Extramaterial: Tempelriddarna del 2 Från nummer 6 - år 2022 Av: Magnus Hedman
När gör då muslimerna sitt drag i den här striden? Den muslimska attacken kommer i gryningen och de kristna infanteristerna låg i fjärran från den glittrande sjön Genesaret. Alla hade de en enda tanke i huvudet - vatten. Slaget som följde pågick i flera timmar, och korsfararna gjorde då och då okontrollerade försök till utbrytningar, men förgäves. Ett större antal män dödades, andra togs som fångar, blodet flöt i strida strömmar och nederlaget var totalt. Vad hände då med riddarna som förlorade slaget? De halshöggs. Beha al-Din berättar hur Saladin som själv var muslim hade fångat 30 flyende franker, vilka samtliga var sammanbundna med tältrep. Saladin tog både emot den utmattade Gay de Lysingonge och en del lägre ledare i sitt tält och räckte fram en bägare med vatten till kungen. Han var skräckslagen, övertygad om att Saladin skulle döda honom, men Saladin försäkrade då att “En kung dödar inte en kung.” I motsats till vad många tempelriddare nog hoppats på i den här stunden, var att få behålla livet. Så tänkte minsann inte Saladin spara riddarna i de militära ordnarna, förutom tempelriddarnas stormästare. En skara sufier sade sig inte önska något hellre, än att avrätta dessa och företog avrättningarna med behag. Värt att nämna i sammanhanget är, att i Jan Guillous skildring sparar Saladin Arns liv, men i verkligheten gavs tempelriddarna ingen nåd, utan de fördes ihopkedjade till Damaskus. Soldaterna som hade lägre gradbeteckning såldes på slavmarknaden. Historien berättar att det var så många som skulle säljas den här dagen, att priset föll tre dinarer. För 80 dinarer kunde man köpa en hel familj (köpa en man, hans fru och deras tre barn). En muslim ansåg att man kunde byta en fånge mot några sandaler. Det berättas att efter slaget vid Hattins horn låg vägen öppen till Jerusalem, och Saladin intog staden den 20 september 1187. Det berättas att pilgrimsresorna i det sena 1100-talet blev svårare att genomföra, eftersom turkarna erövrade delar av det kristna Bysans och att det kaos som uppstod gjorde resorna ytterst farofyllda. Detta var något som i hög grad vållade påven Urban II bekymmer. Men han fick en idé och han utmanade kristna stridsmän att göra en pilgrimsfärd till Jerusalem och befria staden från de “orena” muslimerna. Urban höll en uppfordrande, och efter vad det berättas, en mycket skicklig utförd korstågspredikan, i franska Clemont 1095. Det skulle visa sig förändra historien. Nu uppstod en rörelse som skulle bestå i flera hundra år, tempelriddarorden. Vidare berättas det att korstågen utkämpades över stora geografiska områden och bevisligen berörde många människor. Korstågens ideologi knöt samman våld och frälsning. Det berättas att de som deltog i ett korståg sökte botgörelse för världsliga synder, och denna koppling mellan frälsning och heligt krig var någonting nytt för medeltidens människor.
|
© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Mona Lagvik - 018-727 16 55