Startsida Snabelposten Blogg Arbetsplatsen Produkter Länkar  
 

KULTUR & NÖJE

Rederiet-Nostalgi

Text: Christopher Lundgren

Detta är en utökad version av artikeln Rederiet-nostalgi.
Originalartikeln var med i Snabel-posten nr 2 år 2009.
 

Varför skriva om Rederiet när det lades ner för mer än sex år sedan? Jo, under vintern och våren kollade jag på inspelade avsnitt och blev inspirerad till att göra intervjuer med tre skådespelare som medverkade i Rederiet samt skriva kort om serien.

Varje torsdagskväll sätt jag och min mammas pojkvän fastspikade framför TV:n för att se vad som skulle hända ombord på M/S Freja, på redare Daléns kontor och deras konkurrenter, om kärleksaffärer och brott som försiggick. Om någon av oss var borta en torsdagskväll spelade vi alltid in programmet för att kunna se det vid ett senare tillfälle.

Rederiet är den längsta dramaserien i svensk TV-historia, dock inte vad gäller antal avsitt då Skidla världar hade 500 avsnitt, och pågick mellan åren 1992 och 2002 på kanal 1 på Sveriges television. Det blev totalt tjugo säsonger med sammanlagt 318 avsnitt vilket betyder att det skulle ta nio dygn att titta på alla avsnitt i rad. Det blev svenskt rekord vad gäller antalet manussidor, nämligen 30 000 sidor. Dessutom medverkade över 300 skådespelare i serien.

Tre av dessa 300 skådespelare intervjuade jag under vintern. Patrik Bergner, Per Graffman och Minna Treutiger. Varför just dessa tre? De hade olika karaktärer och var med olika länge i serien.
Valet att intervjua Patrik Bergner var enkelt. Eftersom han var med i Rederiet från 1998 tills att programmet lades ner år 2002 och gestaltade sin roll Nikolai Remlund så bra ville jag veta mer om hur det var att spela just honom. Dessutom ville jag veta mer om Patrik Bergner som skådespelare.
Även Per Graffman var en sådan skådespelare som verkade intressant att intervjua. Dels för att jag gillade hur han gestaltade sin roll Joe Garder under säsong 19 från 2001. Dels så ville jag veta mer om Per Graffman som skådespelare.
Till sist ville jag intervjua en skådespelare som har haft en något mindre roll i Rederiet, då var Minna Treutiger ett bra val med tanke på att hon enbart var med i tre avsnitt i sista säsongen år 2002 där hon hade gästrollen som Tilda Lyksell.

Nedan finns intervjuerna i sin helhet med dessa tre skådespelare. Både med det material som publicerades i Snabel-posten nr 2 år 2009 och material som inte publicerades.

Minna Treutiger (spelade gästrollen Tilda Lyksell)

Patrik Bergner (spelade Nikolai Remlund)

Per Graffman (spelade Joe Gardner)

 

Till sidans topp

Tillbaks till Christopher


Intervju med Minna Treutiger

Foto: Privat

    Namn: Minna Treutiger  
 
  Född: 27 februari 1971
 
  Bor:

Stockholm

 

Vad fick dig att bli skådespelerska?

Det började faktiskt när jag var tio år med att några kompisar i klassen började i en teatergrupp i kulturskolan. Så då började jag också där och sen har det bara fortsatt sen dess. Det var roligt, vi hade bra lärare och det var så spännande.  

Har du gått någon form av teaterhögskola eller liknande?

Ja, jag fortsatte gå teaterkurser under hela min skolgång och var med i amatörgrupper. Under gymnasiet spelade jag inte så mycket teater men efter gymnasiet gick jag en ettårig förberedande utbildning, Teaterverkstan, på folkuniversitetet. Jag tänkte på det här året se om jag verkligen ville jobba med teater och det ville jag. Sen sökte jag teaterhögskolan. Först i Stockholm, sen Malmö.
Jag kom in på teaterhögskolan i Malmö 1992.

Vilken av dina roller har varit mest betydelsefulla för dig att spela? Svår fråga kanske?

Ja, jättesvår fråga. Jag kan tycka att man kan få ut någonting av alla roller man gör. Om jag skulle säga på rak arm... Det roligaste och den mest fantastiska uppsättningen jag har varit med i är Kalevala på Stockholms Stadsteater, där gjorde jag en roll som hette Aino, det var väldigt roligt.

Vilka teatrar har du spelat på?

