Startsida Snabelposten Blogg Arbetsplatsen Produkter Länkar  
 

KULTUR&NÖJE

Sara Persson

En intervju med en mångsidig artist

Text: Christopher Lundgren
Foto: Erica Westerlund

 

Navigera på sidan

Om skådespelaryrket
Övriga jobb

Intressanta läsarfrågor
 

  Namn: Sara Persson


 

Född: 1976
Yrke:

Jag är dansare i utbildningen men sedan jobbar jag som skådespelare och sångerska också så jag är väl artist kan man väl sammanföra det fast som skådespelerska


Om skådespelaryrket

Hur kommer det sig att du ville bli skådespelare?

Det började med när jag var liten. Jag är ju född 1976 och Carola Häggkvist, när hon vann Melodifestivalen 1983, då började hela min bana av intresse av att stå på scen och sjunga och framförallt ge publiken någonting, för det tyckte jag var väldigt roligt för min farfar, som bodde i Hallstahammar, han var pianist och höll på mycket med musik och han hjälpte mig väldigt mycket och vi sjöng och spelade i Hallsta och jag tyckte det var så roligt att ge publiken någonting och inte bara stå på scen för min egen skull. Jag var fem år och gjorde min första debut på scenen i Hallstahammar med min farfar. Jag sjöng Köppäbävisan och han spelade piano.

Sedan fortsatte det in i dansen och sången. Sedan när jag kom till gymnasiet så kom inte jag in på danslinjen. Då sökte jag till teaterlinjen och kom in där så det blev teater och jag tyckte det var jätte jättekul. Då började jag känna att jag ville hålla på med fysisk teater, alltså fortfarande inte släppa teatern och inte släppa dans så att jag ville åt det hållet, så kom jag in på Balettakademin här i Stockholm och där är det ren dans och då försvann lite av teaterbiten vilket jag tyckte var väldigt synd för att jag saknade den här teatraliska biten och den här gestaltningen som skådespeleriet har. Men sedan så sökte jag jobb och då sökte jag såklart alla möjliga jobb. Mitt första stora artist jobb var på Wallmans Salonger i Malmö och senare blev det Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, där blev det mycket skådespeleri så där började jag utveckla väldigt mycket utav improvisationsskådespelerska och sedan har det fortsatt i skådespelarbiten väldigt mycket, som Sune nu, där är det ren skådespeleri, det är en dans i slutet som inte är så avancerad.

Vilken form av teater tycker du är roligast att spela?

Jag tycker väl att komik är väldigt roligt, som Sune är ju väldigt komisk. Där har jag en komisk karaktär, hon är ganska mesig då får man väl säga då, lite tafflig så där eller mesig, jag vet inte vad jag ska välja för ordval. Hon kanske inte tar för sig så mycket den där kvinnan, då blir det väldigt mycket kroppsspråk. Nu har inte jag spelat sådana stora tunga grejer förutom när jag gjorde Återträffen då som var en film, det är lite annorlunda att spela sådant skådespeleri, men där var det ju väldigt mera naturligt. Jag skulle nog vilja säga att så länge man får variationen så tycker jag att allt är roligt. Barnteater är sin genre och sedan får man spela lite allvarligt men komik just är kroppsspråk tycker jag är väldigt roligt, det är väl för att jag har den fysiska biten hos mig gratis eller med mig så där.

Vilken teaterproduktion tycker du har varit roligast att medverka i?

Så svårt att svara på då alla produktioner är roliga på sitt sätt.

Det är bra med variation, att man gillar allt möjligt. Det blir lite enklare då.

Ja precis än att vara inkörd på en grej liksom.

Hur har det varit att ha haft så varierande roller under dina år på Astrid Lindgrens värld?

Ja det har jag verkligen. Jag har jobbat åtta år nu och ska göra mitt nionde här i sommar och har väl spelat nästan igenom alla de kvinnliga rollerna förutom barnrollerna då, det gör ju barn då, annars har jag nästan spelat igenom alla. Pippi har jag aldrig spelat dock men det är jag för stor för.

Vilken av dessa roller har du tyckt mest om att få göra?

