Debatt: Drömmen om det hållbara skogsbruket Låt oss bevara skogen, en tillgång och resurs och låt inget gå till spillo
text: Magnus Hedman
Hur skall man beskriva den svenska skogen? Ja ett sätt att beskriva varför den svenska skogen är så viktig, är genom att säga att: Sverige kom till genom vatten. Välfärden är byggd av trä. Kan det vara på det viset att skogen är nyckeln till att lösa några av framtidens viktigaste och svåraste frågor? Sveriges yta uppgår till omkring 41 miljoner hektar. Av dem utgörs 28 hektar av åkermark, mer en två tredjedelar alltså. På 23 miljoner hektar växer skogen med mer än en kubikmeter om året. I Europa är det bara Ryssland som har mer skog än Sverige. Men man kan även säga att: skogsstyrelsens rapport visar att andelen lövskog ökar i Sverige. Däremot talar den tyst om vilken kvalitet det är på lövskogen. Av all skogsmark som finns i landet består endast 0,11 procent av gammal lövskog, med mer än 65 procent lövträd som är äldre än 60 år och innehåller mycket död ved.
Varför behövs skogen?
För mig personligen är skogen en plats som skänker ro, både på ett fysiskt, men även på ett mentalt plan. Jag tror att det är många som behöver komma ut i skog och mark och hämta ny kraft och energi. Skogsluften stärker oss som människor, men också som medmänniskor. Beklagligt nog tar vi inte hand om skogen så som vi borde, varför framgår av artikeln.
Värna om den svenska skogens fortlevnad Lyssna på skogens egna röster Vi har brukat Sveriges skogar i flera sekler och andelen obrukad naturskog idag är försvinnande liten. I skogen finns många biotoper som är viktiga för flora och fauna, men som dessvärre har krympt och fått minskad artrikedom. Vilket delvis beror på skogsbrukets metoder, ensidig virkesproduktion, men även till följd av att det gamla bondesamhällets sätt att bruka skogen nästan helt har försvunnit. Sverige har länge haft en modell för skogens bevarande som till största delen baseras på frivillighet. Varje skogsägare skall ta sitt ansvar för att bevara naturens mångfald i sina naturliga utbredningsområden. Skogsvårdslagen är en minimilag, och därtill gäller att varje markägare, privat eller statlig, tar tillräcklig stor naturhänsyn i skogsbruket för att uppnå de statliga miljömålen. Sverige har en liten andel skyddad skog, både ur ett internationellt och ur ett biologiskt perspektiv. Den brukade skogen är extremt omvandlad jämfört med den ursprungliga naturskogen. Detta har haft till följd att drygt 2 000 av skogens arter finns på artdatabasens hotlistor idag.
Personlig reflektion: Personligen kan jag tycka att vi skadar Sveriges skogar mer än vad vi skyddar dem. Det är förvisso sant att när man gallrar i en skog tar man bort träd av dålig kvalitet, eftersom man vill skapa bättre förutsättningar för de andra träden i skogen. Vanligen sker gallringen mellan 1 och 3 gånger under en omloppstid. Varför gör man detta? Jo när du gallrar i skogen ger du beståndet en ökad motståndskraft för att motverka att det uppstår skador av olika slag. Det jag ifrågasätter i det här sammanhanget är att det gallras och kalhuggs lite väl mycket i våra skogar. Som ni alla vet kan ett träd ha olika form på stammen, de kan vara knotiga, ha skrovlig bark eller ha döda vedapartier på stammen, vilka inte sällan är ihåliga. Dessa trädstammar är hem för en stor mängd olika djur som antingen lever på eller i trädstammarna, såsom fåglar, däggdjur, daggmaskar, insekter och spindlar. Även mossor och lavar lever på trädstammarna. Sedan behöver alla ekosystem energi för att de skall fungera och den stora energikällan är solen som ger liv åt allt som lever på jorden. Det som kan vara bra att känna till är att enligt FN:s vetenskapliga klimatpanel anser att många av världens skogar påverkas negativt av de globala klimatförändringarna, speciellt de nordiska barrskogarna, där uppvärmningen väntas bli störst. Andra skogstyper som också är särskilt utsatta är tropiska bergsregnskogar, kustskogar och mangroveskogar.
