Christopher Lundgrens webbsida
Åsikter - Människor, djur och natur.
Till startsidan | Till historier | Till historier (kul) |
Till sidans topp | Till historier (fräckisar) | Till texter (huvudmeny) |
Till sidans slut | Till historier (vitsar) | Till andra texter |
Hur personer är nu och hur de var förut.
Jag har de senaste åren varit uppmärksam på hur folk är mot varandra och hur vi människor har förändrats genom tiderna. Bara genom attityder och hur man pratar kan man säga att människan har förändrats. Om man går in på olika talesätt så finns här några exempel från olika tider. Årtalen är ungefärliga enligt min uppfattning. Årtalen är endast grundårtal, hälsningsfraser från 1980-talet används fortfarande ganska flytigt.
Hälsningsfras | Hälsningstecken | år |
"God dag herr (Niklas) Morén!" | Skakar hand med den andra | Tidigt 1900-tal |
"Hej herr (Niklas) Morén!" | (Skakar hand med den andra) | 1950 |
Hej Morén! | Vet inte riktigt. Det var nog ganska varierande på hur man hälsade på varandra. | Från senare hälften av 1900-talet |
Tjenare (Morén)! Även "Tjena" | ||
Tjena (Morén) "Tjänixen" | ||
Tja! (eller) Tjaba! | Gör "give me five"; man klatschar till den andres hand (dock oftast med vänner) | Omkring 1990 till 2000. |
Tjo! (Ordet tjo har jag hört mycket genom nysvenskar) | Efter 2000 |
Detta är exempel på hur folk
har hälsat på varandra. Man var exempelvis mer noggrann med att uttala personers
namn på 1930-talet än vad man är nu för tiden. Dialekter, eller snarare
ödmjukheten, har också förändrats. Det är svårt att förklara med text men jag
ska i alla fall göra ett försök.
Under tidigt 1900-tal lät man hårdare (vassare i tonen) än vad man gör nu, men idag låter
man istället störigare och har en störigare attityd, främst ungdomar. Den
generella attityden och sättet att prata var, enligt mig, som bäst från omkring
1970-talet och några decennier framåt. Det är främst sextio- och sjuttiotalister
som är duktiga på att ha allmänt trevlig
attityd och
samtalston.
Det som också har fått mig att skriva om det här och försöka ange ungefärliga
årtal är hämtat från spelfilmer från olika decennier där man märker skillnad.
Exempelvis i filmer från trettio-
eller fyrtiotalet talade skådespelarna hårdare än vad
de gjort de senaste decenniet. Förändringarna märks inte på ett år men om man
jämför olika decennier märker man skillnader, exempelvis i spelfilmer.
Om vi låter oss säga att det är år 2005 då fyra personer i olika åldrar som alla är snälla och är av det manliga könet skulle prata med varandra har jag här gjort en liten tabell. Den äldsta är 80 år, den något yngre 60, den näst yngsta 40 år och den allra yngsta 20 år. Här kommer fakta om hur de personerna skulle kunna vara. Observera att det endast är exempel, dessa innefattar inte svenska folket som helhet. Ingen av dessa personer finns i verkligheten.
