En gång i tiden, under flera sekler, existerade en enda nyhetskälla – tidningen. När både radion etablerades under 1920-talet och televisionen under 1950-talet, blev dessa också nyhetskällor, vilka tillsammans med tidningen utgjorde dåtidens massmedia. När Internet slog igenom på 1990-talet började de etablerade medierna parallellt med sina ordinarie publikationer publicera material via webben. När kommunikationsmöjligheterna breddades ut och tillgängligheten på information blev mycket mer tillgänglig i början av 2000-talet, började en ny era, de alternativa nyhetskällorna och medierna som började konkurrera med den etablerade massmedian.

Av dagens medier, som nyhetskällor, är tidningen den äldsta. Sveriges första tidning, Ordinari Post Tijdender, senare ändrat till Post- och Inrikes Tidningar, var en gång i tiden det enda rikstäckande organet och startades 1645 men publiceras sedan 2007 endast via Internet. På 1800- och 1900-talen startades både lokala och globala tidningar runt om i landet. Exempelvis startades Aftonbladet 1830 och Expressen 1944, vilka fortfarande är bland de största tidningarna. 1924 bildades AB Radiotjänst, sedermera Sveriges radio, och radiosändningarna startades 1925, vilka än idag är en pålitlig nyhetskälla. Efter televisionens tillkomst på 1930-talet tog det sedan över tjugo år innan Sveriges första officiella TV-sändningar skedde i september 1956, också via dåvarande Radiotjänst, innan uppdelningen av Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion.

Sida vid sida har tidningar, radio och TV sedan 1950-talet fram till idag levererat nyheter på både lokalnivå och riksnivå och då även olika sorters nyheter som inrikes- och utrikesnyheter, ekonomi, sport och väder. När reklamfinansiella TV- och radiostationer fick börja sända runt 1990, började vissa av dessa också sända nyheter, dock ansåg många att dessa nyheter inte var lika tillförlitliga som av exempelvis Sveriges radio och Sveriges television. Vad gäller kommersiella radiostationer hämtade vissa av dem nyheterna från Aftonbladet eller Expressen, beroende på vilken kanal som åsyftades.

Efter Internets framgång under 1990-talet började såväl de etablerade medierna som nystartade medier starta webbradio, webb-TV och webbtidningar. Under 2000-talet har de alternativa nyhetskällorna ökat och fått fler och fler ”anhängare”, i synnerhet efter 2010.

Eftersom folk idag, via Internet, får tillgång till hela världens nätbaserade nyhetskällor, kan man få olika perspektiv på en och samma nyhet, och få reda på nyheter som svensk massmedia inte delger. Oavsett om det är utländska nyhetskällor eller alternativ nyhetsbevakning, kan folk få en annan bild av de nyheter de tillgår. Nytänkande nyhetskällor kan göra sig betydligt mer lyhörda numer, på både gott och ont. Folk som har varit skeptiska till den etablerade massmedians nyhetsbevakning, finner oftast nytänkande medier som mer intressanta och mer relevanta.

Tillbaks till sidans topp

Tillbaks till Christopher

Förklaringar till förändringarna och inledningen på konkurrensen

Eftersom folket till en början var begränsade till de lokala tidningarna och kommunikationsmedlen för resor var begränsade, visste de inte något annat och kunde inte tillgå andra nyhetskällor. När radion och televisionen etablerades fanns åtminstone fler än en källa att förlita sig på, och man fick både ljud- och bildbevis för specifika situationer som nyheterna rörde, som det tidigare endast berättats om i text. Dock var informationen fortfarande begränsad på så vis att svensk massmedia styrde vilka nyheter som skulle publiceras och hur de ville vinkla nyheterna.

Under denna tid blev det också mycket enklare att resa utomlands och på så vis komma åt utländska och internationella nyhetskällor. Dock kunde nyhetskällorna fortfarande uppfattas som ensidiga eftersom alternativa medier inte fanns i samma utsträckning som idag. Eftersom Internet ännu inte existerade var resandet det enda alternativet som alternativa nyhetskällor. I övrigt fick man antingen förlita sig på informationen eller misstycka om densamma.

