Bakgrund till tänkandet om ett komplext samhälle

Anledningen till att skriva detta

Under de senaste åren har jag mer och mer märkt att människor ofta är väldigt enkelriktiga i sina påståenden och resonemang, och att jag mer och mer har börjat tänka komplext där "ja" och "nej i princip inte existerar. Vid diskussioner kring diverse frågeställningar möts jag av folks stenhårda åsikter, som i och med deras allt för enkeltänkande är nästintill extrema och ofta fördömande och orättvisa. Ofta tycker folk att saker är väldigt bra eller väldigt dåliga. Antingen är folk alldeles för blåögda och tror helt på en idé och struntar i eventuella risker, eller så är folk stenhårda och är totalt emot en idé och säger starkt "nej", utan att överhuvudtaget kolla om det skulle kunna finnas möjligheter till att verkställa en idé, eller kompromissa till en lösning som gynnar alla inblandade parter.

Situationen har både irriterat och intresserat mig. För att både hjälpa mig själv att förstå mer och för att upplysa andra människor om sina misstag, vill jag dela med mig av mina tankar. För vad det handlar om är att människor vill utgå från en enkelhet i ett samhälle som är komplext. Dessutom är ett komplext tänkande att föredra för att uppnå ett rättvist samhälle.

Vad jag har förstått är att medan jag försökt kommit djupare in i tänkandet om det komplexa samhället, är att det faktiskt inte är folket som ändrat på sig, utan min syn på dem. Folk har haft detta enkeltänkande under i stort sätt hela mänsklighetens historia.

Fördjupning

Många människor hanterar frågeställningar med enkelhet, som att dela in saker i svart eller vitt, ja eller nej, bra eller dåligt, och så vidare. I själva verket behöver det inte alltid vara bra eller alltid vara dåligt. I varje enskild fråga finns det många svar för olika delar i frågan som behövs korrigeras, istället för att svara ja eller nej på frågan som helhet.

När människor bildar uppfattningar om olika frågeställningar, så utgår man ofta från en enkelhet och ger ett alldeles för enkelt svar, som ofta är fördömande, orättvist och ibland till och med kränkande. Oavsett om det är livsstil, miljö, skola, omsorg eller infrastruktur, uppstår detta problem då åsikterna ofta går i sär så pass mycket att man låser ute en annars fungerande diskussionsnivå. Alternativt är människor för blåsögda och tror för gott om exempelvis välgörenhet, och att det slutar med att pengarna går i fel persons ficka för att man inte tänkt på riskerna.
Istället för att bedöma hela svaret på en fråga som bra/dåligt eller ja/nej bör man istället utgå från olika perspektiv parallellt med varandra, med olika svar som vissa kan vara positiva och andra negativa. Detta ger en mer rättvis bedömning och ett mer korrekt helhetssvar på frågan.

Att diskutera eller behandla frågan, följt av att värdera den med ett komplext tanke- eller arbetssätt, visar på hur man med rättvisa medel kan lösa problem som förekommer i frågan, utan att allt som ingår behöver vara dåligt. Det skapar också förutsättningar för förståelse mellan olika människor eller grupper, och öppnar upp för vidarediskussioner, då man utgår från ett bredare synsätt och försöker tänka komplext i varje enskild fråga som kan generera flera svar. En fråga behöver således inte ha ett enda svar som är väldigt positivt eller väldigt negativt, utan kan ha ett svar där negativt och positivt tänkande blandas. Även om nu samtliga delar i ett svar är helt positiva eller negativa, så har varje del utforskats och då kan man med säkerhet konstatera slutsatsen med rättvisa.

Tillbaks till sidans topp

Tillbaks till Christopher

Artikeln

Exempel på komplexa frågeställningar inom politiken

Om man till exempel diskuterar välfärden, säger Allianspartierna att upphandlingar och privatiseringar av sjukvård och äldreomsorg har skapat "fritt val", eftersom kunder/brukare/patienter har fått valt vården själv. Som motståndare till deras resonemang finns bland annat Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, som säger att välfärden genom Alliansens politik har "monterats ned" där företagsamheten har gått före kvaliteten på vården. Bland vanliga medborgare råder det delade meningar, vissa är på alliansens sida medan andra är på vänsterblockets sida. Därmed har alla parter återigen gett enkla svar på en komplex fråga.

