Christopher Lundgrens webbsida
Personliga åsikter om Ludvig van Beethoven
Allmänt om Beethoven
Jag kan inte
säga att Beethoven eller hans musik är det som jag älskar mest bland stora
kompositörer. Däremot finns det ett urval av hans kompositioner som tilltalar
mig, framförallt symfonierna och pianokonserterna. Några ouvertyrer som han skrev uppskattar
jag också, bland
annat den till skådespelet Egmont, opus 84, samt Coriolan-ouvertyren i c moll,
opus 62.
Apropå c moll
så är den tonarten en vanlig tonart i musik av Beethoven som jag till en början
lyssnade mycket på. Symfoni nr 5, Opus 67, går i c moll, likaså pianokonsert nr 3
(opus 37) samt pianosonat nr 5 (opus 9 nr 3), nr 8 (opus 13) och nr 32 (opus
111). Alla dessa verk gillar jag med undantag för den
trettioandra pianosonaten som inte är av samma betydelse även om jag kan lyssna
på den.
Stråkkvartett
nr 4 (opus 18 nr 4) och violinsonat nr 7 (opus 30 nr 2) går också i c moll. Oj, jag ska inte haka upp mig på
denna tonart för då blir jag väl knäpp i skallen. Jag gillar tonarter så det
blir lätt sådana kopplingar då. Slut med det nu va? Jag ska berätta mer om
Beethovens musik.
Beethoven skrev
mycket musik i olika genrers inom den sena wienklassicismen och den tidiga romantiken. Han skrev förutom symfonierna också flera
konserter, däribland de fem pianokonserterna och violinkonserten i D dur, opus
61. Han
skrev också två romanser för violin och orkester (nr 1 i G dur, opus 40 och nr 2
i F dur, opus 50) samt en trippelkonsert i C dur
för violin, cello, piano och orkester (opus 56). Trippelkonserten påminner mig om Mozarts Sinfonia
Concertante i Ess dur fast där handlar det om violin och viola med orkester,
utan piano.
Dessutom gjorde Beethoven en bearbetning av violinkonserten till en pianokonsert
som ibland kallas pianokonsert nr 6, opus
61a. Utöver denna bearbetning finns dels solostämman för piano till en
pianokonsert i Ess dur, WoO 4, som
Beethoven komponerade som
13-åring, och dels två satser till ofullbordade pianokonserter som båda går i D
dur. Vad gäller den ena konserten, Hess 15, har man hittat material till knappt
en halv första sats men som av studier har kunnat rekonstruerats och vad gäller
den andra konserten finns en första sats men eftersom man är tvivelaktiga på om
det verkligen rär Beethoven som skrev denna sats har den fått anhang-nummer, A 7
alternativt Ha 6.
Vad gäller orkestermusiken tillhör symfonierna mina favoritkompositioner. Femte symfonin är bra och ibland känns det som om den skulle kunna handla om mitt öde. Nionde symfonin som är den längsta och som är den enda symfonin där Beethoven använde sig av kör och sångsolister av olika slag är också av stor betydelse för mig personligen. Symfonin är så lång att jag mest bara lyssnar på en speciell sats, framförallt första och andra satsen.
Första symfonin gillar jag också samt andra, fjärde, och åttonde. De andra symfonierna är så där, de tilltalar mig inte lika mycket även om de går att lyssna på. I synnerhet är det symfonisk musik och orkesterverk jag uppskattar mest. Ouvertyrerna är inte fy skam de heller. Förutom Egmont OP. 84 samt Coriolan OP. 62 gillar jag också ouvertyren till King Stephen OP. 117.
Som jag nämnt tidigare uppskattar jag orkester- och kammarmusiken mer än sånger och körstycken. Ett undantag är vissa av Beethovens sånger som jag gillar mycket. Jag har vid flera tillfällen lånat en CD-skiva från Uppsala stadsbibliotek där barytonen Stephan Genz som ackompanjeras av pianisten Roger Vignoles i Beethoven Songs där jag hade några favoritsånger. En av favoriterna var Maigesang (Mailied) Op 52 nr 4. Aus Goethes Faust Op 75 No 3 var en annan favorit. I samlingen Sechs Lieder von Gellert Op 48 gillar jag framförallt femte sången Gottes Macht und Vorsehung. En favorit var också An die Geliebte WoO140.