Skogens alla värden bör värnas och räddas Värdefull skog kalhuggs, vilket gör att den biologiska mångfalden urholkas och balansen som är grunden för de ekotjänster som vi människor är beroende av rubbas. Det behövs en ny skogspolitik samt ett mer långsiktigt skogsbruk. I dag för man en typ av skogsbruk som på sikt hindrar vår förmåga att nå FN:s miljö och klimatmål. Kort sagt måste det kortsiktiga skogsbruket ersättas med ett långsiktigt. De åtgärdsprogram som finns för de rödlistade arterna och naturtyperna är naturvårdsverkets och havs- och vattenmyndighetens verktyg, för att i samarbete med länsstyrelsen och andra berörda aktörer arbeta för att rädda hotade arter och deras livsmiljöer.
Andningshålen i de stora städerna Skogsluft gör människan sund och stark! I dagens läge lever många människor i städer och får det allt svårare att ta sig ut i moder natur. En del av Sveriges skogar finns nära städerna och det är väldigt viktigt att du tar dig ut i skogen så mycket som möjligt, därför att du behöver det helt enkelt. Sedan kan det vara rent meditativt att gå i skogen och komma tillbaks till våra rötter. Du behöver få i dig D-vitamin från solen. Skogen kan både råda bot och skänka kraft genom en variationsrik miljö med slingrande, men med kravlösa linjer som kan väcka såväl fascination som inspiration hos vandraren. Rent faktiskt kan det räcka med att bara se träd och grönska för att få positiva känslor. Sedan ser man även gynnsamma effekter vis rehabilitering eller sjukdomar och svåra skador. Kan det vara på det viset att skogen är mycket viktigare för oss än vad många av oss riktigt förstår? Där tänker jag som så att naturen ger oss en rad ekotjänster, alltså produkter och tjänster från naturens eget ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande, samt som är omistligt för hela samhället. Det handlar om exempelvis bär, jakt och trä, samt tjänster för att rena vatten, för att reglera klimat och pollinera växter. Ekotjänster utgör grunden för vår välfärd, något vi tar för givet, men som i själva verket inte alls är det. Men kan vi då både se och värna ekotjänster kan vi påverka vår framtida välfärd och livskvalitet, både kortsiktigt som långsiktigt. Den svenska skogen bidrar till att minska klimatförändringar, eftersom ett hållbart skogsbruk kan ge oss biobränslen som ersätter fossila drivmedel och skogsråvaran som i sin tur ersätter energikrävande material såsom metall och cement. Kol finns lagrat i trädets stam, grenar, barr, löv och rötter, men även i dött material och i jordmånen. Genom att kolet är bundet i skogen bidrar inte det till växthuseffekten i atmosfären. Notera: beroende på hur skogen brukas kan mängden kol som är bundet i skogen förändras. Varför är skogarna viktiga för oss människor? Hm, det finns inget kort svar på den frågan, men låt mig uttrycka mig så här: skogen har ett stort värde för rekreation, fritidsliv och folkhälsa och turism. Skogen utgör en viktig resurs för samhället, när det gäller människors väl och ve. Skogens kulturvärden, samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Kort sagt är skogen det andningshål människor behöver för att varva ned och ladda batterierna, vi behöver alla skogens lugn, där stress och jäkt är bannlyst. Vi måste värna om den biologiska mångfalden I dagens läge påverkar vi människor naturens ekosystem radikalt, ibland positivt, men dessvärre desto oftare negativt. Därför att det är den biologiska mångfalden som är en förutsättning för fortsatta ekotjänster. De främsta hoten mot djurens existens och överlevnad är storskalig skogsavverkning, minskad hävd och igenväxning. Det intensiva skogsbruket med kalhyggen som metod är förödande. Det gamla odlingslandskapet som sköttes genom slåtter och betesdjur försvinner alltmer och har gjort att det blivit svårare för många djur att klara sig. Hagar och ängar blir färre och färre. Det som krävs för att rädda naturens ekosystem är ett förstärkt skydd mot känsliga arter och deras livsmiljöer, ett hållbart fiske, minskade utsläpp, aktiv restaurering och krafttag för att minska den globala uppvärmningen. Det något problematiska i sammanhanget är att klimatförändringarna utgör ett kraftigt hot mot arter i skogen över hela världen. Det är troligt att den svenska skogen kommer att växa snabbare i och med ett allt varmare klimat, men samtidigt så ökar riskerna för skador. Det är utan tvivel så att människans ständiga utsläpp förstärker växthusgaseffekten, vilket i sin tur leder till ett förändrat klimat på jorden.