Vad som är intressant i frågan är att inget block nödvändigtvis har helt rätt eller helt fel, och därav är frågan komplex. Många människor gör dock frågan till en enkelhet och svarar därför så enkelt att det är "bra" eller "dåligt". I vissa fall har faktiskt vård i privat regi fungerat lika bra som vård i kommunal regi. I andra fall har privatiseringarna dock försämrat villkoren för exempelvis de anställda vad gäller arbetstider och löner, samt att det är för låg bemanning.

Istället för att hävda att privatisering av vården är jättebra eller jättedålig som helhet, bör man istället gå in på varje enskilt område, för att få en så rättvis bedömning som möjligt. I sammanhanget skulle ett mer rättvist och komplext svar vara att välfärden i stor mån har försämrats men att några enstaka verksamheter har gått framåt. Det skulle också få politiker att tänka om, och kanske öka förståelsen för individer och dess värderingar.
Personligen tycker jag att det har handlat för mycket om företagsamhet och vinstintresse, och att privatiseringar inte behövts. Samtidigt hävdar jag inte att det enbart har varit negativa effekter, bland annat med hänsyn till att vissa verksamheter faktiskt har gått bra även i privat regi. Att utforska huruvida en idé är bra eller dålig, ger ett mer rättvist och lönsamt svar, istället för att direkt ge ett svar som är jättebra eller jättedåligt.

För att värdera komplexa frågor som en enkelhet och jämföra det med ett mer komplext tänkande, utgår jag från ett dåligt/bra-system i procent, där första värdet motsvarar en negativ inställning medan det andra värdet motsvarar en positiv inställning. Vad gäller personer bakom Alliansens politik skulle siffran vara ca 5 - 95 (0 - 100) medan vänsterblocket skulle ge ett värde på 95 - 5 (eller extrema värdet på 100 - 0). För mig skulle värdet bli ungefär 75 - 25, eftersom jag faktiskt vet att en del av verksamheten sedan privatiseringen har gått bra, men så klart en bra bit från alla verksamheter. Därmed har jag gett ett komplext svar på en komplex fråga, då jag i och med mitt komplexa tänkande har gett en mer rättvis bedömning.

Ett komplext tänkande i samhället ger mer rättvisa bedömningar

Ett komplext tänkande leder ofta till en ökad förståelse för hur andra människor fungerar, reagerar och agerar, men även för olika gruppers acceptans i samhället. Det öppnar upp för en mer rättvis bedömning av exempelvis olika situationer eller förekomna problem. Istället för att gnälla över folks lathet, dåliga resultat, eller vad det nu kan vara, så bör man istället försöka förstå grunderna i problemen och se dem ur olika perspektiv.

Ett komplext tänkande skulle minimera konflikter, eftersom ett bredare synsätt skulle öka folks förståelse. Även om man inte skulle tycka lika i alla frågor, skulle åtminstone en acceptans finnas. Vi skulle ha färre sura miner och servicepersonal skulle uppträda på ett mer lämpliga sätt. Vi skulle våga kritisera men också bli duktigare på att bedöma, istället för att ha några gnällspikar och resterande folk bara är tysta.

Myndigheter skulle ge mer rättvisa bedömningar av ansökningar för olika insatser. Rättsväsendet skulle få ett bättre rykte, eftersom rätt personer skulle dömas. Folk skulle anmäla varandra mycket mindre och istället våga tala med varandra när oönskade situationer uppstår.

Visst krånglar ett komplext tänkande till det ibland, men vi måste tänka komplext eftersom samhället är komplext.

Som kontrast: Vi skulle kunna göra det väldigt enkelt för oss, att skrota vår välfärd och däri upphöra ge stöd till alla svaga i samhället, exempelvis till funktionshindrade samt avvikande personer, men också utvisa alla invandrare och aldrig ta emot några nya, samt eventuellt återiföra tvångssterilisering. Att vidta dessa åtgärder skulle vara oerhört tragiskt, men det är att påvisa hur man skulle kunna göra samhället till en extrem enkelhet.

Tillbaks till sidans topp

Tillbaks till Christopher

Generalisering är ett hinder för ett komplext tänkande

Vad som tyvärr är väldigt vanligt, är att människor generaliserar olika saker, ofta politiska och samhällsrelaterade frågor, och därmed utesluter ett komplext tänkande. Här är några exempel:

1: Nackdelen med att föredra äldre personal framför yngre
Vissa personer är kritiska till att bli hjälpa av yngre personal, och väljer om möjligt äldre kollegor. Dessa personer har den vanföreställningen att yngre (nu för tiden) inte är lika duktiga på sitt arbete, och/eller att de saknar kompetens och erfarenhet, vilken äldre kollegor i regel alltid har. Om man resonerar på det sättet kan vi lika gärna dö nu, eftersom de erfarna inom några år kommer att gå i pension och att nästkommande generationer utesluts till följd av folks misstro till att fortsätta ta hand om samhället.