80-åringen |
|
Familjeliv & uppväxt | |
Uppväxt | På landet med massor av djur |
Senare delen av livet | Bott på landet fram till 1960-talet eller senare. Har sedan dess flyttat ihop med sin hustru i en villa. |
Familj | Hustru, två eller flera barn, ett gäng barnbarn samt kusiner. |
Sysselsättning | |
Jobb före pension | Jobbat på lantbruk i flera år. Har antingen sedan 1950-talet jobbat som professor i botanik eller fortsatt jobbat med lantbruk. Blev pensioner år 1990. |
Intressen | Vad gäller intressen skulle 80-åringen eventuellt lyssna på radio eller läsa tidningen. Att gå promenader skulle han nog också tycka om att göra om han fortfarande var i bra skick, samtidigt som att se naturen i ett djupare perspektiv än kanske den yngste mannen på 20 år. Musikstilen skulle nog vara klassisk musik eller äldre populärmusik. P1, P2 eller kanske P4 skulle nog vara radiokanaler som denne lyssnar på. |
Sysselsättning efter pension | Är med sin hustru i deras villa där de framförallt fixar med trädgårdsarbete alternativt har egen bondgård. |
Övrigt |
|
Allmän beskrivning | Denne skulle eventuellt vara något gammalmodig i talet om man jämför med den yngste. Han skulle förmodligen inte vara så teknisk av sig eftersom det inte fanns så mycket tekniska saker i hans ungdom. Denne skulle ha mycket erfarenhet om både det ena och det andra. Han skulle förmodligen ha jobbat väldigt mycket redan i unga år och intensivt innan pensionsåldern. |
60-åringen |
|
Familjeliv & uppväxt | |
Uppväxt | Uppvuxen i en by utanför storstaden |
Senare delen av livet | Som ung flyttade hela familjen in till staden för att föräldrarna skulle få jobb. |
Familj | Gift, mellan ett och tre barn, Minst ett barnbarn. |
Sysselsättning | |
Jobb före pension | Jobbar som matematiklärare i gymnasium. |
Intressen |
Vad gäller intressen skulle han förmodligen kolla en del på TV, lyssna på radio
plus att känna av att det snart är dags att avsluta ett kapitel, jobbet. Vad
gäller släkt skulle han åtminstone ha ett barn, kanske också barnbarn. Musik han skulle lyssna på skulle kunna vara populärmusik från hans ungdomsår, exempelvis rock 'n roll. Radiokanalen skulle kunna vara P4 (vid andra intressen kanske P1) och eventuellt P2. |
Övrigt |
|
Allmän beskrivning | Denne skulle vara någorlunda uppdaterad med dagens teknik och eventuellt jobba delvis med den och därför kunna ha en del kunskap om den och mycket annat . Han skulle inte vara lika händig med datorer som de senare generationerna men dock någorlunda duktig om han haft en del med datorer att göra genom sitt yrke. Om man jämför han med de två yngsta upptäcker man dock skillnader. 60-åringen skulle eventuellt vara lite försiktigare med det allra nyaste (han skulle läsa manualer noggrant) för han vill ju inte förstöra någonting. |
40-åringen |
|
Familjeliv & uppväxt | |
Uppväxt | Född och uppväxt mitt i centrum tillsammans med minst ett syskon plus föräldrar. |
Senare delen av livet | Flyttade till en etta. Träffade sedan sin kärlek, sin älskade kvinna (fru) som han eventuellt olyckligtvis skilt sig från efter flera års äktenskap. |
Familj | Kvinna som han nyligen har flyttat ihop honom. Han har förmodligen inga barn med kvinnan men dock två barn med X:et. |
Sysselsättning | |
Jobb före pension | Att arbeta med tekniska saker är någonting roligt och intressant. Jobbet just nu är på en Volvoverkstad. |
Intressen | Vad gäller sysselsättning skulle han ganska säkert ha ett arbete att gå till. Sysselsättningar på fritiden skulle nog vara att titta på TV, eventuellt lyssna på radio plus att umgås med andra. Musikaliskt skulle han nog uppskatta relativt ny popmusik, inte för skrikig musik men någorlunda fartiga låtar. Bland radiokanaler skulle nog P3 eller P4 nämnas samt kommersiell radio. TV-kanaler han gärna tittar på skulle nog vara SVT samt en del kommersiella TV-kanaler. |
Övrigt |
|
Allmän beskrivning | Han skulle bära på relativt moderna egenskaper, han skulle ha en någorlunda modern livsstil. Med stor sannolikhet skulle denne äga en dator som är uppkopplad mot Internet. Hans sätt att vara skulle påminna ganska mycket om 20-åringens men med fler erfarenheter och säkrare just för att han bär mer kunskaper på vissa sätt som har med erfarenheter att göra. |