I och med Internets lansering 1994 började de etablerade medierna på sikt publicera sitt material på webben, parallellt med deras ursprungliga medieformar. Allteftersom tekniken blev bättre och förutsättningarna större, startade som småningom såväl de etablerade medierna själva som nystartade medier webbtidningar, webbradio och webb-TV.

I och med denna fas har folket fått möjligheten att välja vilka källor de vill förlita sig på. Folk har fått upp ögonen för internationella nyhetskällor, som tar upp globala och internationella nyheter, vilket svensk massmedia i viss mån inte gör. Likaså kan folket, genom internationella nyhetskällor, få reda på fakta som rör svenska nyheter men som svensk massmedia själva väljer att inte publicera på grund av sekretess, exempelvis kan namnet på en brottsling som begått brott i Sverige publiceras i utländska medier medan namnet utesluts i svenska medier.

De absolut senaste åren har medier med andra politiska värderingar och som bedriver alternativ nyhetsrapportering startats då de säger sig ta upp nyheter som den etablerade massmedian inte gör.

Medan de nya medierna hävdar att den etablerade massmedian är ensidig och tillhör ”medievänstern”, påstås det från den etablerade massmedian att de nya mediernas normer och värderingar i viss mån är att betrakta som extrema åsikter. De alternativa medierna säger sig stå upp för yttrandefriheten och tryckfriheten på riktigt och påstår att den etablerade massmedian mer eller mindre tystar ner den.

Det finns troligtvis flera anledningar till att svenska folkets förtroende till den etablerade massmedian har minskat de senaste åren och till varför tilliten till de alternativa medierna har ökat. Dels uppfattas källorna som alltför ytliga eller utgår från en ensidig och felaktig synvinkel eller uppfattas som rent skvaller. Dels finner folk mer relevans i de nystartade medierna eftersom dessa tar upp ämnen som de flesta andra medierna inte gör, och då kan ämnena vara av väldigt stor vikt vilket leder till att medierna sprider sig som en löpeld. Dels har folks syn på samhället och värderingar förändrats övertid, och en tydlig trend är att klyftorna mellan olika grupper har ökat och att tonen mellan dessa har blivit allt hårdare.

Sakfrågor av olika slag, vanligast om invandring med inriktning på integration kontra segregering, religionsfrihet och flyktingpolitik, tillika brott och kriminalitet, är speciellt överrepresenterade hos många alternativa medier. Deras argument är att såväl den etablerade massmedian som många politiker bagatelliserar dessa nyheter och inte vågar eller vill belysa ”problematiken”. En lista över specifika medier listas längre ner i artikeln.

Dock finns alternativa medier som fokuserar på helt andra sakfrågor än invandring, även om dessa sällan får samma genomslagskraft och inte omnämns lika mycket bland människor och sociala medier. Det kan vara medier med inriktning eller mer fokus på vård och omsorg eller funktionshindrade.

Positiva respektive negativa effekter

Det positiva med alternativa medier är att de genom spridandet av nyheter och ämnen kan nå till andra målgrupper än vad den traditionella massmedian gör. Oavsett vilka ämnen som belyses känner ”anhängarna” att medierna tar upp deras frågor, varpå tilliten för dessa ökar. När det gäller funktionshindrade, sjuka och gamla är detta ett väldigt positivt sätt att förmedla sina budskap på. Likaså kan medier med smala intressen få mer uppmärksamhet och nå ut till andra målgrupper. Dessutom undviker vissa medier att publicera rent skvaller för att istället, som de själva säger, spegla sanningen, vilket leder till att folk förlitar sig mer på dem än på andra källor.

Det negativa är att de alternativa medierna i viss mån tar sig friheten att skriva vad som helst om vilka ämnen som helst utan att ta hänsyn till hur folk som inte delar deras åsikter reagerar. Detta gäller i synnerhet medier som i deras alternativa nyhetsrapportering om kriminalitet beskyller hela folkgrupper som kriminella när det i själva verket är enskilda individer som begår brotten. Medier med rasistisk och/eller nazistisk ton kan väldigt enkelt etablera sig och folk ”går på” deras nyhetsrapportering utan att inse att medierna gör övertramp. Vissa folkgrupper och personer som tillhör vissa religioner är speciellt utsatta, vanligast judar och muslimer.

