Christopher Lundgrens webbsida

Vad en person kan betyda för andra

De här berättelserna är påhittade och personerna som det handlar om finns inte på riktigt.

Text: Christopher Lundgren

Berättelsen färdig: 2005-11-06

Berättelsen Uppdaterat: 2011-05-10

Jag vill återgå till sidan med berättelser

Jag vill komma till startsidan

Jag vill gå till sidans slut

                 Lars Jansson

Lars Jansson är en glad och trevlig kille.
Han går sitt sista år på IT-gymnasiet.
Där pluggar han till datatekniker.
Det tycker han är roligt. 

Lars trivs bra i sin klass.
Han trivs med sina klasskamrater och dem trivs med honom.
Han har fått många kompisar i klassen.
Lars är nöjd med sin klass och gillar de flesta lektionerna. 

Alla i klassen är intresserade av datorer och elektriska maskiner.
Nu när Lars går sitt sista år är han glad för att han snart ska få jobba med det som han har drömt om.
Att få hålla på med datorer och tekniska maskiner. 

                 Anton Sjögren 

På fritiden brukar Lars vara med sina kompisar.
En av dem är Anton Sjögren.
Han är två år äldre än Lars och jobbar på ett bageri. 

Lars och Anton började känna varandra i mellanstadiet.
Sedan dess har de blivit bästa kompisar.
De har alltid hittat på roliga saker tillsammans.
Till exempel har de spelat fotboll.
Och ibland har de tittat på TV. 

Men nu för tiden brukar de mest ta det lugnt när de träffas.
De pratar om roliga minnen och berättar roliga historier.
Men ibland sitter de vid datorn och gör egen musik i ett speciellt data-program. 

Men någon gång om de träffas en fredagkväll eller en lördag kväll brukar de gå till en restaurang som ligger nära Antons lägenhet.
Där brukar de äta god mat och ha det trevligt.
Ibland träffar de också andra människor.
Vissa är kompisar men vissa andra pratar de bara med än då. 

Både Lars och Anton gillar tjejer.
För snart två år sedan flyttade Anton ihop med sin tjej.
Men Lars bor fortfarande hemma hos sina föräldrar.
Och han har ingen tjej just nu. 

                 Julia Petersson 

En lördag för ett år sedan träffade Lars och Anton en tjej på den där restaurangen.
Hon berättade att hon heter Julia Petersson och att hon jobbar på ett café.
Sedan pratade de om intressen och hade det roligt.
Lars hade aldrig träffat Julia förut men det hade Anton.

Julia gick i Antons skola förut.
På den tiden såg Anton och Julia bara varandra på rasterna.
De pratade aldrig med varandra.
Julia var med sina tjejkompisar och Anton med sina killkompisar.
Och så hade dem olika intressen. 

Men nu har de börjat att känna varandra på restaurangen.
Både Lars och Anton gillar Julia.
De tycker att hon är en bra kompis.
Lars tycker också att hon är snygg.
Hon får honom på gott humör. 

                 Bättre kontakt 

Nu har Lars och Anton fått mer kontakt med Julia.
Förut träffades de mest på restaurangen.
Men nu träffas de även på andra ställen.
Ibland träffas de hemma hos någon men ibland träffas de vid Julias eller Antons jobb. 

Samtidigt börjar Lars bli kär i Julia.
Men han vågar inte säga någonting.
Inte äns Anton vet någonting om Lars känslor för Julia.
Lars bara pratar mycket om henne.

Lars börjar tänka mer och mer på Julia.
På sista tiden har han också börjat att drömma om henne.
Hon är så snygg och trevlig.
Hon gör Lars så glad på något sätt.
Det har påverkat honom väldigt mycket. 

                 Problem med ryggen 

En dag när Lars, Anton och Julia träffas en söndagskväll berättar Julia att hon har problem med ryggen. 

- Jag har haft ont i ryggen i fem månader nu, säger hon. 

- Aj då, säger Lars.
Har du ramlat eller varit med om en olycka? 

- Nej det har jag inte, säger Julia.
Jag har bara fått ont i ryggen. 

Lars glömmer snabbt bort att Julia har problem med ryggen.
De har så trevligt.
De pratar och skrattar hela kvällen.
De tittar också på TV. 

Men när Lars och de andra ska skiljas för kvällen
vill Lars ge Julia en kram. 

- Jag vill ge dig en hej då-kram, säger han. 

- Jag är ledsen men jag har så ont idag, säger Julia. 

- Det är okej, säger Lars.
Men du får krya på dig gumman. 

