Vad är det?

En längre definition av anorexia kan man läsa i Ghaderi’s och Parling’s bok. Denna definition är:

”Beteenden som syftar till att ha kontroll över vikten… Dessa beteenden ska vara så omfattande att de resulterar i klart… försämrad fysisk hälsa eller nedsatt psykologiskt och social fungerande i vardagen. För att sätta diagnosen ätstörningar ska dessa beteenden inte vara orsakade av någon annan medicinsk sjukdom eller något annat psykiatriskt tillstånd.”

Sammanfattat betyder detta att man äter och kontrollerar sin vikt så man får problem med hälsan eller sin psykologi och sitt sociala liv och att inte någon annan sjukdom är anledningen.

Enligt Glant ändras diagnoserna lite grann hela tiden.

Kriterier för anorexia nervosa enligt DSM-IV:

1. ”Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd…”
2. ”Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots att han eller hon är underviktig.”
3. ”Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan överdrivet på verkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten.”
4. Amenorré hos menstruerande kvinnor, d.v.s. minst tre på varandra följande menstruationer uteblir. (En kvinnas menstruation anses ha upphört om hon endast menstruerar till följd av hormonbehandling, t.ex. med östrogen.)

Orexia är ett grekiskt ord som betyder aptitlöshet.

Varför?

Kulturens tryck att vara snygga, framgångsrika, med mera, man orkar inte sluta då man har uppnått sitt mål. Det handlar om kroppen och hur man tänker. Heléne Glant skriver sin bok Så kan man förebygga och behandla ätstörningar att man i värsta fall kan få anorexi av tidningar med smala modeller och att bantning hos unga kvinnor är den största orsaken till ätstörningar. Glant skriver att: ”Unga kvinnors beteende kan… beskrivas i ett högriskbeteende för insjuknande i ätstörningar.” Glant skriver vidare att det behövs så kallade utlösande och bakomliggande faktorer för att anorexi, till exempel, ska kunna utvecklas, man kanske bestämmer sig för att banta, kanske att vissa personligheter har lättare att få det. Inte heller anser Glant att man kan se något mönster som bidrar till anorexi när det gäller hur personer har det i hemmet. Glant skriver att till exempel familjens värderingar spelar roll (familjen som man växer upp i).

Davidsson och Ringborg skriver att det handlar om att den som har anorexia vill ha kontroll. Detta om kontroll kan man läsa mellan raderna i Birkehorns bok om anorexia i en dialog.

Glant skriver att det handlar om olika känslor, med mera, som har fått en olycklig sammanblandning, till exempel att personen tror att den har gjort något fel då det gäller hur kroppen tar hand om ämnen. ”Denna vanföreställning kan sedan kopplas ihop med en felaktig tolkning av kroppens signaler…” Med detta menas att man tror att man har gjort något fel men tror att det beror på hur kroppen reagerar men att man blandar ihop de. I Birkehorns bok kan vi läsa om en som heter eller kallas Eva som när hon skulle fika med andra hoppades att de skulle glömma att ge henne bullar för hon var orolig för sin vikt.

Hur visar det sig? (hur man tänker och hur det påverkar kroppen)

För många som har anorexi handlar det om kontroll, hos dem handlar det om kontroll över sitt ätande, vikten, och hur de ser ut. I början går det bra men efter ett tag börjar man kämpa på mer för att det blev bra först och man vill uppleva det igen och det blir en ond cirkel. Man vill vara bäst i det man måste göra, vilket är typiskt i anorexi men som de som inte har det har svårt att sätta sig in i. Det enda som anorektiker använder för hur mycket människovärde de har är baning och vikt. Först klarar man av att pressa sig, i andra fasen blir det svårare eftersom man inte mår bra och i tredje är det kaos med ångest och en känsla av att vara värdelös.

De som har anorexi kräks ofta och de kan använda till exempel laxerliknande medel. När man använder dessa metoder känner man sig bättre ett tag men sedan börjar kroppen känna igen det och gör vad den kan för att man inte ska gå ner mer. En del kan motionera extremt mycket.

När kroppens fett försvinner blir man till slut utmärglad, organen i kroppen blir mindre. Hjärnan förändras, och därmed personens sätt att vara (till exempel att den som har anorexi inte förstår humor, och man kan också få mer rastlöshet). Huden blir torr och spricker, vilket gör att man behöver smörja den. Socialt sett får man svårt att umgås med personer och hittar på skäl till varför man inte kan ses.

Kroppstemperaturen minskar och man fryser lätt. Till exempel påverkas det inre organen (hjärta, lever, med mera.) och kan ibland leda till att personen dör.