20-åringen |
|
Familjeliv & uppväxt | |
Uppväxt | Född på BB i storstaden. |
Senare delen av livet | Efter gymnasiet har denne unge man precis börjat att jobba, antingen med någonting inom media och/eller IT, eller inom psykiatrin. |
Familj | Ingen egen familj finns ännu men en flickvän har han och de funderar på att bilda familj. |
Sysselsättning | |
Jobb | Efter gymnasiet har denne unge man precis börjat att jobba. |
Intressen | Intresset för jobb skulle eventuellt vara mindre än de äldres (skulle även kunna gälla 40-åringen fast inte lika säkert). Större intressen skulle nog vara musik, datorer och att umgås med kompisar. Jämfört med de äldre personerna skulle 20-åringen vara den slappaste (gäller absolut inte alla unga människor tack och lov). Musik som han gärna lyssnar på är hits från radio (P3 eller kommersiell radio) alternativt via olika musiktjänster. |
Övrigt |
|
Allmän beskrivning |
Med minst erfarenhet av alla, skulle dock vara
duktig i tekniska saker som datorer, TV-apparater med mera. Denne skulle delvis
träna på gym (gäller även äldre generationer) samt att
vara mycket med kompisar. Han skulle
ha många tekniska apparater som
mobiltelefon, dator, bärbara enheter som MP3-spelare eller liknande. Med stor sannolikhet skulle 20-åringen fortfarande bo hemma hos ena eller båda föräldrarna (om inte kärleken har gjort att denne har flyttat ihop med sin älskade) eller att han väldigt snabbt har hittat en lägenhet att bo i. |
Mellanting:
Utöver de fyra personerna skulle man ju kunna
jämföra folk i andra åldrar som 30-, 50-, 70- samt 90-åringar. Hur skulle
90-åringen leva, vilka intressen skulle han ha? Levnadsstilen skulle se ungefär
likadan ut för 90-råingen som den gör för 80-åringen. 70-åringen skulle väl vara
en blandning mellan 60- respektive 80-åringen.
Att sätta exakta gränser för levnadsstil, intressen med mera för personer vid
olika åldrar är svårt, nästan intill omöjligt. Ingen person är ju den andre lik,
brukar man säga. När jag hör det ordspråket kan jag till viss del hålla med
eftersom ingen person är den andre lik. Däremot kan intressen vara lika hos
flera personer. Att jag överhuvudtaget sätter folk i olika fack är för att få en
någorlunda uppfattning av hur folk är beroende på när de är födda. Det går ju
inte heller att komma ifrån att en ung person har mer erfarenheter av datorer
och telekommunikation än den äldre men den äldre i regel har mer erfarenhet av
jordbruk än den yngre.
Det går inte att göra en exakt kartläggning över hela svenska folket. Däremot skulle det vara intressant med en statistik som har med människans personligheter att göra. Beteenden, mode med mera genom åren skulle också vara intressant att veta mer om. Hur var det på 40-talet, hur var det på 50-talet och så vidare. Man kan för enkelhetens skull kalla det hela för generationsskiften. Ett diagram som speglar tiden mellan 1930-talet och idag skulle se ut ungefär så här:
Nedan ser du en beskrivning av de olika linjerna samt förkortningarna och årtal.
Betygsättning | Färgernas betydelse |
MVG = Mycket väl godkänd | Blå linje = intresse av jobb |
VG = Väl godkänd | Gul linje = vänlighet / även respekt och attityder |
G = Godkänd | Röd linje = förståelse |
H G (eget steg) = knappt godkänd | Grön linje = Sociala beteenden |
IG = Icke godkänd |
Detaljerad beskrivning av diagrammet
Du ser fyra
linjer i detta diagram, en blå, en röd, en gul och en grön som representerar olika
områden. Den blå linjen står för lusten att jobba eller söka sig vidare, att
helt enkelt anpassa sig i det svenska samhället genom att engagera sig i att
vilja jobba och på så sätt bidra med skatt. Den gula linjen visar personers
vänliga sidor, det som får andra människor att fastna för dem. Den röda linjen
skulle stå för förståelse bland annat vad gäller funktionshindrade och den gröna
linjen skulle stå för andra beteenden (främst hur personerna är rent socialt).
