Namn: Daniel Gustavsson

Född:  1971

Bor:   Södermalm i Stockholm

Om skådespelaryrket

Hur kommer det sig att du ville bli skådespelare?

Från början så ville jag inte det. Från början så trodde jag att jag skulle bli serietecknare eller konstnär eller något sådant så jag gick en sådan utbildning på gymnasiet. Sedan upptäckte jag att jag tyckte det var tråkigt att sitta ensam. Jag trivdes mer med andra människor och så gick jag en teaterkurs, jag gick på Södra Latin, och så visade det sig att jag var bra på det. Då sökte jag till teaterlinjen som fanns på samma gymnasium och kom in där, så jag upptäckte i gymnasiet tror jag att jag tyckte om det så mycket så jag ville syssla med det.

Vad är roligast: teater, TV, film eller radioteater?

Jag föredrar ingen speciell, de är roliga på olika sätt. Ofta längtar man… när man håller på med det ena så längtar man efter det andra. Om jag håller på med teater så kan jag längta efter att få filma och vice versa. Teater är på något sätt grunden, man lär sig på något sätt mest… Asch, det ska man inte säga mest, men det är på något sätt grunden tycker jag. Sedan har jag spelat barnteater till exempel och det är verkligen grunden. Man berättar en historia för de här barnen, de bryr sig inte om jag är bra eller inte, de tittar inte på det, de tittar bara på historien och vad som händer och sådant. Det tycker jag är väldigt skönt, man slipper bli bedömd, man berättar bara den här roliga historien som man håller på att berättar.

Det är roligt på olika sätt. Att filma kan ju vara jätteroligt. Man kan bli väldigt… Det är väldigt lyxigt att filma också ibland. Du vet, man spärrar av gator för en och så där, man ska gå någonstans. Så får man använda så små medel. På teatern kan det vara 100 meter till platserna längst bort, nu kanske det inte är 100 meter men 50 då, då måste man kanske spela större och så, men på film är det nästan bra att man gör så lite som möjligt ibland så det är som olika jobb kan man tycka. Det är roligt!

Vilken teaterproduktionen tycker du har varit roligast att medverka i?

Oj, svårt att säga. Ja, alltså, när jag gick ut scenskolan så var vi ett gäng på Stockholms stadsteater med Maria Blom, som har varit på Uppsala stadsteater och regisserat, vi jobbade tillsammans innan jag kom in på scenskolan, för dit kom jag ju in sedan, så vi kände varandra sedan innan. Så var vi på Stockholms statsteater, så var vi som ett gäng kompisar som fick i stort sätt fria händer där, och så blev det en jättesuccé. Jag hade en föreställning som hette Rabarbers och det var väldigt roligt att det blev succé och att det var vi som hade gjort den själva, vi hade teaterns resurser, och det tyckte jag var väldigt kul, minns jag. Det finns nog många andra föreställningar som jag tycker är bra. Jag vet inte riktigt vilken som är roligast men jag kom och tänka på den när du frågade.

Har du gjort bort dig eller gjort en rejäl tabbe på scen någon gång?

Det har jag säkert gjort. Man har säkert glömt något… Jag kommer inte ihåg vad jag sa men vid något tillfälle så har jag glömt en sådan här nyckelreplik som man måste veta för att man ska förstå föreställningen. Det var någon gång men jag kommer inte riktigt ihåg vad det var men det har jag väl gjort, men det var väldigt längesedan. Dundertabbe! Jag får återkomma om jag kommer på någon.

Vilken film eller TV-produktion har varit roligast att medverka i?

Ja, den film som jag nog är mest stolt över heter Fishy som Maria Blom också regisserade. Hon har ju gjort filmer också, det var hon som gjorde Masjävlar. Hon gjorde en film innan den som sedan också fick distribution där jag spelar en kille som bor i förorten och som trivs bra med det, eller för bra nästan. Han bara kollar på TV hela tiden, som en latmask. Den tyckte jag var bra, den är jag ganska stolt över i efterhand.

Sedan var det kul också när jag gjorde filmen Vinnare och förlorare där jag var travkusk. Det var ju väldigt roligt att få lära sig. Jag gick på en sådan travkuskskola där jag fick sitta och köra Sulky bakom hästar. Jag var på någon sorts läger för att träna. Första dagen fick jag sitta bakom en kille, eller första dagen fick jag bara titta när han åkte runt. Andra dagen fick jag sitta bakom en kille, en slags dubbelvagn. Sedan då, tredje dagen, fick jag åka själv och fjärde dagen var det någon slags träning så att jag körde själv de här hästarna. Det var en väldigt rolig upplevelse. 

Du hade ingen erfarenhet som travkusk innan?

