Ute i rymden finns det gaser och stoft mellan stjärnorna, i stoftet finns frusen gas av järn eller sten. Man kan inte se hur stjärnor ser ut inuti och komma fram till något av det man kan se på ytan.

Ytan är inte som den på jorden för att stjärnor är av gas. Man kan använda matematik för att förklara hur stjärnor är uppbyggda. På en del ställen finns det mer gas så att det är tätare än det är i stort, de kallas nebulosor. Om det blir mycket tätt kan de börja dra sig samman in mot mitten. Man kan säga att mycket gas rasar ihop, man tror att det kan förklara varför stora stjärnor blir till. Det blir varmare och det energi sänds ut, det blir en stabil stjärna.

Vad är en supernova och hur blir den till?

Efter ett tag finns det bara lite väte kvar och den dras ihop, det gör att utsidan på stjärnan blir större. Inne i den är den gjord av helium och där är det mycket varmt. Om det är en stor stjärna blir det mycket varmt i mitten. Massans storlek beror på hur en stjärna dör.

Det blir nya byggdelar i mitten av stjärnan, när det inte blir några mer saker som gör att den blir större börjar sista tiden av stjärnans liv.

Till sist blir stjärnan varmare. Det kan bli att kol blir andra grundämnen och den blir större. Att använda allt kol tar ungefär 1000 år och att använda allt syre tar ungefär ett år, en intressant skillnad. Stjärnans mitt dras ihop och den exploderar, då slängs mycket energi ut i rymden. Supernovor strålar ut mer energi än en hel galax, de är viktiga för att nytt liv ska bli till.

En supernova är en stjärna som exploderar, och det slängs ut mycket energi under ett kort tag. I explosionen finns det många ämnen som har större massa än vätet som stjärnan blev till av i början.

Olika sorters supernovor

Det finns olika sorter, eftersom de är så starka kan man se dem trots att de är långt borta, därför kan man använda dem för att räkna ut hur långt det är till galaxer som ligger mycket långt bort. När tunga grundämnen skickas ut i universum kan det blir nya stjärnor. I början när universum fanns var det nästan bara väte och helium.

Ämnet som har passerat en stjärna är uppbyggt på ett annat sätt, de så kallade andra generationens stjärnor är byggda på ett annat sätt än första. Alla tyngre ämnen i vårat universum blev till av exploderande supernovor, till exempel kol, syre och kväve – det som människokroppens proteiner byggs av.

Supernovor sort två blir till för att tyngre stjärnor exploderar och nummer ett tror man blir till på ett annat sätt. 1987 såg astronomer i Chile en supernova, man tror att det var en så kallad blå jättestjärna som var 20 gånger tyngre än solen som exploderade, rasade ihop och blev en neutronstjärna.

Supernovan som sågs 1987 fick namnet Supernova 1987A. Ingen hade sett en sådan ljus på 400 år, intressant eller hur? Under ungefär en vecka kan man se den på himlen på natten. 1054 såg man en supernova, det har man kommit fram till när man har hittat anteckningar från Kina och indianer i Nordamerika. I stjärnbilden Oxen var det en supernovaexplosion för ungefär tusen år sedan kan man nu se den så kallade Krabbnebulosan.

Böcker

Charap, John M. : Universums gåta – den moderna fysikens revolutioner (Estland, 2004)

Dyer, Alan (översättning Gunnar Welin): Upptäck rymden (Kina, 2007)

Grundläggande astronomi (Viborg, Danmark, 2004)

Lagerkvist, Claes-Ingvar, Lodén, Kerstin: Planeter, stjärnor, galaxer – Grundläggande astronomi (Viborg, Danmark, 2004)

Svanfeldt, Kerstin och Svensson, Monica:

Medan jorden snurrar, naturkunskap A+B

(Örebro, 2003)

Pålsgård, Jan, Kvist, Göran, och Nilson, Klas: Ergo fysik, naturvetenskap och teknik kurs B (Örebro, 2003)

Bilden laddades ner 2010-10-19 och kan ses här:

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:SN1994D.jpg