|
TRADITIONER
Midsommar
Text: Malin Spångberg
På norra halvklotet så är det sommar i Juni, Juli och Augusti och på södra halvklotet så är det sommar i December, Januari och Februari. Om man ser det ur en astronomisk perspektiv så inleds sommaren med sommarsolståndet som är någon gång omkring den 21 Juni ( Midsommar) på norra halvklotet och omkring den 21 December på södra halvklotet för att sen avslutats då dag och natt är lika långa (höstdagjämning) som infaller omkring den 21 september i norr och omkring den 21 Mars i söder. Norra halvklotets sommar infaller samtidigt som den södra halvklotets vinter börjar och tvärtom.
I Sverige så är det enligt SMHI sommar när dygnsmedeltemperaturen är över 10° Celsius. Övergången mellan sommar och höst kallas för sensommar och den inträffar på norra halvklotet i Augusti - September och på södra halvklotet i Februari – Mars. För många så förknippas sommar med ledighet från jobb och skola i form av semester och sommarlov. Sommaren förknippas också med semesterresor, sol, bad och glass.
Inom musik så är Per Gessle, Gyllene Tider, Tomas Ledin och The Beach Boys exempel på artister och grupper som starkt förknippas med sommaren , då dom ofta turnerat då och sjungit sånger som handlar om sommaren.
Midsommar är en högtid som firas omkring sommarsolståndet. Förr i tiden så var midsommar en kyrklig högtid, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Idag så firas midsommar i Sverige med dans kring midsommarstången och man har oftast sill och färskpotatis på matbordet.
Midnattssol i Narvik Foto: Yan Zhang
Historia
Hednisk midsommarfirande
Sett ur astronomisk synvinkel så är en närliggande dag till dagens midsommardag den dygn som har den längsta dagen, sommarsolståndet. På dom nordligaste breddgraderna, det vill säga norr om norra polcirkeln, är går inte ens solen ner under horisonten och det är ljust dygnet runt. Eftersom det finns flera stenmonument som visar att människor i flera tusen år har kunnat bestämma vid vilken tidpunkt sommarsolståndet inträffar så är det troligt att någon form av firande förekommit kring midsommar långt tillbaka i tiden. Sommarsolståndet på norra halvklotet var den första dagen på årets tredje kvartal (i gamla tiders solkalendrar). Övriga högtidsdagar var nyår som inträffades vid vårdagsjämning, halvåret höstdagsjämning, det sista kvartalet vintersolståndet och dom däremellan liggande åttondelarna.
Under den nordiska
bronsåldern så förekom i Sverige soldyrkan, vissa av dom danser och riter som
man tror har ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar ( som är
en samling sumboler). Exakt hur firandet av sommarsolståndet gick till vet man
inte riktigt, men det troliga är att det var i form av offerfester i
fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första maj-firande i andra
västeuropeiska länder.
Ändå är uppgifterna om förekomsten av midsommaroffer ``sporadiska och
tveksamma``.
Dom äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirande i Norden är dom isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Trygvason och där kan man läsa den här meningen: `` Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.
Kristet midsommarfirande
Den kristna kyrkan knöt på
1300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den heliga Johannes döparens dag
den 24 juni ( Johannes föddes enligt Lukasevangeliet sex månader före Jesus och
därför firas han sex månader före jul)
På flera språk så kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på
svenska tillsammans med andra språk så kallas den för midsommar. I Svenska
kyrkans kyrkoår så har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats
på samma dag. Detta ändrades ändå 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till
söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat
Skapelsen i den nya Den svenska evangelieboken.
Konflikt mellan folkligt firande och kyrkan
På 1300-talet så sökte nunorna i nuvarande Sko kloster tillstånd att anordna folkliga fester i samband med midsommar. Anledningen var troligtvis att få bukt med det stökiga folkliga firande som bland annat innebar dans på kyrkogårdar, stöld av heliga bilder och skamlösa visor.
Det folkliga firandet ledde 1425 till att ärkebiskopen Johannes i Lund förbjöd midsommarvakor. Kyrkan försökte att få det folkliga firande till att bli ett firande av Johannes döparen, men lyckades sämre med det än vad man lyckats med jul och Jesu födelse.