Ingen som helst, väldigt lite om hästar överhuvudtaget.

Efteråt, har du lärt dig mer eller fortsatt som travkusk?

Nej jag har ju inte det. Det verkar som att alla ville att jag skulle spela på hästar och så där men jag vet inte, jag tyckte mest det var roligt att köra dem, inte så mycket att spela på dem.

Vilken typ av roll tycker du är roligast att gestalta?

Det där varierar också. När man gör en typ av roll, om man kan säga så, då brukar jag ofta längta efter någonting helt annorlunda än det men jag kan tycka att det är väldigt roligt att göra karaktärer som ligger väldigt långt ifrån mig själv som inte är vanliga, som kanske är mycket äldre, är på ett helt annat sätt att prata. På ett sätt kan det vara lättare än att spela en sådan här huvudperson. Huvudpersoner ska ofta vara avskalade men om man gör en sådan karaktär, då kan man plötsligt börja förstå hur den tänker. Man pratar kanske på småländska, då blir man på ett helt annat sätt (imiterar småländska), du förstår man hittar en annan värld, en egen värld. Sådana roller kan jag tycka är väldigt roliga.

Vilken roll förknippar folk dig mest med?

Det är lite olika. Många har sett Rederiet, jag var ju med i Rederiet. Saltön är också en del som har sett, det var ju sådana stora serier och många kollade på dem. Det var flera miljoner som såg Rederiet varje dag. Saltön tror jag också, så det är nog mest dem. Sedan barn, jag och min sambo gör ju ett program som heter Mina pinsamma föräldrar, det är om en pinsam pappa och den finns på Barnkanalen, bland barn är jag känd för det. Det är TV mest för mig, det är det som går ut mest och det är det folk tittar på. Jag är inte särskilt känd. Folk tror att de känner mig, de vet inte var de har träffat mig någonstans, de har sett mig på TV antagligen. Ibland kommer det fram någon som hälsar på mig och trär att den känner mig: ”Hej Niklas” eller något sådant där.

Finns det någon skådespelare som du skulle vilja spela tillsammans med?

Ja det är klart. Jag tittar mycket på filmer så det finns ju stora amerikanska och brittiska skådespelare, till exempel Daniel Day-Lewis som är fantastisk, han är helt otroligt bra. Jag kommer mest på honom just nu.

Hur tycker du det är att se dig själv på TV?

Ja, jag sitter mest och tittar på hur jag gör, jag sitter och bedömer mig själv, aha där kunde jag ha gjort lite mindre. Oftast är det så att jag spelar lite över. Det varierar verkligen. Ibland tycker jag att jag är bra, då är det fantastiskt att se sig själv men ibland tycker jag inte att jag är lika bra, då är det inte lika roligt, så det varierar också.

Vad har du för något på gång just nu?

Just nu spelar jag barnteater, två stycken barnteatrar, och så har jag spelat en improviserad teaterföreställning för vuxna som vi gjorde sista föreställningen i söndags som hette Psykakuten. När vi har improviserade föreställningar, då har vi varit tre eller fyra skådespelare och så har publiken kommit dit och publiken får lägga problem i en låda, eller sina rädslor eller sådant, sedan har vi en psykolog på scenen tillsammans med en regissör. Så läser vi en lapp och så berättar dem kanske ”Jag är så rädd för döden, vad ska jag göra?” och då får någon vara den här personen och så spelar vi olika problem som kan uppkomma så att folk ska känna sig mindre ensamma med sina problem. Det har varit jättekul, så det har jag gjort nu. Så har jag tolkat två barnföreställningar, en för småbarn som är mellan tre och fem och en för mellan nio och elva som handlar om vetenskap men jag har mest spelat den här för små barn den sista tiden. Sedan vet jag inte men jag ska nog fortsätta med det där i höst tror jag. Sedan får vi se hur det blir med de här Pinsamma föräldrarna, om vi ska göra fler sådana, det får vi kanske besked om. Sedan har jag andra grejer på gång som jag inte får säga. Det är lite hemligt.

Hur tyckte du det var att göra rollen som Mattias i Rederiet?

Nu är det ganska längesedan jag gjorde det där så det är tretton år sedan. Det var ju roligt. De hade ju ganska… ibland skrattade jag åt vissa historier som är ganska roliga, som att jag var kär i den kvinnliga kaptenen, hon hade en ond tvillingsyster. Man visste ju aldrig vem det. Jag hade kul på Rederiet. Ett och ett halvt år där höll jag på, i fyra säsonger. Det var ju en speciell tid. Nu är det ju mycket mer konkurrens från olika Netflix och HBO, flera kommersiella stationer, men då fanns det inte så mycket så då tittade väldigt många på samma grej så det var ju väldigt populärt Det var ju kul.