Diagrammet är bara en ungefärlig modell för hur det eventuellt ser ut i
samhället och hur det har förändrats genom åren. Detta är ingen exakt
kartläggning utan mer hur jag upplever förändringar genom olika historier och
sådant jag har tagit del av
Till startsidan | Till historier | Till historier (kul) |
Till sidans topp | Till historier (fräckisar) | Till texter (huvudmeny) |
Till sidans slut | Till historier (vitsar) | Till andra texter |
Människan har
ändrats genom alla århundraden från att vara fria i naturen till att vara
bekväma varelser som behöver serva sig själva med olika apparater nu för tiden.
Synen på saker och ting har också förändrats under alla år, hur mycket vet jag inte
mer än de senaste årtiondena. Det är just hur vi har varit den senaste tiden som
det här kapitlet handlar om i största allmänhet.
Hur har vi
människor varit mot djur? För flera tusen år sedan var vi mer som djuren själva.
Vi jagade djur för att få mat och man fick klara sig själv. Om vi håller oss till
de senaste hundra åren så har utvecklingen gått väldigt fort.
I början av
1900-talet
var de flesta
männen bönder. De skaffade sig fruar och barn som förde traditionen vidare i
några generationer. De flesta människorna hade även pigor och drängar som på
olika sätt hjälpte till i hemmet.
Fruarna var ofta hemma med barnen medan männen arbetade. Alla var ju inte bönder
på den tiden men en betydligt större andel människor sysslade med jordbruk än
vad man gör idag. Den tekniska utvecklingen hade inte kommit så
långt, verken radio, telefon eller TV fanns. Färdmedlet var fortfarande häst och
vagn för de allra flesta. Man hade inte heller el eller vatten indraget, så man
fick tvätta i sjön och laga mat på vedspisen.
Istället för dagens glödlampor använde man sig av fotogenlampor som var relativt
nytt eller tände ljus som fick lysa upp i mörkret. Dass, eller mulltoa, var
standard sedan flera år tillbaka.
Stumfilmen tillhörde de modernare grejerna. Att se en film utan ljud där texter
talade om vad skådespelarna sa samt att höra en pianist spela musik som tillhörde
handlingen var speciellt för dåtidens människor.
Tåg var ett undantag i dåtidens Europa, redan i mitten av 1800-talet var de
första ångloken i bruk.
Uppfostran var hård, man fick aga elever i skolan och så vidare. Samhället var
mycket strängare (för strängt i vissa fall). Arbete skedde måndag till lördag
och på söndagar gick många till kyrkan för att vara med på gudstjänsterna.
Kulturellt sätt hade flera förändringar redan börjat ske. Från 1800-talets romantik till inledningen av det moderna. Exempelvis i musikens tecken skedde förändringar i såväl tonspråk som genres. Från att ha varit relativt klassiska tongångar i exempelvis Johannes Brahms och Max Bruchs musik till att bli fritonalt i musik av Arnold Schönberg eller Igor Stravinsky.
Omkring
1920- och 30-taletn
fanns
fler möjligheter vad gäller teknik. Under flera år hade radion utvecklas och i
Sverige startades radiotjänst (nuvarande Sveriges radio). Ljudfilmen var också
ett faktum, fast fortfarande med svartvit bild. Bland andra tekniska prylar kan
nämnas den elektriska glödlampan. Dessutom började bilen ta över mer och mer vad
gäller färdmedel.