Jag gillar ju Lovis i Ronja Rövardotter, Mattis fru där. Hon är väldigt jordnära och hon ser livet väldigt enkelt, jag kanske kan komplicera det privat, så jag önskade att jag hade lite mera av Lovis tänk och jag gillar Mattisborgen, det är lite rivigt, det gillar jag. Sedan hade jag väldigt, väldigt roligt i och för sig när jag var Krösa-Maja i Katthult (Emil i Lönneberga) den gamla tanten som också var sådan som tutade i alla barnen att det var fula historier som med att det finns spöken och grejer. Sedan tycker jag att alla roller är roliga i sig så klart men de två rollerna tycker jag är härliga karaktärer.

Hur är det att medverka i Sune – Kaos i fredagsmyset?

Det har varit jätte roligt! Jag tycker att Morgan, regissören har varit jätterolig att jobba med. Han har varit en riktig energisprutare, precis som han är på scen så är han privat fast kanske inte att han skämtar hela tiden eller gör allting komiskt eller vad man säger men han är en väldigt fin människa och väldigt härlig att jobba med och det har jag tyckt har varit jättekul, och sedan alla nya kollegor man fick. Det var jättekul. Alla är så bra!!

Hur var det att spela med t.ex. Måns Nathanaelson, Göran Gllinger och Morgan Alling?

Det som är roligt med både Göran och Måns är ju att jag tittade på Rederiet när det var när jag var liten.

Å vad roligt, det gjorde jag med, det var en av mina favoritserier.

Ja vad roligt.

Jag har nästan alla boxar

Just det, vad kul, dit har inte jag kommit än.

Jag rekommenderar boxarna.

Jag tyckte att det var kul att få träffa och jobba med dem för det hade jag inte trott när jag var kanske 15, 16, 17 där som jag var när Rederiet gick. Jag tyckte att de var duktiga skådespelare så att det är jätteroligt att få möta de som är etablerade och de kommer med sin erfarenhet vilket jag lär mig väldigt mycket av och även de andra tjejerna som också är med. Jag har lärt mig väldigt mycket utav dem vilket har varit väldigt kul. Alla har vi olika erfarenheter på olika sätt. Måns har väl kanske fått ett och annat danssteg utav mig med sig på våran dans där hoppas jag.

Har du sett Sune-filmerna med Morgan Alling som pappa Rudolf?

Jag får skämmas lite och säga att jag inte har det. Jo kanske jag har sett den första som kom, när han var på solsemester. Jag tror att den har gått på TV och då tittade jag på den, men sedan har jag sett då när Morgan inte var med, den första när Sune kom. Då läste jag alla böckerna, då kom den första filmen, så var det också en TV-serie och så blev det julkalender. Då var det mycket Sune för mig, då var jag också yngre, men sedan har jag väl inte koncentrerat mig så mycket på de där filmerna. Jag skäms lite kanske för det, det säger vi alla att vi kanske ska göra det och titta på de där filmerna med Morgan. Jag har då inte sett, kanske den då.

Jag har sett alla tre och jag gillar dem men jag har svårt att säga vilken som är bäst men alla har sitt.

Ja, det är en solsemester, en vinter och så är det en till. Vad är den tredje då?

Det är ju Grekland, Fjällen och så är det Bilsemester också som kommer mellan de andra två.

Just det just det. Jag måste ju se dem.

Nu repeterar du ju för Ronja Rövardotter, var har du för förväntningar om föreställningen?