Man har en fixering vid mat och bantning, eftersom man har tvångstankar om mat får man minskat socialt umgänge. Man kan till exempel kräkas efter maten och använda laxermedel.

Anorexi 2

Vilka får anorexi?

Ungefär 90% av de som har ätstörningar är flickor/kvinnor, början på ätstörningar är i medeltonåren. Orsakerna till anorexi kan vara många, men det kan till exempel bero på höga förväntningar och att föräldrarna bråkar, tillsammans med genetiska anlag för anorexia.

Vad som anses vara tidens kroppsideal spelar roll i detta och har utvecklats över tid. Så kallade skyddsfaktorer spelar roll, som till exempel självkänsla och att ha en bra tro på vad man klarar av, att vara bra på att klara problem (problemlösningsförmåga) och att vara med på idrott som inte är elitnivå.

Smalhetsideal, utbud av bantningskurer med löften om perfekt utseende och att många blir överviktiga gör att fler tänker på vad de äter, och sin vikt. Om man bantar påverkas tänkandet så man bara ser smala människor är tycker att det är viktigare hur mycket man väger i jämförelse med annat.

Varför får man anorexi? (orsaker)

Orsaken att man fick anorexi behöver inte vara orsaken att den fortsätter, enligt Ghaderi och Parling, men, hävdar de, det finns situationer där dessa är desamma. Det är en kombination av faktorer som gör att man får anorexi, dessa är individuella och kan till exempel bero på misshandel, missbruk, och så vidare. Vidare skriver de att ”Enda sättet att ta reda på vad som orsakar anorexi är att samla information om debut och kartlägga förlopp för varje enskild person för att få fram… personens unika kombination av faktorer.” De skriver att många faktorer är gemensamma för personer med anorexi. Man över värderar viktens roll och hur man ser ut vid anorexia. Det kan handla om att ha kontroll och att känna att man passar in i sociala sammanhang och i vår kultur spelar utseendet roll, enligt Ghaderi och Parling. Glant skriver att det inte är personens eget fel att den har fått anorexi men att individuella och samhälleliga perspektiv finns, det ena behöver inte utesluta det andra, anser Glant. Birkehorn skriver att relationen till pappan är viktig för detta. På en annan sida i boken skriver hon om en som inte hade sett en man sköta kökssysslor tidigare. Birkehorn skriver om en person som inte ville bråka på sina föräldrar, detta blev en press. Hon ville bli älskad

Behandling av anorexi

Glant skriver att mycket av med behandlingen handlar om att motivera och förklara varför anorexia inte fungerar. Vidare skrivs att även om man försöker visa hur sjukdomen påverkar kanske personen inte känner sig sjuk. Personen kanske tror att det kan bli värre om den börjar äta, detta skriver Glant är ett stort hinder. Den så kallade fjärde övertygelsen handlar om att personen tror att allt den äter blir fett på kroppen. Detta, skriver författaren, är en ren myt och inte ens en subjektiv sanning.

I en annan bok tar Glant upp vad hon kallar ”fem villkorliga regler för vandring på vägen till fortsatt liv”.

1. När man är hungrig behöver man äta
2. Personen behöver äta på samma tider som andra människor
3. Man behöver äta ungefär lika mycket varje dag
4. Personen kan äta samma sorts mat som alla andra
5. Personen kan lite på sin kropp

Glant skriver ”Den helt orealistiska skräcken för att bli fet är anorexiasjukdomens huvudsakliga vapen.”

En så kallade första sanning tas upp, nämligen att det blir värre om man fortsätter svälta. En annan så kallad sanning är att känslan som man fick den första gången då man började självsvälta aldrig kommer tillbaka. Nästa punkt handlar om att den som självsvälter blir ensam – detta, skriver författaren kan vara det främsta argumentet för att sluta självsvälta.

Vidare skrivs det att personer med anorexi har felaktiga föreställningar om kroppen och vad kroppen behöver, vilket förstärks av rädslan att bli fet. Personen får göra en lista över de dåliga konsekvenser som svälten har för just den drabbade personen, i början ska personen bara skriva ner en dålig konsekvens av detta och känna och tänka då personen utsätter sig för svälten. När personen sedan ska bestämma sig för att sluta svälta sig själv, skriver författaren, behöver personen: ”inte bara stöd och förståelse utan också ett fullgott faktaunderlag för sitt beslut.”

Författaren skriver att i slutet av en KBT session avslutar man med att sammanfatta vad man har diskuterat under mötet.