                 Lars är orolig 

Lars börjar bli orolig för Julia.
Hon är bara 20 år och har fått problem med ryggen.
Om Julia blir värre och kanske inte kan leva ett normalt liv
kommer Lars att ta livet av sig
tänker han för sig själv.
För Julia betyder så mycket för honom. 

Både Lars och Anton tycker att det är synd
att Julia har fått problem med ryggen.
Anton försöker att inte tänka på det.
Men Lars tänker väldigt mycket på Julia.
Han vill inte att Julia ska ha några problem alls. 

Men Lars ser att Julia är ganska glad när de träffas.
Men han blir ändå påmind om hennes besvär. 

- Du behöver inte vara orolig för Julia, säger Anton.
Hon kommer nog att klara sig. 

- Tror du det, frågar Lars. 

- Ja då, säger Anton.
Bara hon får hjälp går det bra och Julia kan leva ett normalt liv. 

                 Julia är borta från jobbet 

En fredag när Lars, Anton och Julia har bestämt att träffas vid Julias jobb är inte Julia där. 

- Vart är Julia, frågar Lars en av Julias arbetskamrater. 

- Julia är sjuk idag, säger arbetskamraten. 

- Vi som skulle träffas idag, säger Anton. 

- Där ser man, säger arbetskamraten. 

Så den dagen får Lars och Anton göra någonting själva.
Lars tänker direkt på Julias ryggproblem men han säger ingenting.
Han känner sig orolig och tycker att allt känns jobbigt.
Han vill veta vad det är med Julia.

--

Måndagen efter helgen åker Lars ensam till Julias jobb
efter att han har slutat skolan.
Han kollar om Julia är där.
Men han ser inte henne. 

Han möts av en kvinna som arbetar på caféet.
Hon ser att Lars söker efter något. 

- Söker du något? frågar hon vänligt. 

- Jag söker efter Julia Petersson, säger Lars. 

- Hon är ledig idag, säger den anställda kvinnan.
Men hon borde vara tillbaka nästa vecka. 

- Okej då vet jag, säger Lars. 

Lars börjar åter fundera på hur det egentligen är med Julia.
Först var hon sjuk på fredagen och nu är hon ledig.
Kan det ha något samband, tänker han. 

              Fortfarande borta från jobbet 

En vecka senare åker både Lars och Anton till Julias jobb.
De träffar samma person som Lars träffade när han var där själv. 

- Hon skulle ha jobbat den här veckan, säger kvinnan.
Men hon har inte varit här. 

- Sist jag var här var hon ledig, säger Lars. 

- Men nu är hon försvunnen, säger kvinnan.
Vi vet inte vart hon är men hon brukar alltid höra av sig. 

- Aj då, säger Lars och tackar för sig. 

När han kommer hem ringer han Julias mobilnummer som han fick av Anton för ett tag sedan.
Men han får inget svar.
Så han talar in ett meddelande på hennes telefonsvarare.
Han ber att hon ska ringa honom så fort hon fått meddelandet. 

                 Sorgliga besked 

Efter några dagar får Lars ett meddelande på sin mobiltelefon.
Så här står det i meddelandet: 

                 Hej Lars!
                 Jag heter Maria Lindh och är kompis med Julia.
                 Vad jag vet är också du kompis med henne.
                 Men igår hittade jag hennes mobiltelefon vid min
                 lägenhet.
                 Och idag såg jag Julias bil stå nära min parkering.
                 Så hon måste vara här i närheten.
                 Tack för mig, från Maria! 

Lars blir både rädd och glad på samma gång..
Efter en stund sätter han sig vid sin dator och letar efter namnet Maria Lindh på Internet och söker efter hennes adress.
Lars hittar vart Maria Lindh bor och bestämmer sig för att åka dit.
Där ska han söka efter Julia.

--

När Lars är framme ringer han på dörren.
Men ingen öppnar.
Efter en stund provar han igen men ingen öppnar dörren.
Han bestämmer sig för att vänta i bilen och hålla utkik. 

Efter en stund ser han genom fönstret att en tjej öppnar Marias dörr.
Det måste vara Maria.
Lars bestämmer sig för att kliva ur bilen och ringa på igen.
Bara efter några sekunder öppnas dörren. 

- Hej, säger Maria och tittar på Lars. 

- Hej Maria, säger Lars.
Jag heter Lars Jansson och är kompis med Julia Petersson. 

- Så det är du som är Lars, säger Maria. 

- Det stämmer, säger Lars.
Och jag undrar om du har Julia där? 

- Hon är död, säger Maria sorgset. 

- Va, skriker Lars förtvivlat.
Är Julia död. Det får inte vara sant. 

- Kom så får du se själv, säger Maria.
Julia tog tabletter för att dö eftersom hon inte ville leva mer. 