Vi börjar repetera den 5:e januari och sedan har vi premiär den 23:e så det är en väldigt kort repperiod men det är för att den har spelats redan så vi som är nya då ska bara repas in i den. Jag har förväntningarna från mig själv, eftersom att jag ska få göra en liten luftdel, eftersom jag klättrar i cirkusrep också så är det här mitt första stora jobb som jag får göra i luften om man säger fast jag kommer inte att klättra i rep utan jag ska göra lite annan variant så det är en väldigt stor utmaning för mig och ibland är jag lite rädd om jag har tagit lite vatten över huvudet men jag tror inte det utan jag tror det bara är min egen självkänsla som får mig att känna för det är något nytt för mig så det är en förväntad eller jag ser fram emot att jag kan klara av det rent så här för mig själv också. Såklart vill jag att det ska bli bra i produktionen, det är målet, så att det är en utmaning och det ser jag väldigt mycket fram emot. Det blir den största produktionen jag har gjort någonsin, jag har inte gjort så stor produktion så det ska bli jättekul att få vara på stora scenen så det är väldigt mycket jag ser fram emot och har som utmaningar inför Ronja och med tolv repdagar, det kommer att bli kul och tufft men jag håller på redan nu själv och försöker klura ut lite vad jag ska göra i luften. Jag har varit och lånat material om man säger slings och sådant som jag kan hänga i så jag kan gå till gymmet och träna lite och få upp styrka och testa lite saker så att jag har lite idéer när jag kommer på plats för det blir en tuff repperiod, det är snabba puckar liksom. Har nu sett den föreställningen när den gick förut?

Nej faktiskt inte.

Då får ni komma och titta på den i vår.

Jag har faktiskt kollat lite på biljetter och sett lite datum så jag funderar på att se den.

Ja vad roligt. Jag har ju sett den och den är fantastiskt visuell, den är gjort i Steampunk-stil som är en hårdare stil,  kostym är fantastiskt, scenografi och teknik, så att den är väldigt häftig att se, så kom och titta!

Vilken är din mest kända roll?

Det beror ju på hur man vill se det. Det är lite så med kändaste roll så blir det lite om man har synts på TV eller om man inte har gjort det för om jag skulle säga kändaste rollen när jag är i Vimmerby och jobbar på Astrid Lindgrens värld då har Lovis varit den som jag är mest känd för, för att jag har jobbat fyra år i borgen om man säger också, men Återträffen när jag gjorde den då utav Anna Odell blev ju det som folk vet vad det är och kan relatera till och det var ganska många som såg den filmen så det är väl den största rollen på så sätt som jag har gjort. Så får vi se om Gunnel där i Sune kommer upp sig till någon stor roll. Då är det nog Återträffen skulle jag nog vilja säga som är den största rollen. Har ni sett den?

Nej det har jag faktiskt inte men jag har hört talats om den men det har aldrig blivit av att jag har kollat på den.

Det är en lite tung film får jag väl förvarna då, man får vara lite beredd, så man ska inte förvänta sig en Sunehumor utan de när lite tuff men den är fin, den är bra gjord. Se gärna den.

Har du gjort bort dig på scen någon gång (gjort en tabbe)?

Oj självklart skulle jag vilja säga men bara att hur har jag förträngt de då? Gud vad kan jag ha gjort då? Jo jag var Settergren, Tommys och Annikas mamma i Pippi Långstrump och då hade jag en…. Pratade en längre del och då fick jag någonting i halsen, och vi är fina damer från 1940-talet så man kanske inte ställer sig och harklar sig och man ska ju helst ta upp näsduken men jag hinner inte det, ni vet när man får sådan supermycket, det bara kommer och kan inte sluta, så damernas som är bredvid mig hjälper mig lite då och klappar mig på axeln och försöker få ur mig den här hostan för det blir ett enormt hostande och då så blev det att jag kunde inte riktigt tygla karaktärerna och jag har varit Krösa-Maja tidigare och istället för att säga som en dam tack, tack, tack det räcker så och sedan fortsätta mina repliker, så ryter jag till på småländska ”Nu räcker det” som Krösa-Maja och då började damerna skratta ännu mer så att det blev en väldigt lång period av detta hostande och skrattande och att Krösa-Maja kom in i bild där, men det är väl inte det värsta jag har gjort men ett av de jag minns i alla fall. Det är väl oftast att man tappar text eller sådant. Jag dansade in i en kuliss en gång, jag skulle gå lite snyggt jazzwalk ut så att jag tittade mot publiken och så skulle jag gå ut mot sidan så jag tittade inte ut utan såg bara att det var ljust, att jag skulle ut, då gick jag så här lite småsnyggt liksom … och så bara bånk rakt in. Det såg nog roligt ut men det var inte så kul för mig men det såg nog väldigt roligt ut utifrån. Det är att göra bort sig, det hör lite till vissa grejer, eller göra bort sig ska man kanske inte göra men teater är lättare att man tappar medan film kan man göra om, och göra tagning, nästa.

