TRADITIONER

 

Julens historia förr och nu

Text: Malin Spångberg
 

Julen är en kristen högtid som är fylld med massor med mat, presenter ( Julklappar) och en värld av jultraditioner. Den jultraditioner som vi känner till idag kom redan under 1500-talet, då åt man mat som var förknippad med julen. Men idag så är  jultraditioner en blandning av olika jultraditioner från hela Europa. det vara fred på jorden den natt som Jesus föddes.

På julafton så äter man skinka, köttbullar och sill och mycket annat. Till efterrätt så äter man risgrynsgröt eller Ris a la Malta eller något annat. Under julen så äter man mycket sött som till exempel pepparkakor, kola, knäck, marsipan, choklad och godis med mera.  

 

Kyrkans år börjar den första advent. Det är den mörkaste årstiden och det är fyra söndagar före jul. Ordet advent är latin och betyder ankomst. Det är Jesus ankomst som vi väntar på och som vi sen firar under julen ( Jesus födelsedag). Jesu födelsedag har inte alltid firats den 25 december. Under dom första århundradena så firades inte Jesu födelsedag alls. Många har forskat men man vet inte vilket datum han föddes men någon gång på 200-talet så började man ändå att fira Jesu födelsedag, men då var det den 6 januari. Sen så ändrades firandet till den 25 december.

Den första söndagen i advent så går många i kyrkan. Där brinner det massor av ljus och man sjunger gamla vackra psalmer. Alla bär med sig ett glatt budskap. Men det är inte bara i kyrkan som det brinner ljus. I dom flesta hem så tänder man det första ljuset av fyra i adventsljusstaken.  Det var först på 1920-talet som adventsljusstakarna blev vanliga i Sverige. Många har också en adventsstjärna i ett fönster som lyser under julen, men den kom ännu senare till Sverige. 1:a advent är idag början på julen, många barn börjar räkna ner till jul: dan före dan före dan före dopparedag. Till sin hjälp kanske dom har en adventskalender.

 

Julförberedelse

Förr i tiden så var det brådska från 1:a advent. Öl skulle bryggas, grisen skulle slaktas, ljusen stöpas och brödet bakas.

Slakten

Slakten skedde tidigt på morgonen ( i svinottan). Att man  började så tidigt kan ha sin förklaring i att det var mycket som skulle hinnas med den dagen. När man slaktade grisen så tog man vara på nästan allt. Av blodet så bakade man paltbröd, av inälvorna så lagade man sylta av. En del fläsk saltades ner och en del åt man färsk.

Ljusstöpning

En del av fettet från grisen användes till ljusstöpning. Att stöpa ljus var kvinnornas arbete. Kvällen före man skulle stöpa ljusen så tvinnade kvinnorna vekarna. Man skulle vara glad och inte ledsen när man stöpte ljus för då skulle ljusen brinna klart och vackert trodde dom, men var man ledsen och grät så skulle ljusen rinna.

Julbaket

Man bakade så sent som möjligt för man hade ingen frys på den tiden och man ville ha färskt bröd. När man bakade så gjorde man mycket deg så att det blev mycket bröd, för det skulle räcka över hela julen, ibland ända till påsken. Ett så stort bak tog flera dagar och det var säkert tungt och arbetsamt. Man bakade till vardags också men då använde man korn och havre men till julbaket så användes också råg och vete. Än idag så har många människor mycket att göra innan jul. Vi städar, bakar och kanske stöper vi ljus också. Men skillnaden är bara den att vi kan köpa allt färdigt i affärerna om vi vill, men förr i tiden så kunde dom inte det, dom blev tvungna att göra allting själv.

Julfint i stugan och utomhus

När det skulle firas jul så skulle hela stugan vara skinande rent. Kvinnorna steg upp tidigt och städade, för dom hade mycket att göra den dagen. Golv, väggar och tak skulle tvättas. Möbler, husgeråd och allt annat i hemmet skulle dammas.

Också utomhus ville man ha fint. Till småfåglarna så satte man upp en kärve säd. Hos djuren så blev det också fint. Korna och hästarna fick lite mera och bättre mat än vanligt. Katten fick vara inomhus över julnatten det fick den aldrig annars. För att kunna skydda djuren mot dom ondska makter som man trodde var lösa under julnatten, så satte man upp ett halmkors ovanför stalldörren.