Tillbaks till sidans topp

Tillbaks till Christopher

Exempel på flertalet nytänkande medier (främst nättidningar och fysiska tidningar)

Under de tio senaste åren har flera alternativa nyhetsmedier startats, som vissa är politiskt obundna men ofta med alternativ nyhetsbevakning som huvudfokus, och vissa är politiskt bundna. En stor del av dessa medier, som har uppmärksammats, har av andra medier kallats för extrema. Nedan listas ett flertal medier och nämnvärt är att majoriteten av dessa är mer eller mindre högerextrema. Intressetidskrifter som Illustrerad vetenskap, Allt om historia, Forskning & framsteg, Ny teknik med flera, är inte inräknade:

Nationell idag En obunden Sverigedemokratisk veckotidning (startad 2002 – nedlagd 2014)

SD-Kuriren Sverigedemokraternas officiella partiorgan och interna medlemstidning (startad 2003)

Fria Tider En "paleokonservativ" nättidning (startad 2009)

Realisten En nazistisk tidskrift utgiven av Svenskarnas parti (startad 2009 - nedlagt 2014)

Framåt Ett magasin utgiven av Svenskarnas parti (startad 2012 – ersätter Realisten)

Avpixlat En ”Sverigevänlig” webbtidning (startad 2011)

Dispatch International En islamfientlig webbtidning (startad 2012)

Nyheter idag en politiskt obunden webbtidning men vars tre grundare är av blandade politiska åsikter, både SD och Piratpartiet (startad 2014). Vissa nyheter visar på en delvis högerextremistisk anda.

Samtiden En socialkonservativ nättidning som främst vänder sig till SD-väljare (startad 2014)

Som motpol till de högerorienterade alternativa medierna startade Aftonbladet och LO gemensamt den vänsterorienterade nätsidan Politism.se år 2012. I övrigt finns flera medier med mer smala men ack så viktiga inriktningar, exempelvis om funktionshinder. Här listas en rad medier, som görs av eller vänder sig till funktionshindrade personer och som har LSS och andra relaterade ämnen som hjärtefrågor, även om innehållet kan vara bredare än så.

Makt i media en nättidning vars skribenter i huvudsak består av personer med funktionshinder.

Snabel-Posten görs av oss på Snabel-a och vi skriver såväl om LSS som andra ämnen (startad 2005)

Novamagasinet Grannredaktion till oss. Förutom LSS skriver de blandade artiklar och har frågesport

Radio & TV-fyris De tar upp allmänna ämnen och spelar musik men belyser också LSS

Totalnormal är en radiostation i Stockholm med liknande innehåll.

Mifforadion i Malmö är ytterligare exempel.

Naturligtvis är inte LSS och funktionshinder de enda ämnena som dessa medier tar upp, de har också utrymmen för andra samhällsfrågor, sport och kultur.

Forum och specialinriktade hemsidor bidrar till utvecklingen

Utöver direkta nyhetskällor, finns specialinriktade hemsidor med fokus på ämnen som den vanliga massmedian inte tar upp, samt Internetforum där olika ämnen och aktuella händelser diskuteras. Det största forumet är Flashback forum, vanligen enbart Flashback, som en gång i tiden var en punktidning men som sedan slutet av 1990-talet är ett forum och som vuxit fram under 2000-talet. Eftersom Flashback uppmuntrar till yttrandefrihet, har det lett till att skrivande medlemmar kan skriva precis vad som helst och både påverka andra medlemmar och övriga besökare, på både gott och ont. Inläggen gör att folk bildar sig uppfattningar utifrån innehållet i de olika ämnena, eller trådarna som det också kallas. När det gäller exempelvis politik kan innehållet i inläggen göra att enskilda individer faktiskt tänker nytt och eventuellt röstar på andra partier än vad de annars hade gjort, eller väljer bort vissa partier för att de fått en ny syn av dem.