Det är lite som man säger, bloopers.

Ja det har jag haft några.

Sådana brukar jag söka upp på Youtube ibland och söka bloopers från kända TV-serier. Jag tycker det är jätteroligt, som att se bortklippta klipp och sådant som har blivit fel.

Ja det är det ju. Gud om någon hade filmat mina bloopers i mitt liv, då hade jag kunnat lämna över en hel DVD-box. Jag är ganska duktig på det privat också att ni vet att kalla gräva, att man pratar och så säger man saker så kanske man egentligen så här ”sluta prata, sluta säga något”, då är jag väldigt dålig på det, inte för att jag inte vet att jag är ute och cyklar men för att jag hittar liksom inte till punkt utan jag försöker rädda situationen och gräver mig bara djupare. Det har jag med mig in på scen ibland också, då får någon annan oftast hjälpa mig att få tyst på mig så men det bjuder jag på.

Brukar du vara nervös inför ett teateruppträdande?

Absolut, det är jag. Det finns två olika nervositeter tycker jag, den ena är den härliga, den som är innan premiärer eller första gången man ska göra det, att jag är lite… man är taggad, att man är nervös men man är positivt taggad, den nervositeten är jättehärlig. Sedan har jag också den när jag känner att nu kommer jag få blackout och så får jag oftast det för att jag har fått för mig att jag ska få det. Den nervositeten eller när jag ska sjunga och precis innan jag ska på scen så tycker jag att jag är torr i halsen och då stressar jag upp mig väldigt mycket och det är också en nervositet som jag försöker att inte skapa men det är yrket och då får man ju mer man jobbar med det så försöker man hitta ett sätt att gå förbi den där nervositeten, Den andra är bara härlig, den ger bara extra adrenalin så att man känner att man älskar det man gör.

Finns det någon skådespelare du gärna vill spela tillsammans med?

Det finns säkert hur många som helst men vem skulle jag välja? Det beror så på tycker jag hur jag ska tänka liksom, om det är… Jag skulle ju vilja jobba tillsammans med är Carl-Einar Häckner skulle jag vilja jobba med. Han är i och för sig inte skådespelare, han är varietéartist och magiker. Jag gillar det han gör så det hade varit en fantastisk ära att få jobba med honom, men annars… det kanske blir lite komiskt eller vad jag ska säga, det kanske blir fånigt om jag säger Mikael Persbrandt men det är väl bara för att han är den han är, att få spela med honom hade jag väl inte tyckt var helt fel men sedan finns det en massa. Gud jag kommer inte på. Jag tror att alla människor, alla möten inom mitt skådespeleri eller om det är dans eller koreografer eller om det är regissörer så tänker jag att det är ju ingen som jag inte kan tänka mig att jobba med, om du skulle fråga tvärtom, är det någon jag inte vill träffa så är det inte heller, och jag har inte jobbat med alla heller och jag tror att alla möten och alla nya jobb är kul. Sedan är det kanske någon som man känner att den skulle jag vilja jobba igen men jag har nog ingen. Sångmässigt så skulle jag vilja sjunga med Tommy Körberg. Det har varit en sådan liten önskan att jag skulle vilja göra, och i sådana fall med Carl-Einar Häckner får jag säga, att få jobba med honom, men det blir inte skådespeleri men jag älskar ju varieté och teater och cirkus och dans och framförallt cirkusbiten. Jag tror att hade jag levt om mitt liv hade jag nog blivit cirkusartist. Där har du ju liksom allting inbakat, du har skådespeleriet i sitt agerande, du har disciplinen med en träningsform liksom.

Händer det att du ser på teater ibland?