Ghaderi och Parling skriver att ”Trots många års arbete med behandling av anorexi… i världen finns det fortfarande ingen behandling som visar på mycket goda effekter för flertalet patienter med AN. Väl genomförda utvärderingar av olika behandlingsmetoder saknas…” Även om det finns brist på behandlingar som byggs på data finns det vissa riktlinjer som man kan ha då man behandlar detta.

Det finns en del bitar som man jobbar med att uppnå vid behandling av anorexi, till exempel att personen ska få en någorlunda normal vikt. ”Det handlar om att införa måltider och strukturera upp eller forma om dem så att de blir så regelbundna som möjligt och… självklara delar av tillvaron.” Om personen har haft detta länge ska personen ha mer professionellt stöd i vardagen, anser de. Tvångsvård bör undvikas, skriver de. Angående medicinering skriver de att det finns en studie som visar att det finns ett läkemedel som fungerade bra. ”I de flesta nationella riktlinjer… föreslår man att medicinering inte ska vara den enda och inte heller basen i behandling av anorexi.”

Glant skriver att det inte finns något annat att göra än att ”äta sig ur sin anorexi” och personen ges instruktioner hur den ska kunna börja äta regelbundet igen. En annan uppgift handlar om att stå emot de så kallade ”anorektiska förbuden” i praktiken.

Anorexi 3

Det slutgiltiga målet med behandlingen är att personen ska kunna äta tre riktiga mål mat om dagen, att inte väga mindre än andra personer göra och att inte oroa sig mer för sin kropp än andras personer i allmänhet gör. Glant skriver ”Många patienter måste... få hjälp med att komma ihåg hur de var innan de blev sjuka…” Den sista uppgiften blir enligt Glant att personen ska skaffa en bok och anteckna intressanta uppgifter om sig själv, att avsluta behandlingen genom att skriva en bok om sig själv.

I Davidssons och Ringborgs bok kan man läsa att det handlar om att ”Spränga sitt fängelse” och vilja vara med om livet och äventyr, till exempel. Det handlar om att komma igen fysiskt, psykiskt, och socialt, enligt dem.

Senare i boken av Davidsson och Ringborg kan vi läsa att det inte bara handlar om rätt mat, utan även ”… psykologisk hjälp med självkänsla och välbefinnande…”

En typ av terapi heter Systematisk beteendeinriktad familjeterapi, enligt denna terapi anses familjen vara den bästa resursen i behandlingen. Familjen får veta att personen inte är sjukdomen, vilket är en viktigt påpekande. Föräldrarna hjälps att kunna klara av att få barnet att äta i alla fall ett mål mer än den brukar göra. Fas två handlar om att försöka fokuseras på att ändra relationerna. I sista fasen försäkrar man sig om att relationen mellan ”… föräldrar och det barn som har haft anorexi fungerar och kan byggas kring andra saker…” Man går igenom bland annat hur man diskuterar frågor som kan komma upp och konflikter/problem som kan bli för att till sist avsluta terapin.

Ytterliggare en behandling är Kognitiv Beteendeterapi (KBT), här försöker man för det första att ha med strategier som ska få personen mer motiverad att försöka få ett mer sundare liv, vidare skriver de att det är speciellt med KBT att arbeta som en forskare. Personen med anorexi ska upptäcka vad anorexin leder till, man går även igenom personens livsvärderingar och så kallad livsfilosofi, vad man vill med livet och vad anorexin har för roll i den.

I början av KBT-behandling koncentrerar man sig på att få sunda matvanor och att få en normal vikt. ”Det handlar om att under trygga förhållanden lära sig… hantera situationen… ångest… klingar av.” Till exempel kan det handla om att personen ska börja äta sådant som den anser bildar fett och under tiden tar man upp tankarna som personen har runt detta och frågar sig om det är rimligt. Författarna skriver att livsvärden och vad personen anser viktigt är något som KBT lagt stor fokus på. Att stärka självkänslan är en viktig del i behandlingen.

Det ges exempel på andra behandlingsmodeller som ni läsa om i boken.

Här kan ni se vilka böcker som har använts för artikeln:

Litteratur

Ata Ghaderi, Thomas Parling: Från självsvält till ett fullvärdigt liv – En ny KBT-metod i 6 steg (Stockholm, 2007)

Heléne Glant: Så här kan man behandla och förebygga ätstörningar – handbok för behandlare, skolpersonal, föräldrar och vänner (Finland, 2000)

Heléne Glant: Sluta svälta - handbok för dig som kämpar mot anorexi (Falun, 1998)

Bulle Davidsson, Christina Lillman Ringborg: Matkampen - om ätstörning i familjen (Göteborg, 2001)

Regina Birkehorn: Anorexia – en ordlös själ (Gävle, 1999)