FAKTA

 

Sydafrika

 

 

Historia

Det första folket att komma till Sydafrika var Sanfolket, detta hände för 25 000 till 40 000 år sedan. En annan källa skriver att det första folket att komma till landet var Sanfolket som bestod av jägare och samlare, detta skulle ha varit cirka 8000 före Kristus. Portugiser var de första Européerna att komma dit. På 1600-talet fyllde fartyg från Holland på förråd vid Kapstaden då de var ute och reste. Vid 1652 kom de första kolonisatörerna till Sydafrika för att stanna där ett långt tag. På senare 1500-talet kom holländarna och engelsmännen dit, enligt en annan källa. 1688 kom det ”vita” kolonister från frankrike och khoisanfolket jagades bort från det land som hade varit deras förfäders. Boerna, med rötter i Holland, och de infödda personerna stred och det blev krig på 1700- och 1800-talet. När brittiska kolonister kom till landet blev det värre då de hade större vapenmakt. Britterna kom till det Sydafrikanska landet på 1700-talet.

 

Apartheid och motstånd

Apartheidteoretiker tyckte om att beskriva Sydafrika som ett land tomt på folk som bosattes av immigranter. På grund av samma anledning var de noga med att visa olikheter mellan afrikaner. Teoretiker försökte dela upp afrikaner i mindre delar så att de ”vita” inte skulle ses som en minoritet.

Sydafrika blev en självstyrande koloni i det brittiska väldet, ANC bildades 1912 under ett annat namn. 1948 tog National Party som bestod av afrikaaner (”vita”) makten och gjorde det värre för ”svarta” personer. Efter 1948 genomförde sydafrikanska regeringar apartheidpolitiken. En lag från 1950-talet genomförde segregation i sydafrikanska städer. 1949 utvecklade ANC en agenda som förespråkade öppet motstånd genom till exempel strejker och till exempel allmän civil olydnad.

På 1970-talet blev det ökat motstånd genom fackföreningar och strejker och även av South African Students Organization ledd av Steve Biko. 1976 drevs det igenom en lag som sa att undervisning skulle ske på afrikaans och det blev revolt. Biko mördades av oidentifierad säkerhetspolis.

Under 1980-talet ökade pressen på landet och ekonomiska sanktionerna kändes av mer. 1986 ökade statsrepressionen mot dem som ville ha demokrati.

Under det sena 1989 efterträdde FW de Klerk Botha, han gjorde ANC, PAC och Kommunistpartiet lagliga igen. 1990 friges Nelson Mandela och 1994 vinner ANC valet i det första demokratiska valet i Sydafrika.

 

Kultur

Sydafrikas tidigaste sångare var Sanfolket som sjöng med ett språk som innehöll mycket klickljud och som producerade många olika instrument. På 1930-talet växte det fram en afrikansk urban kultur även fast det fanns segregationslagar. Jazzmusiken fick namnet Marabi, det nya var att den var mycket mot etablissemanget. Jazzen växte fram i Johannesburgs slum under 1920-talet. Under 1960-talet växte det fram en musikstil som kallades Cape jazz. Prophets of Da City räknas som pionjärer inom sydafrikansk rap, deras album Age of Truth släpptes 1994, den var den första skivan i genren som blev en klassiker och flera låtar bannlystes av regeringen. Lyck Dube är en sydafrikanske reggaeartist som kallades ”Bob Marley’s naturliga efterföljare”. Mycket av musiken påverkas av de politiska kamperna från det senaste århundradet. Vokalharmonier är Sydafrikas äldsta musiktradition som har rötter i kommunala danser som baseras på ”call and response” tekniker. Ladysmith Black Mambazo var det första bandet som blev känt inom denna genre utomlands. Det finns en hel del musikgenres som har kommit från Nordamerika men de har fått en lokal variant.

Sydafrikansk konst (målning) dateras tillbaka till förhistorisk tid och det har föreslagits att det är mänsklighetens längsta konsttradition. Målningarna föreställer ofta djur och människor som målats på berg. Tillverkning av krukor har hittas här under århundraden.

Det finns olika byggnadsstilar som har påverkats av till exempel klimat och social struktur.

En författare Sol t. Plaatjie skrev positivt om ”svart” historia som ”vita” författare under en lång tid oftast hade struntat i eller försökt att förstöra. Bessie Head lyckades återupptäcka delar av den ”svarta” upplevelsen från muntliga källor (berättade källor). Dessa källor gjorde hon till korta historier som samtidigt som de är afrikanska i känslan, är väldigt nära ”vita” läsares upplevelser. Under 1950-talet blev tidningen Drum en känd tidning som innehöll bland annat satir och sociala kommentarer. På 1970-talet blev många ”svarta” poeter kända, till exempel Mongane Wally Serote som är en veteran inom sydafrikanska frihetskampen. Serotes bok No baby must weep handlar om ”svartas” liv under apartheid i Sydafrika. Många grupper har egna muntliga traditioner då det gäller till exempel att föra över kunskap.

Idag finns det en ny medvetenhet om afrikansk identitet och musik är viktigt i detta sammanhang. Ett exempel på en stor kultur inom musiken är att det finns kyrkokörsfestivaler som det finns många som går på.

 

Religion

De flesta i Sydafrika, Leshoto, och Swatziland är kristna (mer än 75%). Muslimer, hinduer, och judar kombinerat står för mindre än 6% av  sydafrikanernas tro. Religionen spelar en stor roll i många personers liv. Till exempel finns det personer som tillhör metodistkyrkan, baptisterna, frälsningsarmén, och grekiskortodoxa kyrkan. Idag tillåter konstitutionen religionsfrihet till många andra religiösa inriktningar, till exempel judar och hinduer. Traditionell religion innehåller animism, som betyder att varje träd, sjöar, med mera har en själ. Personer som håller på med healing är en central del i landets gamla religioner.

 

Litteratur

Brett, Michael, Johnson-Barker, Brian, Renssen Marielle: Sydafrika (Kina, 2005)
Fitzpatrick, Mary, m.fl. : South Africa, Leshoto & Swaziland (Singapore, 2004)Mitchell, Jason, med flera: Insight guides: South Africa (Singapore, 2008)Williams, Lizzie och Kellet, Francisca: South Africa handbook (Delhi, 2009)

 

Bilden på flaggan är tagen från Wikimedia commons 1/6 - 2010

 

Tillbaks till Magnus S