Fortfarande var det ganska strängt i skolan, sträng uppfostran och många gick
till kyrkan. Även fast dåtidens ungdomar började bli något mer moderna i senare
delen av sitt liv så var de medvetna om hur det skulle vara enligt föräldrarnas
syn på livet. Agan var fortfarande tillåten och jordbruk och bondelivet var
fortfarande i centrum.
Första
världskriget hade nyligen upphört vilket var bra för de flesta överlevande.
Under kriget dog massor av folk, speciellt i de mest drabbade länderna. Krig
hade förövrigt funnits långt innan dess, bland annat under Gustav Vasas tid.
Apropå världskrig så var Adolf Hitler, ledare för Nationalsocialistiska tyska
arbetarpartiet, på väg mot ett andra världskrig.
Populärkulturen hade tagit form som modernare skrifter i form av äventyr samt musikaliska förändringar. Moderna musiker som Aaron Copland och Bohuslav Martinu började komponera musik enligt moderna musikregler.
Personlig åsikt: Folk lär ha låtit stränga i sitt tal och / eller haft andra inställningar än vad man har idag. Man skulle vara ordentlig och den som inte var ordentlig fick så han eller hon teg. Allting var så strikt men ordentligt och i många fall ledde detta till lydnad som resulterade i duktiga människor.
Mellan
1940
och 1950
började det gamla att försvinna mer och
mer, för att under generationsskifte modernisera och ge världen och samhället en ny form. Det
var inte lika självklart att vara bonde längre som bara några decennier
tidigare. Även fast många fortfarande växte upp i mindre byar och samhällen så flyttade
man som vuxen in till storstaden, eller åtminstone närmare i ett större samhälle än
tidigare generationer.
Sakta men säkert började folk installera såväl vatten som el.
Fortfarande fanns hårda regler i skolan, en hel del folk som var troende och så
vidare, fast de yngre började släppa taget om vissa gamla traditioner, speciellt
de som föddes under den där tiden. Vissa har på senare tid gått ur Svenska
kyrkan.
Telefonen som visserligen hade funnits ett tag blev ett bra hjälpmedel så man kunde höra den som man talade med istället för att endast skicka brev. Radion lockade till sig människor och istället för en radiokanal blev det som småningom två.
Politiskt hände stora saker som skulle visa sig bli en tragedi för en större del av världen, genom andra världskriget 1939. Under fyrtiotalets första hälft var andra världskriget verkligen ett världskrig som till och med märktes här i det neutrala Sverige.
Inom kulturen kom nya saker, speciellt vad gäller musiken. Jazzen hade etablerat sig, liksom bluesen och schlagern. Även i filmens värld hade det börjat hända saker.
Personlig åsikt: Det där hårda och stränga fortsatte en bra bit in på 1900-talet. Även fast många av tjugotalisterna har levat in i våra dagar så har deras uppväxt ändå varit sträng. Till exempel hur man hälsade "Herr Blomgren" eller "Fru Söderman".
På 1950-talet
kunde man se på annat än film på
skärmen genom sändningar från en sändare. Radiotjänst (Svariges television) hade
startat sin första TV-kanal år 1956 vilket fungerade som en magnet, speciellt
för de yngre människorna. Elspis samt toalett hade börjat bli standard.
Det religiösa, till exempel att gå till kyrkan på söndagar, var inte lika
intressant för dåtidens unga människor som för deras föräldrar.
Inom kulturen
skrev Tolkien Sagan om ringen-böckerna. Inom musiken hade nu även rock'n rollen blivit en genre, främst genom Elvis Presley och Jerry Lee Lewis
tillsammans med kolelgor.
Den klassiska musiken kom i skymd undan för den popiga musikens popularitet.
Astrid Lindgren skrev många av sina barnböcker under femtiotalet som sedan blev
filmatiserade. Böckerna om Emil i Lönneberga, Bröderna Lejonhjärta och Pippi
Långstrump skrevs omkring femtiotalet.