O ja det gör jag. Jag gick jättemycket på teater förut. Min kille pluggar till teatertekniker så han tycker också om att gå mycket på teater så vi försöker variera och inte bara gå på ren teater utan även varietéer eller musikaler och lite allt möjligt men det är ganska dyrt så man har inte råd, eller jag har inte råd ska jag säga, jag ska inte säga man, det finns säkert de som har råd att gå runt och titta på jättemycket, men jag försöker välja, ibland är det föreställningen eller pjäsen i sig, ibland är det personerna jag vill se. Jo men det gör jag, jag försöker se relativt blandat liksom så det vill jag göra. Det är kul, inspirerande att se olika. Sedan har jag kompisar också som är med i saker och det vill man ju se de grejerna på grund av det. Sedan hade jag kanske itne sett de grejerna om de inte var med.

Hur var det att medverka i filmen Återträffen?

Ja det var jättekul. Den handlar om mobbning och det som var intressant med det var att man själv, hon ville att man själv också skulle, vi skulle inte ha med våra privata grejer men vi pratade om det och vad innebär det, utanförskap. Jag började tänka till hur det var när jag själv gick i skolan, vilka var det som var utanför och varför och var jag själv utsatt? Ja ibland fast inte mobbad. Man började prata och mobilisera kring det här och om hur man kan vara mot varandra. Man kan vara så otroligt elaka egentligen, att vuxna inte gick in heller. Jag var jätteglad för Anna har tidigare gjort ”Okänd kvinna” men jag visste inte om den delen. Jag träffade Anna och det var ganska skönt för då var hon en person som jag själv fick skanna igenom och göra till min egen om man säger, för sedan när jag berättade för mina vänner att jag skulle jobba med henne sa de ”Men gud, hon är jättekonstig, hon har gjort det här”, för det blev en väldig uppståndelse av när Anna gjorde den här ”Okänd kvinna” med alla läkare, sjukvården och så där, så att jag fick reda på det efteråt så det var jätteskönt att bara få jobba med henne och jobba med de människorna som jag jobbade med då. Film är ju annorlunda än teater såklart. Där är det att sitta och vänta och vänta så en tagning som tar kanske en timme men i filmen så är det bara tre minuter. Vi skulle göra utomhusscener, det var jättekallt. Det är ett helt annat sätt men jag gillar film, jag gillar det här på och av, jag kan tycka om det. Det var kul att jobba med Anna, det var kul att jobba med en film som blev så omtyckt. De flesta tyckte om den i alla fall. Det är klart att det fanns några som inte tyckte om. Den vann bästa film på Guldbaggen och så där. Det var kul at göra en film som betyder något, som är viktig på något sätt. Det var roligt så den är jag stolt över.

Hur var det att jobba som programledare ihop med Johan Whatz?

Johan och jag, vi är bästa vänner verkligen, han är en av mina närmaste vänner så vi kan ju varandra väldigt bra och vi har känt varandra sedan 2005 och jobbat med jättemycket olika grejer så det här att söka det här när vi gjorde det jobbet, som var en pilotfilm då till inför ett program, så det var ju vi. Som jag tror många par som kör på TV eller som kommer upp som Peter Settman och Fredde Granberg som blev ja... Jag tror att vi hade väldigt, väldigt roligt. Vi har väldigt roligt privat, vi känner varandra så väl och det var därför de gillade oss för egentligen sökte de bara en programledare men när vi kom och sökte så var vi ju två ”ja okej då så här då” så gjorde vi sökningen så ringde de en dag senare och så sa de att ”vi kör på er två, vi gillar er”, så Johan är både privat och arbetsmässigt en person som sitter mig värmt om hjärtat liksom, verkligen. Han är speciell så det var givet att vi skulle göra det här tillsammans.

Kan du tänka dig att jobba mer med den formen av TV framöver som programledare?

Ja det skulle jag vilja göra. Det hade också varit roligt. Det skulle jag vilja göra men jag är inte van vid det och jag har inte gjort det så mycket men någonstans så skulle jag vilja göra det, i alla fall inom barn tv. Jag har sökt till Bolibompa några gånger. Det hade varit kul.

Har du några framtidsplaner vad gäller TV- och filminspelningar?