Det är många. Först så jobbade jag i Skåne under några år och där jobbade jag på Nya skånska teatern, sen jobbade jag på Nya unga teatern. Sen har jag jobbat på Skottes Musikteater i Gävle, så har jag också jobbat på folkteatern i Gävle. Jag har jobbat på Uppsala stadsteater, jag har jobbat på Östgöta teatern, Stockholms stadsteater, Teater tribunalen och Malmö stadsteater.

Jag vet att du också har varit med i TV en sväng, så vad är då roligast om du måste välja TV och film, eller teater?

Teater är roligast. Det är väldigt roligt med film också, men det är roligast med teater för då kan man vara med och bestämma mer som skådespelare. Man jobbar på så olika sätt. På film och TV är det mycket mer i händerna på regissören. Det är också fantastiskt men teater är roligast tycker jag.

Finns det någon skådespelerska som du skulle vilja spela tillsammans med?

En skådespelerska som jag skulle vilja jobba med, hon heter Andrea Edwards. Jag har jobbat med henne på TV förut men aldrig på scen, och det skulle jag vilja göra.

Vilket är det största misstaget du har gjort som skådespelerska?

Största misstaget. När man har gjort bort sig på scen? Jag har inte gjort så där väldigt många misstag. Det händer att man kommer bort sig i texten nån gång. Något stort misstag har jag inte gjort än på scen, däremot var jag med i en pjäs där jag skulle bli mördad på scen, men ”mördaren” hade paus innan den scenen och han brukade alltid vara lite sen. Så för att han inte skulle missa sin entré brukade jag påminna honom. En gång glömde jag det och han, min ”mördare”, kom aldrig, så jag fick dö av mig själv. Det var ju pinsamt. Det var lite jobbigt.

Då kommer vi in lite på det här med TV. Hur var det att spela kökschefen Tilda i Rederiet?

Det var jätteroligt. Dom hade ju hållit på jätte länge så jag trodde att alla skulle vara trötta på det hela. Men de var så otroligt trevliga och snälla. Det var som att komma in i en helt ny värld, i en Rederiet-värld.

Du spelade mot Ola Forssmed. Hur tyckte du att han var rent nyfiket?

Han var också jättebra, proffsig,generös och trevlig. Han var en enormt positiv kille.

Har du någon favoritmat?

Det är nog Sushi som är min favoritmat.

Vilka är dina favoritintressen?

Det är att sjunga och simma med mina barn.

Har du någon favoritfilm?

Just nu är det Pans Labyrint.

Har du någon favoritmusik?

Rufus Wainwright.

Har du någon favoritbok?

Det är en barn- och ungdomsbok som heter Det gröna molnet.

Vad tror du att du gör om tio år?

Ingen aning.

Har du någon favoritdröm då, någonting som du skulle vilja göra i framtiden?

Jag skulle nog vilja jobba mer med musik och teater, eller musik på scen, eller i någon form jobba med musik skulle vara väldigt roligt.

Vad skulle du göra om du inte blev skådespelerska?

Ett tag tänkte jag att jag skulle bli trädgårdsmästare, det är kanske det jag vill, jag vet inte.

Till sidans topp

Tillbaks till Christopher

 

Intervju med Patrik Bergner

Foto: Carl-Johan Söder (från SVT Foto)
 

    Namn: Patrik Bergner  
  Född: 12 juni 1962
  Bor:

Stockholm

Vad fick dig att bli skådespelare?

Det bestämde jag mig för när jag var liten, redan när jag var fyra visste jag vad jag skulle bli. När jag var femton, sexton ville jag bli regissör också och sen ville jag bli mimare eller operasångare, men sen så kom jag in på scenskolan och då fortsatte jag på den banan.

Vilken av dina roller har varit mest betydelsefull för dig att spela?