Självklart är det naturligt att tänka att äldre personal har mer erfarenhet än yngre, vilket i flera fall stämmer just med tanke på att äldre har hunnit leva mer och lärt sig mer om livet och arbetet. Däremot är det fel att hela tiden generalisera och välja bort de yngre helt och hållet och inte låta de få en chans att delta i samhället på samma villkor.

Dessutom finns ett dilemma vad gäller krav hos arbetssökande. Många företag kräver att den arbetssökande ska ha kompetens och minst ett års yrkeserfarenhet inom det avsedda yrket. Då ryker många unga och nyutbildade personer eftersom de av naturliga skäl inte fyller kriterierna, just för att de inte har börjat arbeta än. Hur tänker företagen då? Den frågan har jag ställt mig flera gånger. Detta är en väldigt konstig regel, som faktiskt inte fungerar, och som till och med skrämmer bort unga från arbetsmarknaden.
Det finns två lösningar. Antingen får arbetssökande gå som lärling under en period och då se det som en provanställning, för att sedan värderas om denne kan följa kriterierna eller ej. Eller så får företagen vara tydligare och mena allmän yrkeserfarenhet istället för yrkeserfarenhet inom det specifika yrket.

2: Andra saker som utgör hinder för ett komplext tänkande
Grupperingar med extrema åsikter, folk som diskriminerar, insidig kritik med mera, är några exempel på olika hinder:

• Nazism, rasism och främlingsfientlighet är ett hinder för oliktänkande och utgör därmed ett stopp för ett komplext tänkande, eftersom de inte accepterar alla grupper i samhället.
   

• De som utför diskriminering visar på att de inte förstår eller accepterar ett komplext tänkande, eftersom de i och med diskrimineringen fryser ut vissa samhällsgrupper.
   

• Personer som ofta påpekar folks dåliga sidor men sällan uppmuntrar folks bra sidor, förstår inte vikten av ett komplext tänkande, och de uppfattas egentligen som allmänt negativa.
   

• Personer som ofta berömmer men aldrig kritiserar, har också svårt att förstå ett komplext tänkande, och att de inte påpekar eventuella brister kan utgöra problem. Dock är dessa personer ofta positiva, vilket i sig uppfattas väldigt bra.
   

• Extremism är ett hinder för ett komplext tänkande, oavsett om det är högerextremism, vänsterextremism eller andra extrema tankegångar, eftersom dessa inte kan ta åt sig av och förstå andra värderingar än de i sammanhanget.
   

• Anonymiteten via internet utgör till en viss del näthat, vilket betyder att personerna bakom hatet inte förstår ett komplext tänkande.

Att se värderingar i form av spisvreden och reglage

De olika lägena på ett reglage och spisvred motsvarar för mig i vilken grad man är emot eller för någonting. Man bör väldigt sällan verkligen vara helt emot eller helt för en viss typ av fråga eller förslag. Om vi exempelvis tar invandringspolitik, verkar folk antingen vara helt emot invandring och mångkultur, och se hela grupper eller religioner som problem, vilket skapar rasism, nazism och främlingsfientlighet. Eller så är man helt för invandring men tänker inte på eventuella risker som isolering, utanförskap och segregering. Ett balanserande svar skulle vara att man är öppen för invandring men arbetar för att alla ska ha det bra och kunna delta i samhället.

För mig representerar olika frågeställningar varsina reglage eller spisvred, där varje läge eller siffra representerar en åsikt. På en spis med vred på sex steg motsvarar ettan att man är helt emot något, medan sexan motsvarar att man är helt för. Resterande steg representerar då olika grader där man har ett bredare synsätt där man inte är helt för eller helt emot. Tvåan motsvarar att man är ganska emot någonting, trean och fyran motsvarar ett mer "verken eller", eller en kompromiss av olika värderingar, och femman motsvarar att man är ganska positiv.

Vad folk då ofta gör fel är att antingen ha ettan eller sexan på spisen och således inte kan tillaga maten på rätt sätt. Antingen är värmen för låg och det händer ingenting med maten, eller så är värmen för hög och maten bränns vid.