Personlig åsikt: Många femtiotalister är idag ganska moderna vad gäller tillgänglighet på teknik med mera. Skillnaden mellan dessa människor och de yngre medborgarna är ganska ändå ganska stor i vissa områden men det är mer till det positiva.
På 1960- och 1970-talen
kom färg-TVen och videon så man kunde titta på filmer hemma. År 1979 blev det
förbjudet att aga i Sverige. TV-spelet uppfanns också även fast det skulle dröja
ytterligare några år tills det blev känt i Sverige.
Droger blev ett vanligt fenomen, vilket också togs upp i vissa filmer från
slutet av sextiotalet. Sjuttiotalets slut var också en inledning av datatekniken
genom arbetsdatorer som var stora kolosser men som sedan skulle minskas snabbt i
storlek och bli smidigare med tiden.
Kulturellt hade
många Bergmanfilmer kommit ut, de första var i svartvitt. Flera av Astrid
Lindgrens böcker filmatiserades i slutet av sextiotalet samt under sjuttiotalet, däribland Emil i Lönneberga och
Pippi Långstrump.
Kändisar inom musiken var fortfarande Elvis Presley och Jerry Lee Lewis men de
fick nu också konkurrens av the Beatles och The Rolling Stones.
Personlig åsikt: De som är födda omkring 1760- och 1970-talen är lite mer lika åttiotalisterna, mitt eget födelseårtionde och jag har lätt att tycka om personer i denna generation.
I slutet av 1900-talet
etablerades datorn, TV-spelskonsoler och mobiltelefoner. I mitten av åttiotalet
kom Nintendo, den första kända TV-spelskonsolen där Super Mario brothers och Zelda var
två kända spel. Omkring 1990 kom Sega, en konkurrent till Nintendo där en hjälte
i spelvärlden hette Sonic.
Media blev stort under senare delen av 1900-talet, bland annat genom flera
radio- och TV-kanaler. Så även olika ämnen som har kunnat tagits upp vilket
skulle ha varit svårare om man backade tiden. Digital-TV började sändas i
Sverige 1999 och Internet började bli vanligare att använda efter dess tillkomst
1994.
I nöjes och
kulturvärlden tillkom ännu fler filmer. Fanny och Alexander av Ingmar Bergman
samt fler barnfilmer. Musikaliskt kan nämnas vår svenske Robin, världsartister
som Spice
Girls med flera.
Om mat är en del av kulturlivet så kan här nämnas att potatis med köttbullar,
som några decennier tidigare varit populär och ätits flytigt, inte varit lika
populärt bland de yngre medborgarna och nya mattradfitioner samt skräpmat som
hamburgare och pizza blev allt vanligare.
Personlig åsikt: börjar visa tecken på det som dagens unga medborgare presterar. Hur man är som person har, enligt mig, även med saken att göra. Att hälsa goddag med nya är inte lika noggrant som tidigare, speciellt bland de yngre.
2000-talet
inleddes som 1900-talet slutade. Den modernare tekniken som började visa sig i
slutet av nittiotalet har under de första åren efter millenniumskiftet tagit
fart. Digital-TV har tagit över det analoga nätet så man måste ha en digital box
eller kabelnät för att kunna ta emot TV-sändningar.
Från och med 1980-talet har många människor börjat äta mycket mer snabbmat, som
många kallar för skräpmat på grund av dess onyttigheter, där hamburgare, pizza
och kebab är exempel. Dåliga matvanor plus mer
TV-tittande och mycket sittande vid datorn är en dålig kombination (vilket började lite
smått redan av vissa sjuttiotalister och som har visat sig mer i våra dagar).
I takt med ovan nämnda saker har också miljöfrågor samt arbetsfrågor tagits upp.
Den största nyheten är klimatförändringarna som faktiskt påbörjades redan under
sjuttiotalet men som började ta fart på senare år.