Maria tar med Lars till ett rum och öppnar dörren till ett annat rum.
I det rummet ligger Julia helt livlös.
Lars börjar gråta. 

- Det får inte vara sant, säger han. 

- Hon orkade inte leva med sin sjuka rygg, säger Maria.
Hon visste att hon skulle få ondare och att hon ändå skulle dö. 

Sedan blir det tyst i flera timmar.
Efter en lång stund åker Lars därifrån.
Han är helt knäckt. 

                 Allt är hemskt 

Dagen där på är Lars hos Anton.
Antons tjej är bortrest så Lars och Anton är själva.
Lars är så ledsen för att Julia är död.
Han mår så dåligt att han tänker ta livet av sig.
Han tänker hoppa ner från tredje våningen. 

- Vad håller du på med? skriker Anton skockat. 

- Jag orkar inte mer, säger Lars.
Jag är helt knäckt och vill inte leva längre. 

- Lägg av nu va, säger Anton.
Du får inte ta livet av dig. 

- Varför inte? frågar Lars. 

- För att du är min vän och att du kan klara av livet, säger Anton. 

- Tänk om jag inte klarar av livet utan Julia, säger Lars surt.
Fattar inte du hur det känns. 

- Jo det gör jag men du får inte ta livet av dig, säger Anton. 

Anton ser hur Lars släpper taget om balkongräcket och faller ner.
Anton blir livrädd och förskräckt.
Han hör hur Lars landar i backen.
Han vet inte vad han ska göra. 

Efter en stund ringer han alarmnumret 112 och ber om en ambulans.
Det hinner bara gå någon minut innan ambulansen är framme.
Anton börjar gråta när ambulanskillarna tar upp Lars kropp på en bår och kör in båren i ambulansen. 

                 Några dagar senare 

Anton är hemma och mår väldigt dåligt.
Nu finns ju inte Lars längre men livet måste gå vidare tänker han.
Men just som han sitter och tänker ringer det på dörren.
Anton går med tunga steg mot hallen och öppnar dörren. 

- Hej, säger han med gråten i halsen. 

- Hej jag heter Linn Jansson, säger hon.
Visst är du kompis med Lars Jansson. 

- Ja, säger Anton ledsamt. 

- Lars är min bror och han ligger på sjukhus nu, säger Linn. 

- Va, utbrister Anton.
Ligger han på sjukhus, lever han? 

- Lars är väldigt skadad, säger Linn. 

- Snälla säg att han klarar sig, säger Anton ivrigt. 

Anton och Linn pratar en lång stund innan hon måste gå.
Men tänk om Lars vaknar upp, tänker Anton för sig själv.
Anton känner sig gladare nu när det finns hopp att Lars kommer att vakna upp. 

                 På sjukhuset 

Dagen där på åker Anton till sjukhuset för att se hur det är med Lars.
Anton berättar om Lars problem för sjukhuspersonalen.
Sedan visar en sjuksköterska Anton Lars rum. 

- Han är svårt skadad, säger hon. 

- Men tror du att det går att rädda honom? frågar Anton. 

- Vi hoppas det, säger sjuksköterskan.
Men du kan komma hit om några dagar igen. 

Anton tackar för sig och åker hem.
Han tänker hela tiden på Lars.
Hoppas att det går att rädda Lars liv, tänker han.
Om Lars dör tänker Anton ta livet av sig.
Men om Lars inte dör så kommer Anton att fortsätta leva.

-- 

En vecka senare är Anton på sjukhuset igen.
Han går direkt till Lars avdelning.
Denna dag får Anton glada besked.
Han blir chockad när han går in på avdelningen.

- Hej Anton, säger Lars. 

- Hej Lars, säger Anton häpet.
Så du överlevde. 

- Ja, säger Lars.
Men jag kommer nog att vara skadad för resten av livet. 

- Men vad skönt att du i huvudtaget lever, säger Anton. 

- Ja men jag mådde fruktansvärt dåligt när Julia dog, säger Lars.
Men jag fick en ny chans att leva så jag valde att ta den chansen. 

Lars berättar mer om hur han kände sig när Julia tog livet av sig.
Han berättar också om hur mycket Julia egentligen betydde för honom. 

Men nu måste Lars leva utan henne.
Hon kommer aldrig mer tillbaka.
Men han har ju Anton.
De ska alltid vara kompisar.
Enda tills de dör.

Så slutar denna historia.

Uppdaterat: 2011-05-10
Vad vill du göra nu då?

Jag vill återgå till sidan med berättelser

Jag vill komma till startsidan

Jag vill gå till sidans topp