Planer, det är inget som är aktuellt men jag vill ju, och det där är ett ständigt jobb att söka jobb, man får höra av sig och man får kolla med castingbolag om de söker roller. Man får höra av sig till bolag liksom hela tiden och vara i jour på det. Tillsist så kanske de behöver en för då får man möjligheten till att få vara med i TV eller film. Jag vill absolut, i alla fall filma mer, jag tycker att det är jätteroligt, och TV också så det hade jag gärna gjort men jag har ingen som har erbjudit mig något ännu.

Man får hoppas det kommer.

Ja precis, det får man verkligen. Jag tycker att det är kul.

Tillbaks till sidans topp
Tillbaks till Christopher

Övriga jobb

Hur kommer det sig att du blev intresserad av akrobatik?

Det var en liten grej som jag hade sedan jag var yngre. Förr i alla fall så var det så här att det fanns, när jag blev äldre då, när jag blev vuxen så var jag ”å jag vill gå på parakrobatik” men det fanns inget för vuxna, det fanns bara när jag sökte kurser så här från tioåringar och femtonåringar, det fanns inget för trettioåringar, så jag sökte och sökte men tillsist kom det till Malmö, när jag var där, två svenska tjejer som jobbade i Frankrike och de skulle ha en kurs för dansare i parakrobatik och det var givet att jag skulle gå på den och det var en helg och jag blev helt såld, jag var helt golvad av det och jag kontaktade de här tjejerna efteråt och så att vi kunde göra ett utbyte för jag hade varit i Frankrike mycket tidigare och tränat dans. Jag sa att om jag åker till Frankrike och ni tränar akrobatik med mig så kan jag hjälpa er med koreografi i era nummer för att de jobbade som cirkusartister då och ville ha hjälp med övergångar och danspartier, så vi gjorde ett utbyte där då så jag åkte ner till dem några gånger och jag blev väldigt såld av cirkus så jag skulle vilja bli cirkusartist om jag fick välja om på något sätt. Sedan så tränade jag i Köpenhamn och började där med parakrobatik för vuxna också som fanns och sedan träffade jag min dåvarande pojkvän som var cirkusartist. Vi gjorde lite saker med den här ”Rampljuset” som ligger på min hemsida.

Hur länge har du hållit på med akrobatik?

Jag fortsatte inte så mycket med parakron (förkortning för parakrobatik) eftersom det är svårt om man inte har en partner att jobba med men cirkusbiten, just att jag har gått över till rep och så där. Säg att jag började 2008 med den här kursen och träffade de här tjejerna. Sedan dess har jag hållit på till och från.

Tycker du det är lätt eller svårt att bli akrobat?

Det svåra är svåra är såklart inom cirkusbiten är ju att som repet, släpper jag det kommer jag att bryta nacken liksom, då faller jag ju, så det är en psykologisk grej också att våga lita på sig själv när man tränar, i alla fall det jag tränar. När man tränar akro också att man litar på sin partner och att man hittar ett samarbete. Ja… Vad frågade du egentligen?

Om det är lätt eller svårt?

Lätt är det väl för att jag kanske tycker det är roligt att slänga mig ut i det. Jag har inga problem och har alltid tyckt om att vara upp och ner på något sätt så här, hjula och så , så jag tränar ju det också så det har jag väl lätt för mig och tycker det är roligt och bara vill testa. Är det någon som är väldigt duktig på hög nivå, då vill jag gärna prova grejer liksom. Jag är inte rädd för att ”vi testar så här eller klättrar här eller jag står här”. Det är väl det lätta och fördelen med det hela, men sen kan jag också bli rädd för att falla och slå mig så då är det inte lätt. Och det är mycket disiplin träning som man måste nöta och nöta.

Hur är det att utföra parakrobatik?

Ja parakron är ju akrobatik. Jag gör inte sådan akrobatik som volter, det ska jag säga att det avskyr jag, att göra volter och hoppa men parakron, där kan du både jobba högt och lågt. Du kan jobba lågt med du vet när folk ligger på golvet och så benen upp och så flyger man, så kan man göra olika figurer. Det är väldigt tacksamt för man har nära golvet och det är mjukare. Det är läskigt när jag tränar två man hög, när man står på axlarna eller att man ska stå hand på hand, gå på händer, på någons händer eller så, så det är lite läskigare så jag tycker om att köra den här men jag behöver en partner, jag har inte det.