Nödvändiga förändringar och en hållbar hantering av skog och mark Det måste till en förändring, något annat är otänkbart Det visar sig med all önskvärd tydlighet att vi måste förändra vårt beteende mot skogens varelser och djur och visa dem respekt och sympati. Naturen mår inte bra idag, vilket vi alla har skuld till, bland annat genom våra ständiga utsläpp, vilka rinner ut i floder och vattendrag som rent faktiskt rinner rakt ut i djurens dricksvatten. Vi kan konstatera att den pågående skövlingen av världens skogar får förödande konsekvenser. Förstörelsen av skogarna kan jämföras med förbränningen av fossila bränslekällor förslagsvis kol, olja och fossilgas. Problemet är att när skogen huggs ned snabbare än ny skog hinner växa upp blir resultatet att mängden koldioxid i atmosfären ökar och bidrar till växthuseffekten. Däremot i en skog som brukas på ett hållbart sätt är detta normalt inga problem, eftersom träd växer upp i samma takt som andra träd avverkas eller dör. Utsläppen av koldioxid som kommer från skogsbruket uppgår till ca 12 % av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Det man kan tänka på här är att den svenska skogen avlastar atmosfären med omkring 45 miljoner ton koldioxid, vilket är nästan lika mycket som hela Sveriges totala utsläpp av koldioxid, som är ca 54 miljoner ton koldioxid. Vad betyder det? Det betyder att de svenska träden tar upp en stor del av all koldioxid som släpps ut i vårt land. Den svenska skogen växer med 120 kubikmeter per år, vilket kan motsvarar en koldioxidökning om drygt 140 ton koldioxid per år som då är dubbelt så mycket som hela totala utsläppet av koldioxid.
Drömmen om det hållbara skogsbruket Ställ om i tid så får djuren i skogen sinnesfrid!
Hur definieras ett hållbart skogsbruk? Hm, jo definitionen av ett hållbart skogsbruk kan variera mellan olika aktörer, men andemeningen är densamma. Så här formulerade sig FN:s skogsbruks- och livsmedelsorganisationen FAO det hela: “Förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt och i en sådan takt att dess mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet, och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska, och sociala funktioner på en lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas.” Skogsbruket producerar förnybart byggmaterial som kan ersätta energikrävande material som till exempel cement, metall eller plast. Genom att bygga i trä och andra produkter från skogsråvara, så lagras kol in i byggnader och andra konstruktioner tills det att byggnaden rivs och biomassan kan återanvändas eller brytas ned. Tvivels utan skulle skogsbruket i större utsträckning än idag kunna leverera råvara till industrin i Sverige. Skogsbrukets råvara kan ersätta produktionsprocesser som idag är beroende av mycket energi, fossila produkter och/eller omfattande bevattning vid framställningen. I så kallade bioraffinaderier kan skogsråvaran förädlas och material framställas till en lång rad produkter, såsom exempelvis drivmedel, lack, färgämnen, mattor, bioplaster och textilier. Varför är det så viktigt att vi ställer om till ett hållbart skogsbruk? Helt enkelt därför att dagens skogsbruk och dess kalavverkningar leder till stora förluster av kolförråd. Kalhyggen är något av en styggelse för den svenska skogen, vilket i sin tur spär på klimatförändringarna ytterligare. Skulle klimatkrisen förvärras ytterligare kommer såväl ekosystemen som arterna som lever i skogen ha mycket svårt att hinna anpassa sig till snabbt förändrade livsvillkor. Om inte det här framkommit tidigare i artikeln står samhället inför stora utmaningar, vilka är globala till sin karaktär. Jag pratar om anpassningar till rådande klimatförändring, urbanisering, och förändring av ekonomiska mönster. Men samtidigt kan skogen vara en del av lösningen på dessa utmaningar. Hur menar jag då? Jo den förnybara skogsråvaran kan ersätta fossil råvara som olja för energi och en mängd olika produkter som kan hjälpa oss att ställa om till ett fossilfritt och kretsloppsbaserat samhälle. Eftersom om vi har trä som material i våra husbyggen kan vi både få ett hållbart och klimatsmart samhälle.
Avslutande avsnitt När jag sätter mig i min elskoter och kör ut i skogen är det som om all stress, alla krav och är som bortblåsta och jag känner ro, sinnesfrid och kan andas ut. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt än att naturen har en avstressande effekt på mig. Om jag stannar upp och sluter mina ögon kan jag för mitt inre se alla skogens färger, jag känner hur vinden leker i mitt hår och att varje del av min kropp suger i sig den energi som finns i naturen och tar emot den med öppna armar. Du har just läst min senaste artikel drömmen om det hållbara skogsbruket och jag hoppas att du har lärt dig mer om skogen än vad du kunde innan. Läget är akut, dels så måste vi ställa om till ett mer hållbart skogsbruk som främjar mångfalden i ekosystemen, men vi måste även ställa om oss själva och ändra vårt beteende mot andra varelser, som lever och bor i skogen.
|
© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Mona Lagvik - 018-727 16 55