Så finns även
här information om kultur. Bland filmer kan nämnas Sagan om ringen, Narnia, den
andra och tredje boxen med filmer om kommissarie Beck med Peter Haber och Mikael
Persbrandt i huvudrollerna. Eftersom nya TV-spelskonsoler har
tillkommit har även många nya tillhörande spel kommit ut på marknaden, såväl sport- som
strategispel och våldsamma spel. Dock finns en positiv riktning vad gäller
TV-spel. Såväl Nintendo som Microsoft har gjort motionsspel där man på olika
sätt använder kroppen för att styra spelet. Nintendos spelkonsol Wii där man med
hjälp av trådlösa handkontroller gör olika rörelser i till exempel sportspel
samt Microsofts Kinekct som är en komponent med tillhörande spel till Xbox 360
där man med hjälp av sin egna kropp hanterar spelet, helt utan handkontroller.
Bland artister finns Eminem, 50 Cent, DR Dre och andra artister inom
hip-hopvärlden men sedan har många så kallade B-kändisar kommit och gått.
Till startsidan | Till historier | Till historier (kul) |
Till sidans topp | Till historier (fräckisar) | Till texter (huvudmeny) |
Till sidans slut | Till historier (vitsar) | Till andra texter |
Mitt intresse för årtal.
Jag gillar siffror, däribland årtal och har sedan tonåren varit nyfiken på när folk i min omgivning är födda. I mitten av tonåren var intresset som störst då jag absolut ville veta om folks ålder, alltså de jag kände på ett eller annat sätt. Som vuxen är jag bara rent nyfiken på hur gamla folk i omgivningen är men frågar aldrig själv utan tar i så fall reda på det i samband med att personen i fråga fyller år, eller så använder jag lagliga och kostnadsfria tjänster som birthday.se så vida jag har ett fullständigt namn på personen. Personer som jag har en djupare relation till eller med, oavsett om det är vänner eller andra nära och kära, kan jag dock fråga utan vidare hur gamla de är. Istället för att fråga om personens nuvarande ålder frågar jag istället vilket år den är född. Genom personens svar räknar jag ut hur gammal personen kommer att bli under det aktuella året. Ett exempel följer nedan:
Jag är i en affär tillsammans med en kompis några gånger där jag börjar att känna den manliga expediten. Jag upptäcker att han är trevlig och att vi har mycket att prata om. Av nyfikenhet börjar jag fundera på hur gammal han egentligen är eftersom jag har svårt att bedöma hans ålder.
- Ursäkta att
jag undrar men vilket år jag du född, med tanke på att du ser ung ut men är så
mogen? - Jag är född 1977, säger han.
- Jag var mest
nyfiken, |
Det där med när man är född har delvis med personligheter att göra. Som jag gav tidigare i stycket om de olika personerna mellan 20 och 80 år så är dem ganska olika. I vissa områden är de olika personerna dock ganska lika. 20- och 40-åringen skulle ha flera saker gemensamt samt att 60- och 80-åringen skulle kunna ha gemensamma intressen. Även 40-åringen skulle kunna ha delvis gemensamt med 60-åringen. Om personligheterna är relativt lika hos de båda även fast de har växt upp på olika sätt så kan de ha saker gemensamt. Å andra sidan kan en 60-åring vara väldigt modern och en 20-åring lite gammalmodig då till och med dessa kan ha vissa intressen eller värderingar gemensamt.
På länken
längre ned följer en påhittad historia som visar exempel på detta. Historien
handlar om musikintresserade Elisabeth som ofta sitter på ett café som är
anknutet till svenska kyrkan. Hon pratar lite med kassörskan Karin om musik.
Efter en tids besök känner de varandra ganska bra. Det är över 20 års skillnad mellan
dem, Elisabeth är i 20-årsåldern medan Karin är över 40.