Du får hitta någon.

Ja jag får leta upp någon partner, precis. Annars, när jag är själv så kör jag ju repet.

Vilken cirkusföreställning tycker du har varit roligast att medverkat i?

Jag har inte gjort så mycket cirkus så Ronja blir ju egentligen min första riktiga, om man säger som cirkusartist där jag använder mig utav det jag har lärt mig inom cirkusen, så det är därför det är en sådan utmaning för mig och en sådan stor grej. Sedan har jag gjort småjobb inom repet och lite parakro och så där och så där och som sagt med min dåvarande pojkvän. Jag har inte gjort så mycket så jag har längtat efter det och nu ska jag äntligen få göra det med Ronja så jag ser lite extra fram emot det.

Lycka till.

Tack!

Hur tycker du det är att vara dansare?

Fantastiskt får jag ju säga. Det är ju alltså… alla kan ju dansa, alla kan ju röra på sig och det tycker nog alla är härligt. Jag menar, dansen är det som är i hela världen, sången och musiken, det älskar ju alla på hela jordklotet på olika sätt men dansen. Det som är fantastiskt med det är ju hela den känslan som kommer inifrån när man rör på sig. Om ni själva har stått i kammaren själv någon gång och lyssnat på sin favoritmusik och så rör man sig efter den. Den magkänslan! Varför jag började med det är ju samma oavsett om man står i sin kammare och älskar det eller att man står på scen och gör det. Det är det som är så fantastiskt med dansen. Det tycker jag ju med hela mitt jobb, med artisteriet eller skådespeleriet, den här härliga magkänslan som vi alla har fast på olika sätt.

Hur tycker du det är att vara sångerska?

Ja jag hade alltid önskat att jag sjöng bättre, att jag hade en annan röst om man får säga så. Jag har väl alltid sagt att jag kan lite av varje. Jag kan lite dans, jag kan lite sång, jag kan lite skådespeleri, jag kan lite cirkus. Det har blivit lite som du skrev till mig att jag är bred, min styrka.

Finns det något utgivet material med dig som sångerska?

Nej inte skiva och sådant där, det har jag inte gjort

Får se om du släpper något material längre fram då.

Ja men precis, det hade varit något. Jag skulle vilja släppa, för min pappa älskar Elvis, jag skulle vilja göra en Elvisplatta med Elvis-låtar bara som en grej till honom, att ge ut till honom, men då måste jag ha finansiering och allt möjligt och vem kommer köpa min platta för att det är ingen som vet vem jag är. Jag får väl ta med någon bra producent eller någon känd artist eller något. Jag kanske ska göra duetter med kändisar.

Hur tycker du det är att se eller höra dig själv på radio eller TV?

Helt okej. Har inte så stort problem med de. Det är lärorikt ibland att se sig själv för utvecklingen.

Tillbaks till sidans topp
Tillbaks till Christopher

Intressanta läsarfrågor

Favoritårstid?

Jag tycker om hösten och vintern mo det inte är, jag var i Kiruna för någon vecka sedan, och då älskar jag vintern, och jag har jobbat uppe i Sälen med barnteater och jag älskar snön och jag har inte varit någon snömänniska tidigare så där, att jag åker skidor eller någonting men jag blev helt såld. Så är det vinter och snö och kallt och höst så älskar jag de årstiderna. Jag tycker om sommaren och våren, våren är vacker när det knoppas och blommorna börjar slå ut såklart men jag är inte så mycket för sol och varme. Jag har varit solmänniska och så där men jag blir alltid så yr och det är svettigt. Nej jag drar hellre på mig en massa varma kläder och ut i friska luften och tystnaden och fjällen liksom och så.

Då kanske det här ishotellet skulle vara passande!

Ja jag var ju där. Vi var i Jukkasjärvi men det hade inte öppnat men det hade varit häftigt.