Minns du något speciellt från inspelningen eller från övriga som var med?

Ja, vad hette hon. Bengtsson, hon var en säkerhetskvinna på båten. Hon och jag hade roligt. Hon skrattade åt mina skämt ganska mycket. Vi hade en scen där vi började skratta, hon skulle öppna en dörr och så fort hon fick syn på mig så började hon att skratta så vi fick göra jättemånga omtagningar. Hon skulle skälla ut mig: ”Hörru du du” så började hon skratta direkt. ”Nej vi tar om det, hörru du du” det kommer jag ihåg. Jag skrattade också åt det. Tillslut satte vi den där. Sedan kommer jag också ihåg, jag stod ju kvar på båten och vinkade av Joker. Joker var ju den kändaste karaktären, det var jag som vinkade farväl till Joker när han gick av båten. Det kommer jag ihåg, det var lite sorgligt.

Apropå Bengtsson så kan jag tänka mig att hon som skådespelare, Yvonne Schaloske, verkar väldigt trevlig som människa. Jag har fått intrycket av att hon är väldigt trevlig privat. Jag har aldrig träffat henne personligen men jag har sett en intervju med henne i programmet ”Tack och hej Rederiet” som gjordes precis när sista säsongen avslutades och det sändes på SVT och det finns på Öppet arkiv nu. Där intervjuade de flera av skådespelarna, de som spelade Gustav, Beatrice, Joker och Uno med flera. Då var hon den sista som de intervjuade och då verkade hon väldigt trevlig som person, om man jämför med hennes karaktär Bengtsson så de var verkligen kontraster.

Hon tyckte nog att det var roligt att spela den där Bengtsson, just för att hon var ju väldigt snäll och rolig, och en skojig person. Jag har inte träffat henne sedan Rederiet tog slut.

Hur tyckte du det var att spela brandmannen Odd i Saltön?

Det var väldigt roligt. Det var ju… framförallt i den sista säsongen, där det visade sig att jag var pyroman, det tyckte jag var en rolig utmaning. Det var väldigt roligt att få vara pyroman, det var intressant att försöka sätta sig in i hur han fungerade. Pyromani, jag höll på att kolla det där. Det har ju hänt tidigare att brandmän har varit pyromaner tidigare, och dras till det yrket, varifrån får de mest eld liksom!? Det var kul.

Kan du något om bränder och brandmansyrket på riktigt?

Inte på riktigt, man lär sig till roller och så där, men om man inte behöver använda sig av det där för att jobba så glömmer man bort saker och ting. Jag vet att man ska lägga sig på golvet när det är mycket rök och det är ju alltid något.

Reser du mycket på riktigt, så som Odd gjorde i Saltön?

Ja, lite grann men mest charterresor. Jag har två barn så de senaste åren har vi åkt utomlands på vintern för att jag blir tröttare och tröttare på den svenska vintern, det är så väldigt mörkt tycker jag. Det är väldigt skönt att komma iväg en vecka eller två. Men i år åkte vi inte någonstans, vi tyckte inte att vi hade råd.

Har du läst böckerna om Saltön?

Nej, jag har inte det.

Sjunger du på riktigt med tanke på din roll som sångare i Tjenare kungen?

Ja, jag sjöng ju där på riktigt fast de lade på en annans röst.

Så de gjorde det, det är inte du?

Nej, jag tror inte det. Jag kommer inte ihåg… eller var det jag. Att du kommer ihåg den där? Det var ju en sådan liten roll.

Jag gjorde lite research, så hittade jag lite grejer som jag tog lite frågor om.

Tillbaks till Christopher
Till sidans topp

Övriga frågor

Favoritgrönsak?

Sparris

Finns det något som du är riktigt stolt över?

Mina barn.

Vad skulle du helst ha jobbat med om du inte var skådespelare?

Ja, just det. Kanske någon typ av biolog. Jag tycker det är väldigt roligt med djur, kanske någon fältbiolog, någon typ av forskare inom natur. 

Har du någon idol eller förebild?

Förebild, ja… det finns ju vissa skådespelare som jag tycker är så himla bra, Daniel Day-Lewis till exempel. Det finns också svenska skådespelare men det känns för nära för plötsligt kan man jobba med den där personen, men det finns det absolut. Meryl Streep tycker jag är fantastisk också. De är ju erkänt bra men jag tänkte komma med något mer originellt. Ann Petrén, om man ska säga en svensk, tycker jag är jättebra.

Har du någon största önskan?

Fred på jorden.

Kan du någonting om Daglig verksamhet?

Nej, inte så mycket.