KULTUR&NÖJE

Konst kontra konst
– vad är egentligen konstigast?

av Victor Sjöstedt

 

Det som gemene person associerar med begreppet ”modern konst” är en konströrelse som benämns ”abstrakt” och som har pågått ända sedan 1910-talet som en kulturell revolt mot den tidigare filosofin rationalismen som man senare ofta menade hade inspirerat grunden till destruktiv krigsföring såsom andra världskriget.

 

Medan rationalismen hade förnuft, utilitarism och absoluta sanningar som grundstenar till sin filosofi, vilket gör att universumets mönster och harmoni oftast står i centrum för dess konst. Dessa är dock inget nytt eller unikt för rationalismen i sig, för man kan dra tydliga paralleller med även tidigare kulturella rörelser. Det som särskiljer rationalismen från allt det andra var att man analyserade ursprunget till människans känsla för vad som var vackert eller inte. Den abstrakta konsten istället ses som en tvär motsats till all tidigare konst – den protesterar mot samhällets och konstens alla normer, vilket till skillnad från typiskt vacker konst kan ge upphov till konstverk vars syfte ofta i första anblick är diffusa, kan tyckas vara genuint vidriga eller alltför simpla för att kunna uppskattas. Den anses ofta vara osofistikerad.

 

Ett par av de mest kända exemplen på abstrakt konst är Marcel Duchamps verk ”fontän” samt ”Onement VI” av Barnett Newman, som nyligen (2013) auktionerades i Paris för 43,845 miljoner amerikanska dollar. Fontänen, som faktiskt är en urinal med Duchamps signatur, tolkas först och främst som att konst ”är någonting menat att pissas på”. Konst är med andra ord inte enbart någonting som skulle försköna eller idealisera tillvaron, utan någonting som även skulle visa dess fulhet. Onement VI som är en vit linje i en helblå målarduk, beskrivs dock ofta som ”en spricka i universumet, ett markerat tomrum som upphör för att åter fyllas med aktivitet”. Tolkningen av abstrakta konstverk därför kan oftast vara ytterst bred och nyanserad, och man menar ofta att inte enbart konstnären själv kan definiera hens verk.

 

        

Fontän, av Marcel Duchamp.           Onement VI, av Barnett Newman.

 

Den konst som gjordes under rationalismen följer till skillnad från den abstrakta, som oftast är väldigt bisarr, vissa principer. Gyllene snitt, tredjedelsregler och symmetri är principer som man menar klassificerar ett estetiskt konstverk. Även jag själv som (relativt duktig) fotograf brukar använda mig av dessa regler och uppnår väldigt goda resultat, fastän jag även brukar kunna doppa mina färdigheter in i det abstrakta emellanåt om jag har en särskilt god idé. Jag brukar även ofta föredra de målningar som gjordes innan normbrytandet för normbrytandets skull blev en norm i sig själv, fast jag erkänner att det bara är en smaksak.

 

Taj Mahal (färdigbyggd 1643), här analyserad geometriskt enligt konstens gyllene regler.

 

Ett par andra exempel på rationalismens skönhetsideal som levt vidare, bl.a. det gyllene snittet t.h.

 

Ett av den estetiska konsterans mest markerade särdrag är även dess kopplingar till konceptet realism – man hyllade vardagen i all dess mundanitet. Till exempel Vincent van Gogh var en duktig och betydande målare inom både konst som förevigade vanligt folk och konst som var tänkta att lämna ett färglatt, intensivt intryck hos betraktaren som både tilltalar dennes känsla för känsla och förnuft. Jag talar om postimpressionismen, som föregick strikt abstrakt konst.

 

Två av Goghs mest kända verk: The Potato Eaters (1885) samt Starry Night (1889).

 

Man ser i Goghs målningar typiska drag för estetiska regler. Den belysta pelaren samt den vänstra kvinnan i The Potato Eaters följer tredjedelsregeln eftersom de ger en fastare struktur åt bilden samtidigt som de lämnar utrymme för omgivningen att synas. Man ser även att tornet i Starry Night ligger i vågrät tredjedel från vänster sida, molnkroken från höger sida, bergsranden lodrätt nedifrån och molnets början och mittpunkt uppifrån.

Så hur bör man sammanfatta det som nämnts? Konsten är både det vackra och det fula. Konsten går både att definiera och att vara fri från alla normer. Konsten är en del av människan, och är vad vi väljer att göra den till. Inget mer, inget mindre.

…

Åh, visst ja. Jag har förresten en liten grej att erkänna. Ni ser att jag har lagt bilderna så att mittpunkten täcker en tredjedel av sidan? Tredjedelsregeln. Där fick jag dig!

 

Tillbaks till Victor