Jag har haft många bra roller, men de flesta har varit på teaterscen. De flesta skådespelare i Sverige spelar oftast teater och får ett extraknäck så där på film. Jag kan säga så här att det var extremt roligt att spela Nikolaj. Det var ett fantastiskt kul gäng. Från början trodde jag att det skulle vara en ganska dålig grej att spela i Rederiet, det verkade inget vidare rent konstnärligt. Men när jag frågat mina kollegor på teatern om jag borde ta jobbet, så sade alla JA. Och när jag väl börjat där så insåg jag att det inte alls var dåligt. Det var helt enkelt en speciell genre. Det var förstås ingen långfilm, det var inte konst på det sättet, utan en serie som Rederiet är helt baserad på handling och man ska som tittare kunna hoppa in i serien när som helst och ändå hänga med. Vilket är en konst i sig. Det var inte den ultimata ljussättningen på samtliga scener som i långfilmssammanhang, ibland hann man inte diskutera så mycket kring karaktärens känsloliv eller utveckling. Men arbetet som sådant, själva skådespeleriet, tycker jag var identiskt med vad jag har gjort på andra TV-produktioner eller långfilmer. Dessutom var det ett sjukt kul gäng att få jobba ihop med, alltifrån regissörerna och skådespelarkollegorna till manusförfattarna och producenterna.
Så det var en läxa som jag lärde mig, att inte vara fördomsfull. Det har jag försökt bära med mig sen dess. Det är ingen konstartstävling, ingen konstnär är betydelsefullare än någon annan. Happening- eller performanceartist, eller mimare eller dansare eller barnteaterskådespelare eller filmstjärna eller fast anställd sedan tjugo år på Dramaten... Alla strävar efter samma sak: att berätta något man upplever som viktigt för en publik.

Jag vet också att du är dialogförfattare, av vilken anledning blev du det?

Det var en kompis till mig som skrev en långfilm, som han även skulle regissera. Och eftersom jag skriver pjäser också (Patrik vann faktiskt Nordiska Dramatikerpriset för sin pjäs Pappas flicka, red's anm.) och han gillade mitt sätt att skriva dialog, så tyckte han att jag skulle skriva dialog till hans långfilm, eftersom han kände att hans manus var lite stelt. Han är en kul kille, Lars Mullback, skitbegåvad, som skriver böcker och regisserar pjäser och filmer. Det gäller nog det mesta i det här jobbet ska jag säga. Man känner någon som känner någon som vet om att man...

Vad är då roligast om du måste välja mellan att vara skådespelare eller dialogförfattare?

Att vara skådespelare. Men att skriva egna pjäser är också roligt, för då får man följa med i andra karaktärers tankar. Och i en egen pjäs kan jag själv avgöra en situation, då är det jag som bestämmer vad som behövs och inte behövs, vilken sorts humor som ska användas, vilket allvar.

Finns det någon favoritskådespelare som du skulle vilja spela tillsammans med?

Det är många det. Först och främst tänker jag på alla som jag känner och som jag gillar personligen som jag skulle vilja jobba med. Men om vi ska ta någon som jag inte känner så måste det bli Reine Brynolfsson, jag tycker han är Sveriges bästa skådespelare. När jag var åtta nio år var Ernst-Hugo Järegård min största idol, men jag skulle nog inte vågat göra något med honom. Och nu är det ju lite försent, eftersom han är död.

Är du så bra på datorer i verkligheten som du var i Rederiet?

Absolut inte, jag kan knappt hjälpa min dotter med ett dataspel. Nej nej, det där var bara att sätta fingrarna på tangentbordet. Tryck det här och det här så ser det bra ut.

Du pratade ryska med en som följde efter dig på Freja, kan du ryska på riktigt?

Nej, det var bara några repliker.

Vad är det största misstaget du har gjort som skådespelare?

Det var en gång när jag lät mig irriteras på att regissören inte var förberedd på sin uppgift. I och med att jag tyckte att projektet inte hade chans att bli bra, så jag gav upp. Det var en pjäs med en text som jag dyrkade, en oerhört viktig pjäs för mig. Först var det så spännande att få vara med och ta del av en tolkning: hur skulle man kunna göra den här pjäsen fantastiskt spännande? Men det visade sig att regissören hade ingen aning. Allting havererade för mig. Jag tillät mig själv att se det som ett misslyckande innan vi hade haft premiär. Det var fruktansvärt, det kommer jag aldrig att göra om. Det var mitt största misslyckande som skådespelare. Det var också en läxa som jag lärde mig.

Är du fortfarande aktiv som skådespelare eller jobbar du bara som dialogförfattare?

Dialogförfattare var bara en gång. Jag skriver pjäser och försöker sälja dem till högstbjudande... Så det lönar sig inte särskilt bra! Att jobba som skådespelare och vara borta alla kvällar och varje veckoslut, det är ingenting som mina barn tycker är särskilt roligt. Så nu har jag ett jobb som teaterpedagog där jag lär ut hantverket till elever på den skola där jag själv gick en gång i tiden, Kulturama. Det här varvar jag med extraknäck, på film och TV så där.

Har du någon favoritmat?

