Christopher Lundgrens webbsida
Berättelser som har tagit mig
hårt
Verkliga händelser, nyheter med
mera
Navigera på sidan
Mammas berättelse om
framtiden som skrämde mig
Klimatförändringar
samt andra händelser i världen
Till sidans slut
Till texter
Mammas berättelse om framtiden som skrämde mig.
1999, året då jag skulle fylla 14 år, berättade mamma en sak som skrämde upp mig. Det var under sommarlovet, en söndagskväll, dagen innan jag skulle vara på mitt dåvarande fritids. Mamma hade sagt att hon skulle prata med mig och min bror Alexander, eller Alex som han också kallas, om en sak. När vi satte oss ned vid köksbordet började hennes berättelse.
- Det kommer att hända en del saker i framtiden, började mamma säga.
Jag och Alex lyssnade. Mamma
berättade att en man hade framträtt i TV där han berättade om hur han kunde spå
framtiden. Han kunde drömma om saker som visade sig vara sanndrömmar. Det mesta
hade han aldrig sagt, han hade hållit det hemligt.
Det han hade förutspått
tidigare var bland annat när jordbävningar skulle inträffa. Nu hade han dock
förutspått någonting som ett nytt världskrig, det tredje. Då hade han valt att
framträda i TV där han hade berättat lite om framtiden, och om det tredje
världskriget.
Enligt mamma hade han också pratat om naturkatastrofer och att jordens klimat skulle förändras. Jag såg själv när han var med på nyheterna, samma kväll som mamma hade berättat om honom.
Det gjorde mig rädd och orolig. Jag var en aningen uppskrämd, kände någon slags otrygghet och var nedstämd. Dessa känslor hade dock minskat något dagen efter då jag var på fritids och tittade på flygplan på Arlanda. God mat och allt intressant på Arlanda var en dämpande medicin. För några dagar tänkte jag inte så mycket på krig och naturkatastrofer.
Lite senare under sommarlovet var det mycket prat om kriget som pågick i Bosnien och länderna där omkring. På nyheterna handlade det mycket om hur organisationen NATO bombade där. Det kriget gjorde mig åter påmind om vad jag hade hört tidigare. Jag var uppmärksammad på ett annat sett än vad jag hade varit tidigare.
Lite senare, samma år tror jag, var det översvämningar som gjorde mig och brorsan uppmärksammade. Vi trodde att tiden snart var slut för vår del, att det skulle bli värre väldigt snabbt. Som tur var blev det inte så, men jag minns framförallt mina funderingar på den nyheten. När jag och brorsan spelade Golden Eye, James Bond-spel på TV-spelskonsolen Nintendo och vi hade tagit en paus för att titta på TV var det nyheter som just handlade om den översvämningen. Då minns jag att brorsan sa någonting att farorna nu började komma.
Klimatförändringar samt andra händelser i världen.
Allt prat om den globala uppvärmningen är också en grej som har påverkat mig. Under många år har jag varit på en korttidsverksamhet som hette Nordkalotten, ett ställe som lades ner våren 2006. Någonstans mellan år 1999 och 2000 hade en av personalen, Bisse som hon kallades, en tidning där det stod en artikel om klimatförändringar.
Enligt artikeln hade forskare,
eller metrologer, gjort en hundraårsprognos där det skulle ske flera
förändringar. Om hundra år skulle det knappt finnas snö i Sverige och norden,
bara lite i Lappland och områdena högst upp i landet. Jag fick nästan samma känslor
då som jag fick när mamma berättade om krig och naturkatastrofer som skulle öka
i framtiden. Artikeln hade gjort mig nedstämd på nytt, cirka ett år senare
alltså.
För att få bekräftelse frågade
jag en assistent på min skola om det där.
Hennes svar var något lugnande även fast jag inte helt trodde på det. Hon sa i
alla fall att forskare under åttiotalet hade pratat om en ny istid runt år 2000
men att det inte lär stämma eftersom det var nära millenniumskiftet för den
aktuella tiden.
Sedan var det ett uppehåll på
några år då jag i princip aldrig hörde om klimatförändringar. Så kom dagen som
alla skulle minnas, då den fruktande flodvågen som drabbade Thailand och andra
delar i Sydostasien var ett faktum. Det var på annandag jul år 2004 som den stora
nyheten visades i alla kanaler, Först var det tal om en stor flodvåg och några
hundra offer. Några timmar senare var det tal om flera tusen dödsoffer.
Flera dagar senare handlade det om hundratusen offer plus en massa försvunna
personer. Slutdödssiffran var på runt 250-tusen personer och flera försvunna som
aldrig skulle synas igen, eller hittas döda.
