred bit stål som skyddade ansiktet). Till hjälmen som kunde knäppas eller hakas fast på sidorna samma hjälm fördes som kungasymbol i begravningståget 1560.

Tillbaks till Magnus H