Barndomsfavoriten var palt. Men när du ställer frågan så här plötsligt så tänker jag på det senaste goda som jag lagade, det var till nyårsafton, anka, marinerad i apelsin med calvadossås. Annars är jag mycket en allätare.

Vilka är dina favoritintressen utöver teater?

Jag har inga. Det är teater. Att skriva pjäser, gå på teater och se på filmer, se om filmer, diskutera teater, läsa pjäser. Det är det enda jag gör. Jag läser inte böcker, jag har svårt att läsa böcker men läser en massa pjäser istället. Jag kan läsa böcker om teater. Jag läste Da Vinci-koden härom året, men det var ett undantag.

Vad har du för favoritfilmer?

Ja, Moulin Rouge, där regissören är helt fantastisk. Men jag tycker att Fanny och Alexander är en av världens bästa filmer.

Har du någon favoritmusik?

Det är opera. På Kulturama så håller jag också på med opera. Jag gillar kompositörer som Puccini, Verdi och Mozart. Om vi pratar rock/pop så tycker jag om Gavin Degraw och tycker att Chris Cornells version av Billie Jean är det bästa som gjorts.

Vad tror du att du gör om tio år?

Jag håller på med teater förstås. Då har min nya dotter blivit elva år, mina andra barn har hunnit bli vuxna och jag försöker kombinera mitt teaterlärarjobb med otroliga engagemang från Steven Spielberg och Ingmar Bergmans spöke som kommer att vilja göra en remix av Sjunde inseglet. Milos Forman och Woody Allen ställer sig på kö, de blir nummer tre och sju bland alla regissörer från hela världen som vill spela mina pjäser. Sedan kommer jag att plugga matte och engelska med min elvaåring, kanske en del historia också, och ställa in i diskmaskin. Dammsuger nog då och då. Det blir tufft men jag kommer att lyckas kombinera allting.

Vad skulle du vilja vara om du inte var skådespelare?

Om jag inte var skådespelare skulle jag vilja vara skådespelare.

Till sidans topp

Tillbaks till Christopher

Intervju med Per Graffman

Foto: Privat
 

     Namn: Per Graffman  
   Född: 5 november 1962
   Bor:

Stockholm


Vad fick dig att bli skådespelare?

Två saker tror jag. Den ena att jag alltid älskat historier och berättelser. Den andra att jag velat bli sedd och bekräftad.

Har du gått någon form av teaterhögskola eller liknande?

Ja. Teaterhögskolan i Göteborg 1986-90.

Vilken av dina roller har varit mest betydelsefulla för dig att spela?

Vad gäller teater ; rollen som "Farmor" i "Erendira" av Garcia Marques. Och "Ali" i "Före stormen" vad gäller film.

Hur du uppträtt på teater någon gång?

Ja, bland annat på Stockholms stadsteater, Riksteatern och Dramaten. De flesta skådespelare i Sverige arbetar både med TV, film och teater.

Finns det någon skådespelare som du skulle vilja spela tillsammans med?

Det finns många som jag har spelat med som jag skulle vilja jobba med igen, men en som jag ännu inte arbetat med som verkar kul är Jonas Karlsson.

Vad är det största misstaget du har gjort som skådespelare?

Jag har gjort en del val i situationer när jag kunnat välja mellan flera olika arbeten som jag efteråt har ångrat.

Hur var det att spela Joe Gardner i Rederiet?

Själva inspelningen var ganska stressig. Sen var det intressant att se vilka starka reaktioner Rederiet väckte hos publiken, som ju var enormt stor.

Har du någon favoritmat?

Fisk och skaldjur, lamm och solmogna grönsaker. Jag gillar mat.

Vilka är dina favoritintressen?

Hav, trädgård och familjen.

Har du någon favoritfilm?

"Vi som älskade varann så mycket" av Scolá

Har du någon favoritmusik?

Punk från 70-talet.

Har du någon favoritbok?

Många "Vi, dom drunknade" av Carsten Jensen är en som jag nyligen läst och tycker mycket om.

Vad tror du att du gör om tio år?

Har en gård i Skåne, samtidigt som jag fortfarande arbetar som skådespelare. Satsa på får och ekologisk odling.

Vad skulle du göra om du inte blev skådespelare?

Något jag tycker verkar spännande är juridik. Advokat eller domare. Min romantiska dröm är att vara jordbrukare eller fiskare.

Till sidans topp

Tillbaks till Christopher



© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Catharina Jakobsson - 018-727 16 55