Tidpunkt
Anledningen till att Johannes döparens dag infaller den 24 juni är att Johannes enligt Lukasevangeliet ska ha fötts sex månader före Jesus. Att det inte blev den 25 juni beror förmodligen på den romerska kalendern, som räknade datum från den första dagen den kommande månaden. Juldagen ( 25 december) som var den åttonde dagen före 1 januari och då blev Johannes döparens dag den åttonde dagen före 1 juli. Eftersom att juni bara har 30 dagar ( till skillnad från december som har 31 dagar) så hamnade Johannes döparens dag den 24 juni.
Midsommardagen, som är allmän flaggdag i Sverige, infaller i Sverige sen 1953 och i Finland sen 1955 alltid på en lördag 20 juni-26 juni. Tidigare så inföll midsommardagen på Johannes döparens dag som är den 24 juni. Så är det än idag i Estland, Lettland och Norge. Före 1925 så kallades midsommardagen bara för Johannes döparens dag.
Midsommarafton är dagen före midsommardagen ( och infaller numera på en fredag 19-25 juni). Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen och andra lagtexter så jämställs den ( liksom julafton, nyårsafton och påskafton) med allmän helgdag. Ursprungligen till firandet är att glädja sig över årets längsta dag, så den korrekta dagen att fira midsommar på är när sommarsolståndet infaller , oftast den 21:a juni
Nutida midsommarfirande i Sverige
Här i Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera kransar som hänger i band och som omsluter pålen.
Midsommarfirande på Skansen Foto: Fred J
Man bildar ringar och dansar runt stången, medan man sjunger dom kända lekvisorna. Midsommarstången kom till Sverige från Tyskland någon gång på 1300- eller 1400-talet. Den kallas även för majstång, vissa påstår att det kommer från det gamla ordet maja som betyder löva. Andra tror att namnet kommer av tyskans Maibaum.
Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, mest bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dom med björkris eller ståltråd som bas och tillsammans med blommor och blad.
Knutet till midsommar finns det också en stark tradition av alkoholkonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av dom tidpunkter på året då mest fylla och bråk inträffar. Det är väldigt mycket resande omkring helgen, då också många börjar sin semester, gör dessutom helgen till en av dom mest trafikskadedrabbade.
Mat
Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta matjessill, gräddfil och gräslök, färskpotatis och jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas mycket med just färskpotatis, som man gärna serverar med dill. Inlagd sill har sen länge tillhört vardagsmaten. Men ändå är traditionen med färskpotatis tillsammans med sillen ganska ung och skapades i storstäderna på 1920-talet. Förr sågs det som slöseri att äta potatis som ännu inte hade vuxit färdigt ( i Nordsverige hinner dessutom inte potatisen växa så tidigt som till midsommar),
Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen.
Folktro
Midsommarnatten har många
inslag av tro på övernaturliga väsen och framtidsprofetior om man gjorde på ett
viss sätt. Folktron säger bland annat att man ska akta sig för att bada för att
inte råka ut för Näcken.
Barn ska också plocka sju eller nio sorters blommor, helst vid ett vägskäl,
klättra över nio gärdesgårdar och lyckas man sen somna utan att ha sagt ett ljud
så ska man sen i drömmen kunna se sin blivande man.
Sankt Hans i Danmark och Norge
I Danmark och Norge så firar man Sankthans aften genom att tända bål, leka lekar och bränna pappershäxor. I Danmark sjungs det vid bålen ofta Midsommervisen, med text av Holger Drachmann på 1880-talet och som tonsattes av P . E Lange- Muller.
Finland
I Finlands så tänds midsommarbål. Alla affärer ( förutom några med specialtillstånd) håller även enligt lag stängt på Midsommardagen. I dom svensktäta trakterna längst kusten främst i Österbotten och Nyland, firas midsommar på många sätt som i Sverige med vissa olikheter. Även i finsktalande områden så firas denna dag men där kallas högtiden för Juhannus ( eftersom detta är Johannes döparens dag).
En dag som firas med
Juhannussauna ( bastu) och Juhannustanssit (danser) osv.
Midsommardagen firas också som Finlands flaggas dag.
Övrigt
Förövrigt så är denna högtid ofta omtalad att ha onormalt kyligt och regnigt väder, och dom senaste midsomrarna sen 90-talet har det varit svalt och ostadigtväder även i södra Sverige. Midsommaraftonen 2005 var det 1 plusgrader i Målilla i Småland och det föll även snöblandat regn. Detta mönster bröts ändå sommaren 2010 då var det högsommarvärme med 23-25 plusgrader även i norra och västra Norrland.