Favoritbarnprogram när du var liten?

Albert & Herbert och deras julkalender av Albert & Herbert. Jag älskade det. Jag hade det på VHS och jag tittade flera gånger på det. Sedan såklart tyckte jag om Fem myror är mer än fyra elefanter men den var ju tidigare men repriserna som var när jag var liten men framförallt Albert & Herbert tyckte jag om. Det är det jag kommer på spontant nu direkt. Vet du vilka de är?

Ja jag känner till det.

Tomas von Brömssen och Sten-Åke Cederhök, han har gått bort tyvärr.

Tomas von Brömssen är bra.

Ja han är fin, absolut. De älskar jag och julkalendern de gjorde var fantastiskt rolig.

Roligaste ämne i skolan?

Gymnastik och musik när jag hade det. Jag hade lite svårt för att skriva och läsa. Jag hade någon slags dyslexi men på 80-talet så hade man bara skriv- och lässvårigheter och så fick man... Idag är det så tydligt att man kan få en diagnos eller att man också blir utredd, kollad, men eftersom att det inte var gravt så var jag bara i det här mellanläget, att det var någonting. Jag gillar gymnastik just för att då fick jag röra på mig och jag älskade när man gjorde sådana här hinderbanor. Då var jag inte beroende av någon och jag tävlade bara emot mig själv och jag fick hoppa och klättra så det gillade jag. Det var min favorit skulle jag nog vilja säga så gymnastik var det som var genomgående.

Roligaste attraktion på Gröna Lund eller Liseberg?

Oj, ja. Gröna lund är ju mindre och det finns färre saker att åka än vad Liseberg har. Liseberg har ju Kanonen men då gillar jag egentligen bara starten. Fritt fall skulle ju aldrig åka den på Gröna Lund som tippar framåt för att få något rus utan jag skulle bara tro att jag dör så att den skulle jag inte göra! Blå tåget, det nya Blå tåget på Gröna Lund. Det är gammalt, det har funnits ett gammalt som är Spöktåget. Det nya åkte jag i somras, det var läskigt och det ska ändå vara för barn. De har liksom poppat upp det så att det är samma tåg men de har gjort läskigare grejer och lite 4D så vagnen och allting, så då får jag säga Blå tågets nya konstruktion. Det nya Blå tåget och bergbanan på Liseberg.

Tycker du om att baka?

Usch, jag vill inte säga nej. Jag tycker ja och nej. Jag tror att nejet är för att det blir så skitigt. Jag har lite ordning och reda då så det blir mycket mjöl och då måste jag baka… så tar det tid och det är jobbigt att diska men det är väldigt kul om man bara bortser från det. Jag tycker om att baka bröd. Jag älskar bröd och bullar. Jag har jobbat på NK bröddisk och jag har jobbat på Sigtuna, på bröddisken. Jag är väldigt mån om bra bröd om man säger bra bakverk. Bake off och varmluftsugnsbröd är ingenting för mig.

Brukar du ha fredagsmys hemma ibland?

Såklart, ja men det har vi väl men däremot så är det… Med mitt yrke så kanske inte fredagen ligger på en fredag alltid för att oftast jobbar jag ju fredagskvällar så min fredag kanske är en måndag eller tisdag men samma mysgrej, det är ju det man är ute efter, att vara ledig. Det var ett tag jag jobbade åtta nyårsaftnar så jag visste inte ens… senast jag var på nyårsaftonskalas då var när jag var typ ungdom, så hade jag blivit åtta år äldre så jag visste inte ens hur man gjorde när jag väl blev ledig. Jag satt hemma första nyårsafton när jag var ledig efter åtta år.

Så för dig skulle det kännas som att du typ var 2007/2008 om man räknar bort de här åren.

Det var förut, nu har jag lite ledigt men det var från 2000/2001 där till 2008 som jag jobbade på Wallmans salonger varje nyårsafton så det var lite konstigt 2009 där, då satt jag hemma som sagt. Nytt år!

 

Tillbaks till sidans topp
Tillbaks till Christopher


© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Catharina Jakobsson - 018-727 16 55