När jag såg nyheten blev jag orolig på nytt. Mina tankar handlade på nytt om de berättelser som jag hade hört. Det jag kände denna gång var inte på samma sätt som förr men det var fortfarande obehagligt och jag kände mig nere [nedstämd]. Ännu mer påverkad blev jag av alla extrasändningar som var i Sveriges television och i Sveriges radio.
Det som både gjorde saken mer
jobbig och var av omtanke var att konkurrenterna samarbetade. På både Expressens och
Aftonbladets hemsidor kunde man söka på försvunna personer. Det som var det fina
med det var att Expressen hade gjort en länk till konkurrentens webbsida där det
stod ”Fler personer finns på Aftonbladets webbsida”.
En annan grej som var av omtanke var att TV 3, TV 4 och kanal 5 samsände en gala för
flodvågens offer där man kunde skänka pengar i massor. När sändningen var slut
hade Sveriges television också en gala. Kommentatorn i TV 4 sa att den som ville skänka
mer pengar
kunde se galan på SVT 1.
Efter månaders prat om flodvågskatastrofen hade det varit lugnt ett tag. Det handlade verken mycket om förödelsen i Sydostasien eller om andra katastrofer. Läsåret 2005 - 2006 blev jag dock påmind då det åter var prat om klimatförändringar, eller den globala uppvärmningen. Det sades att isen på Antarktis började smälta, och det skulle i sin tur höja vattennivåerna i havet vilket kunde innebära förödande konsekvenser. Om vattnet skulle höjas skulle det bli översvämningar då många städer längst kusterna skulle dränkas och befolkningen skulle vara tvungna att fly. Dessutom skulle det skördas många dödsoffer.
2006 var i
övrigt ett år då det var flera nyheter som just handlade om klimatförändringarna på denna planet. Det berättades
bland annat om Förenta nationerna, FN:s rapport om klimatförändringarna.
Under sommaren var det också prat om klimatet på jorden då metrologen Per
Holmgren var sommarvärld i programmet Sommar i Sveriges radio P1.
I slutet av december 2006
var det ett reportage om vädret år 2006. Man hade redan börjat känna av att
vädret var något annorlunda. Föregående vinter hade varit iskall, till och med kallare än
på flera år. Sedan kom våren och därefter en sommar med mer torka än vad det
brukade vara. Man pratade om rekordvärme. Så kom hösten som var uppskjuten. Temperaturen var ovanligt hög
för att vara höst, i oktober var medeltemperaturen så pass hög att det
fortfarande räknades som sommar. Därmed blev vintern försenad.
Visst, det var snö i ett par dagar i början av november och runt jul i mina
hemtrakter men det var
mycket mindre snö än vad det brukar vara. Gröna jular har det förekommit på sina
håll tidigare men det var på den tiden då jag inte var så gammal. I ärlighetens
namn har denna vinter varit en av de mildaste i modern tid.
Klimathotet hade under senare delen av 2006 nått de flesta av oss här i Sverige. Allt prat om vårt klimat fortsatte in på 2007 och den fortfarande milda vintern fick oss människor att tänka ännu mer på den globala uppvärmningen. Ytterligare delar av FN:s klimatrapport lades fram vilket höjde pratet om klimatutvecklingen. Redan 2006 lade SVT upp en länk med information om klimathotet. Aftonbladet gjorde likaså, nyheter om vårt klimat har alltså samlats på en sida.
Vid sidan om de något oroliga
tankarna har det också funnits tröstande tankar. Att stora förändringar har
skett tidigare är ord som lugnar ner mig när jag tänker på allt som jag har hört
sedan tonåren. Att andra levande varelser som dinosaurier har dött ut är ett
tecken på att det har varit en typ av klimatförändringar förr eller andra
naturliga händelser som tystade ner dinosaurierna helt och hållet.
När den stora flodvågen släckte
över tvåhundratusen människors liv var det djuren som klarade sig bäst. De djur
som levde i de drabbade områdena hade upplevt sådana katastrofer tidigare,
enligt vissa människor. Djuren flydde och en del människor som lyckades rida på djur
klarade sig också, något som är fascinerande. Detta betyder alltså att
katastrofer och liknande har hänt tidigare.
Även fast det inte går att jämföra dåtidens naturliga förändringar så hjälper
det mig att tänka mindre negativt. Då tänker jag istället: "Om dinosaurien dog
ut för flera miljoner år sedan så kommer människan också att göra det som
småningom". Det känns inte lika oroligt.
Uppdaterad: 2011-10-25