Sånger vid midsommartid
Små grodorna
Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Ej öron, ej öron, ej svansar hava det.
Ej öron, ej öron, ej svansar hava det.
Kou ack ack ack, kou ack ack ack.
kou ack ack ack ack kaa.
Kou ack ack ack, kou ack ack ack,
kou ack ack ack ack kaa.
Karusellen
Jungfru, jungfru, jungfru, jungfru skär,
här är karusellen,
som ska gå till kvällen.
Tio för dom stora och fem för dom små.
Skynda på, skynda på,
nu ska karusellen gå.
För ha, ha, ha,
nu går det så bra,
för Andersson och Pettersson och Lundström och Jag.
För ha, ha, ha,
nu går det så bra,
för Andersson och Pettersson och Lundström och jag.
Sju vackra flickor i en ring
Sju vackra flickor i en ring
sju vackra flickor i en ring,
vackraste flickor häromkring ibland dom flickor alla.
Flickorna vända sig omkring
flickorna vända sig omkring,
sökande efter vännen sin ibland dom gossar alla.
Vara vem det vara vill
vara vem det vara vill.
Den, som jag räcker handen till
han har mitt unga hjärta.
Nu kan jag vara riktigt glad.
Nu har jag fått den jag vill ha
ibland dom gossar alla,
ibland dom gossar alla
Tre små gummor
Tre små gummor skulle gå en gång
till marknaden uti Nora.
Tre små gummor skulle gå en gång
till marknaden uti Nora
Vi ska ha roligt, sa gummorna dom små
Vi ska ha roligt, det kan ni väl förstå
Åka karusell och äta karamell
Och fröjdas hela dagen uti Nora
Så går vi runt om en enerissnår
1. Så går vi runt om en enerissnår,
enerissnår, enerissnår Så går vi runt om
en enerissnår tidigt en måndagsmorgon
Så göra vi när vi tvätta våra kläder, tvätta
våra kläder, , tvätta våra kläder Så göra vi
när vi tvätta våra kläder tidigt en
måndagsmorgon
2. Så går vi runt om en enerissnår,
enerrisnår, enerissnår Så går vi runt om
en enerrisnår tidigt en tisdagsmorgon
Så göra vi när vi skölja våra kläder, skölja
våra kläder, skölja våra kläder Så göra vi
när vi skölja våra kläder tidigt en tisdagsmorgon
3. Så går vi runt om en enerissnår,
enerissnår, enerissnår Så går vi runt om
en enerissnår tidigt en onsdagsmorgon
Så göra vi när vi klappa våra kläder,
klappa våra kläder, klappa våra kläder Så
göra vi när vi klappa våra kläder tidigt
en onsdagsmorgon
4. Så går vi runt om en enerissnår,
enerissnår, enerissnår Så går vi runt om
en enerissnår tidigt en torsdagsmorgon
Så göra vi när vi hänga våra kläder, hänga
våra kläder, hänga våra kläder Så göra vi
när vi hänga våra kläder tidigt en
torsdagsmorgon
5. Så går vi runt om en enerissnår,
enerissnår, enerissnår så går vi runt om
en enerissnår tidigt en fredagsmorgon
Så göra vi när vi mangla våra kläder,
mangla våra kläder, mangla våra kläder
Så göra vi när vi mangla våra kläder tidigt
en fredagsmorgon
6. Så går vi runt om en enerissnår,
enerissnår, enerissnår Så går vi runt om
en enerissnår tidigt en lördagsmorgon
Så göra vi när vi skura våra golv, skura
våra golv, skura våra golv Så göra vi när vi
skura våra golv tidigt en lördagsmorgon
7. Så går vi runt om en enerissnår,
enerissnår, enerissnår Så går vi runt om
en enerissnår tidigt en söndagsmorgon
Så göra vi när till kyrkan vi ska gå, till
kyrkan vi ska gå, till kyrkan vi ska gå Så
göra vi när till kyrkan vi ska gå tidigt en
söndagsmorgon
Morsgrisar är vi allihopa
Morsgrisar är vi allihopa,
allihopa, allihopa
Morsgrisar är vi allihopa,
allihopa och ja`me
ja`me` och du me` och ja`me`
``Farsgrisar, Lortgrisar mm``
Räven raskar över ängen
1.Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga flickornas visa? Så här gör
flickorna var dom går och var dom sitter och
var dom står Får vi lov, och får vi lov att
sjunga flickornas visa?
2. Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga pojkarnas visa? Så här gör
pojkarna var dom går och var dom sitter och
var dom står Får vi lov, och får vi lov att
sjunga pojkarnas visa?
3. Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga gummornas visa? Så här gör
gummorna var dom går och var dom sitter
och var dom står Får vi lov, och får vi lov att
sjunga gummornas visa?
4. Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga gubbarnas visa? Så här gör
gubbarna var dom går och var dom sitter
och var dom står får vi lov, och får vi lov att
sjunga gubbarnas visa?
5. Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga skomakarens visa? Så här gör
skomakaren var han går och var han sitter
och var han står Får vi lov, och får vi lov att
sjunga skomakarens visa?
6. Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga bagarens visa Så här gör var
han går och var han sitter och var han står
Får vi lov, och får vi lov att sjunga bagarens
Visa?
7. Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga Grinolles visa? Så här gör Grinolle var han
går och var han sitter och var han står Får
vi lov, och får vi lov att sjunga Grinolles visa?
8. Räven raskar över ängen, räven raskar
över ängen Får vi lov, och får vi lov att
sjunga Skrattolles visa? Så här gör Skrattolle var
var han går och var han sitter och var han står
Får vi lov, och får vi lov att sjunga
Skrattolles visa?
Vi äro musikanter
Vi äro musikanter allt ifrån Skaraborg
vi äro musikanter allt ifrån Skaraborg.
Vi kan spela fiolioliolej
vi kan spela basfiol och flöjt.
Och vi kan dansa bomfadderalla,
bomfadderalla, bomfadderalla.
Vi kan dansa bomfadderalla,
bomfadderalla lej!
Prästens lilla kråka
Prästens lilla kråka,
skulle ut och åka ,
ingen hade han som körde.
Prästens lilla kråka ,
skulle ut och åka,
ingen hade han som körde,
än slank han hit,
och än slank han dit
och än slank han ner i diket.
Än slank han hit
och än slank han dit
och än slank han ner i diket.
Björnen sover
Björnen sover, björnen sover
i sitt lugna bo.
Han är inte farlig
bara man är varlig
Men man kan dock,
men man kan dock
honom aldrig tro
Och jungfrun, hon går i dansen
Och jungfrun hon går i dansen med röda gullband.
Och jungfrun hon går i dansen med röda gullband.
Dom binder hon om sin kärastes arm,
dom binder hon om sin kärastes arm.
Och kära min lilla flicka , knyt inte så hårt.
Och kära min lilla flicka, knyt inte så hårt.
Jag ämnar ej att rymma bort,
jag ämnar ej att rymma bort.
Och flickan hon går och lossnar på rödan gullband.
Och flickan hon går och lossnar på rödan gullband.
Så hastigt den skälmen åt skogen försvann,
så hastigt den skälmen åt skogen försvann.
Då sköto dom efter honom med femton gevär.
Då sköto dom efter honom med femton gevär.
`` Och vill ni mig något så har ni mig här,
och vill ni mig något så har ni mig här``.
Och nu har jag blivit gifter, nu har jag fått man.
Och nu har jag blivit gifter, nu har jag fått man,
den vackraste gossen i hela vårt land,
den vackraste gossen i hela vårt land.
Å jänta å ja
Å jänta å ja, å jänta å ja
allt uppå landavägen å ja
Å jänta å ja, å jänta å ja
allt uppå landavägen.
Där mötte hon mej en morgon så klar
å sola hon sken på himmelen så rar
å vacker som ljusan dagen hon var.
Mitt hjärta var tog du vägen?
Å jänta å ja, å jänta å ja
allt på missommersvaka, å ja
Å jänta å ja, å jänta å ja
allt på missommersvaka.
Där råka vi varann mä fräsnde fröjd,
å allri ja nånsin känt mig så nöjd,
ja kasta mina ben i himmelens höjd och hoppa över alla taka.
Man brukar sluta dansen med raketen.
Alla som står i ringen börjar långsamt att klappa med händerna samtidigt som man
svänger med armarna mellan axlarna.
Sedan ökar man tempot i klappandet och börjar ibland stampa med fötterna i
marken.
Dansleken avslutas med att alla kastar armarna uppåt, hoppar och gör ljud som
låter som en raket som lyfter.
Tillbaks till Malin
|