Badet till jul?

När man hade städat i stugan, gett djuren mat och huggit jul veden så var det dags för människorna att snygga till sig själva. Förr i tiden så badade man inte så ofta kanske bara till julen.  Men på julafton så skulle alla bada om man så ville det eller ej men det ville nog dom flesta. Därför så värmde man vattnet och hällde det i  ett stort trädkar. Där fick alla bada i tur och ordning. Först männen, sen kvinnorna och sist barnen ( alla i samma vatten). Efter alla hade badat så skulle man sätta på sig rena kläder.

Jultomten och julbocken

Tron på tomten har funnits i Norden länge. Förr så trodde man att tomten var en liten gubbe som bara var så liten som en 4-5 åring till växten. Han hade långt vitt skägg, var klädd i grå kläder och han hade en grå luva på huvudet. Varje gård hade sin tomte. Den bild vi har av hur tomten ska se ut kom på 1800-talet i röda kläder och luva blev populärt. Den gamla gårdstomten hade ingenting med julfirandet och våra dagars julklappar att göra. Det var tomtegröten som fick honom att knytas till julen. Tomten tog inte betalt för sina tjänster. Gröten blev belöningen för ett års slit och släp.

Det finns berättelser om vad som kan hända om inte husmor lagar gröten så att tomten blir nöjd. Om man bråkar med tomten så kunde han se till så att djuren dog eller så att huset brann ner. Sankt Nikolaus och julbocken, gårdstomten lånade ut sitt namn och utseende och julgröten. Sankt Nikolas lånade ut julklappsutdelningen. Traditionen med att någon i familjen skulle klä ut sig med lösskägg och huva fanns långt före jultomten men då var det julbocken.

Julbocken är en av våra äldsta julsymboler och den härstammar från den tiden då utklädningsupptåg var vanligt i ungdomens julfirande. Det gick ut på att en person klädde ut sig till bock och så drog man runt bland gårdarna och spelade upp ett enklare skådespel eller så sjöng man någon julbocks visa. Som en belöning så kunde man få mat eller dryck. På 1800- talet så blev bocken tomtens föregångare  i den svenska borgerliga hemmen som kom med julklappar. Man tror att julbocken av halm föddes i Sverige men dom gjorde julbockar även i Danmark. Men där försvann traditionen under en period och återkom från Sverige på 1940-talet.
 

Julklappar och julgranen

Att ge bort julklappar är en gammal sed , ofta så var det bara barnen som fick till exempel något klädesplagg, kanske någon leksak. Nu för tiden så börjar affärerna att julskylta redan i November och inne i affärerna så spelas det välkända julsånger. Barnen brukar få mängder av paket och många tror att vi bara firar jul för att vi ska få julklappar.

Innan man hade julgran så hade man julträd på bordet som man trädde äpplen och vackra saker på. Längre tillbaka i tiden så brukade man hämta hem ett par granar från skogen, dom kapade bort dom nedersta grenarna och satte det utanför dörren. Det skulle föra liv och växtlighet till gården. Idag så har dom flesta julgran hemma under julen. Man kan köpa sig en plastgran om man inte vill ha en riktig gran.

Julottan och Annandag jul

På juldagens morgon så bar det iväg till julottan i kyrkan, där inne var det trångt. Dom rika satt längst fram, dom fattiga längst bak där det  blev kallt för det drog kallt från dörren. Prästen pratade länge och många somnade då, för dom var trötta eftersom dom hade gått upp så tidigt. Än idag så går många människor till julottan. Nu för tiden så börjar den sex på morgonen men det är ganska tidigt och många av dagens kyrkobesökare är nog också trötta

På annandagens morgon så fick man skynda sig till stallet och ladugården. Man hade ju inte arbetat under juldagen På förmiddagen så red traktens unga män i kapp till en källa där hästarna skulle dricka vatten. På kvällen så samlades släktingar och vänner. Dom åt, drack, lekte lekar och dansade. Vanliga lekar var bland annat blindbock och gömma ringen.

 

 

Tillbaks till Malin