Även fast Beethoven inte ligger lika högt på listan över favoritkompositörer som vissa andra stora namn så är han värd att nämnas ändå. Det är därför jag har berättat om honom och specifika delar om musiken. Beethoven hade vissa likheter med Mozart men började med tiden bli en romantiker. Pianokonserterna var efter Mozarts modell fast känns för mig något nyare.
Att jag jämför Beethoven med Mozart beror också på att det var deras musik jag mest hade hört talats om som ung. Joseph Haydn hade jag inte hört talats om heller så Mozart och Beethoven var de stora för mig då jag nyligen hade funnit den klassiska musiken. Vad jag däremot tycker är lika även idag är att de nämnda kompositörer komponerade mycket pianomusik.
Mina tankar och fördjupning vad gäller fragmentariska, ofullbordade, tvivelaktiga och bortglömda kompositioner
Man brukar
vanligtvis räkna med att Beethoven skrev fem pianokonserter, en violinkonsert,
en trippelkonsert och två romanser för violin och orkester. Dock är det
egentliga antalet konsertliknande kompositioner högre om man inkluderar fragmentariska,
ofullbordade, bordglömda och omarbetade konserter.
1784 skrev Beethoven en pianokonsert i
Ess dur, WoO 4, där enbart pianostämman och fragment av orkestreringen bevarats
till våra dagar. Av denna anledning skiljer sig orkestreringen något från inspelning
till inspelning. Eftersom Beethoven skrev denna pianokonsert som 13-åring, flera
år innan han började komponera sin första fullbordade pianokonsert, brukar denna
kollas pianokonsert nr 0.
Dessutom finns knappt halva första satsen tillhörande en ofullbordad pianokonsert i D
dur, Hess 15, som Beethoven började komponera år 1815 och man
har på senare tid rekonstruerat denna sats vilken jag har hört en inspelning av.
En romans i e moll "Romance cantabile" för tre solister (piano, flöjt och
fagott) och orkester, Hess 13 tycker jag också är väldigt vacker.
Likaså finns större delen kvar av första satsen tillhörande en violinkonsert i C
dur, WoO 5 som också finns i olika inspelningar.
När jag vid ett tillfälle sökte efter ofullbordade kompositioner av Beethoven på
Youtube hittade jag flera kompositioner som jag aldrig hade hört tidigare eller
läst om. Dels upptäckte jag en sats för piano och orkester i D dur, Anhang 7 och
Ha (Hess anhang) 6, där man dock är osäker på om det verkligen är Beethoven som
har komponerat verket eller inte. I övrigt har jag läst någorlunda på olika
webbsidor som lagt ut fullständiga verkförteckningar över Beethovens
kompositioner och har på den vägen funnit ytterligare fragmentariska, bortglömda
och tvivelaktiga kompositioner och flera av dem innehåller enbart skissar. Vissa
tvivelaktiga verk samt mindre kända och rekonstruerade verk har jag hört
inspelningar av.
Dock finns en rad kompositioner eller delar av kompositioner som aldrig har
spelats in på grund av att de är för fragmentariska.
Utöver de nio kända symfonierna som Beethoven komponerade tillskrevs tidigare en symfoni i C dur, kallad Jenasymfonin, honom men som på senare tid har tillskrivits den tyska kompositören Friedrich Witt. Däremot har man hittat skissar till en tionde symfoni i Ess dur som man vet var ett påbörjat verk av Beethoven. Genom den engelska musikvetenskapsmannen Barry Cooperhar har man lyckats rekonstruerat inledande satsen som inleds med ett öppnande andante i Ess dur för att sedan övergå i ett centralt allegro i c moll och det finns åtminstone ett par inspelningar av denna musik som jag har hört. Man har också hittat skissar och fragment till en andra sats "andante" samt en tredje sats "scherzo" som dock inte har spelats in på grund av att de är allt för fragmentariska. Däremot har jag hört bearbetningar och arrangemang baserade på dessa fragmentariska satser på Youtube.
Uppdaterat 2011-11-21
Till huvudsidan för Ludvig van Beethoven