Flashback har även påverkat svensk journalistik, vilket innebär att forumet har fått en slags genomslagskraft.

Tillbaks till sidans topp

Tillbaks till Christopher

Egna reflektioner

Jag tror att orsaken till varför samhället ser ut som det gör beror mer på enskilda individers handlande än på hela folkgruppers beteende. Däremot tror jag att om en tillräckligt stor grupp individer, oavsett gruppsamhörighet, kan påverka hur samhället faktiskt ser ut och hur det kan ändras. Exempelvis har en tillräckligt stor grupp individer ifrågasatt massmedias nyhetsbevakning vilket är en av orsakerna till varför nya medier har fått så bra fotfäste. Ytterligare orsaker till de alternativa mediernas framgång tror jag beror på att folk upplever kvaliteten i den traditionella massmedians nyhetsbevakning som sämre idag, dels jämfört med tidigare och dels genom att de finner mer relevans i de alternativa medierna. Att såväl människor som alternative medier belyser situationer med politiska beslut som fått negativt resultat, samt individualisering också är bidragande orsaker, och allmänt nytänk och i viss mån en återhållning till konservatismen, eller en slags nykonservatism. Ett sådant tänkande ser jag dock mer som om man lappar över saker mer än att göra om dem från grunden.

Jag ska ärligt erkänna att jag inte alltid uppskattar sannighetshalten i massmedias nyhetsbevakning, men jag vill inte överge den helt för att istället tro helt och hållet på allt som alternativa medier tar upp. Jag vill snarare vara en hybrid mellan den etablerade massmedian och de alternativa medierna, än att bestämt välja sida. Faktum är att båda sidorna både har bra och mindre bra nyhetsbevakning.

Det här med alternativa medier kopplar jag även till Internetforum, som till exempel Flashback forum, eftersom de tar upp ämnen som rör aktuella nyheter och händelser. Jag själv har varit medlem på Flashback sedan januari 2011 och skrev ganska flitigt de två första åren. Jag tänkte verken på politik eller på vad medlemmarna egentligen ville säga med sina inlägg, mer än att koppla svaren till det specifika ämnet jag läste om eller själv hade kommenterat eller startat. Dock fick jag i vissa ämnen stå ut med hårda motargument och ibland bitvis kränkande inlägg som svar. Likaså såg jag emellanåt andra medlemmars ämnen som fått mindre trevliga svar.

Sedan sommaren 2013 har jag valt att inte skriva på forumet. Dels blev jag trött på allt mothugg och för att jag inte orkade bli ”överkörd” av andra medlemmar längre. Dels insåg jag vid tiden att alltför många av medlemmarna verkar stå för saker som inte känns rätt, och att många av dem utnyttjar anonymiteten och yttrandefriheten på ett negativt och ibland nedvärderande eller elakt sätt. Dessutom drog jag slutsatsen att den här typen av medlemmar, vars inlägg i viss mån betraktas som extrema åsikter, är överrepresenterade på forumet.

Jag har kommit fram till att anonymiteten kan bli lika negativ som medlemmarna säger att exempelvis media är. Det är alldeles för lätt att kränka andra människor bara för att man är anonym. Det är precis som om det är tillåtet att bete sig hur som helst bara för att ens verkliga identitet inte går att spåras. Flashback forum, och säkert andra liknande forum i både Sverige och övriga världen, är extremisternas paradis.

Avslut

Med tanke på hur lätt alternativa medier förmedlar sina nyheter kan man undra hur lång tid det tar innan de börjar konkurrera ut den etablerade massmedian. Ingen vet ju säkert, men jag tror att det inte dröjer mer än något decennium. Efter ytterligare några decennier har de alternativa medierna säkert blivit större en den etablerade massmedian.

Källhänvisningar

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_svenska_tidningar_ordnade_efter_ideologi

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidning

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Post-_och_Inrikes_Tidningar

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Expressen

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_Radio (omdirigerad från Radiotjänst AB)

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Television

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Flashback_Forum

Källa: https://www.flashback.org

I övrigt har jag bildat mig en uppfattning från både egen erfarenhet och av andra människor.