Trots åldersglappet är de ganska lika. Ett intresse som de båda har är
orgelmusik så Karin ger Elisabeth tips på en konsert med den tyskfödde
organisten Sarah Kim som spelar Dietrich Buxtehude. Efter den
lyckade konserten stärks Elisabeths och Karins relation. Hur vidare deras
vänskap blir får du veta om du läser berättelsen.
Till Vänskapsförhållandet mellan Elisabeth och Karin
Till startsidan | Till historier | Till historier (kul) |
Till sidans topp | Till historier (fräckisar) | Till texter (huvudmeny) |
Till sidans slut | Till historier (vitsar) | Till andra texter |
Jämförelser, egna ihopsättningar plus andra grejer
Berättelserna, eller snarare sanningarna, på Beröm-sidan och Hatsidan handlar
delvis om olika personer. Vissa är vänliga medan ändra är mindre vänliga. Dessa
typer är indelade i lika många grupper och innefattar typer av personer av alla
slag. Denna lista omfattar personer som jag har sett enda sedan 2005.
För att inte texten i detta kapitel ska uppfattas som spridning av
personuppgifter kallar jag bara dem för bokstäver eller smeknamn, möjligen
förnamn utan detaljer.
Det finns tre kategorier "den vänliga", "den neutrala" och "den ovänliga". Vi låter kategorin "vänliga" börja.
Den första kategorin "Den vänliga" rankar upp vänliga personer som man inte träffar så ofta eller som man inte har sett på väldigt länge.
Personer som jag vanligtvis inte träffar (i alla fall inte så ofta) |
|||
Person | Vänlig på vilket sätt? | Var / hur | Kön |
"skojiga tjejen" | Vänlig, sticker ut lite jämfört med sina kollegor. | Tehörnan | Tjej |
Dans-Anna | Vänlig, sticker ut lite jämfört med sina kamrater. | Vid bowlingfest vid Bälinge bygdegård | Tjej |
Den hälsande kvinnliga konduktören | En tjej vars ett enda ord "hej" doftar vänlighet | Tåget mellan Sala och Uppsala | Tjej |
Den hälsande mannliga konduktören | En trevlig kille som tydligen har lätt att känna igen folk | Tåget mellan Sala och Uppsala | Kille |
Orgelena | En trevlig och vänlig kvinnlig receptionisten | Uppsala domkyrka | Tjej |
Personal som jag såg för flera år sedan (lärare, fritidsledare m.m.) |
|||
Den kristna Elsa | En tjej som hade mig som favorit. Vi var något troende medan de andra inte var det. | På mitt gamla fritids Bullerbyn | Tjej |
Personer som jag sällan eller aldrig kommer att träffa igen |
|||
"Glada tjejen" | Vänlig, glad och hjälpsam tjej. | Uppsala domkyrka | Tjej |
"Den artiga morgonskojiga tjejen" | Artig, glad och lite skojig tjej som verkar vara duktig på att ta emot sina kunder. | UL Center, Uppsala | Tjej |
Sedan kommer vi in på kategorin med personer som upplevs som neutrala. I den kategorin använder jag dock inga namn eftersom den gruppen är så stor. Istället räknas yrkeskategorier.
Personer som jag vanligtvis inte träffar (i alla fall inte så ofta) |
|||
Yrkesgrupp | Vänlig på vilket sätt? | Var / hur | Kön |
Ett gäng busschaufförer | Dessa chaufförer kan upplevas som tråkiga men kan vara vänliga om man själv anstränger sig att visa sin trevliga sida | Flera linjer med stadsbussarna (UL) | Flera kön |
Ett gäng butiksbiträden | Butiksbiträdena gör sina jobb och ger den nödvändiga servicen som kunden har rätt till men är neutral. | Olika butiker | Flera kön |
Ett gäng personal på kundservice | Handläggarna gör sitt jobb men är ganska neutrala och ger inga speciella intryck. | Kundservice på olika företag | Flera kön |
Till sist kommer vi in på kategorin med personer som upplevs som sura, vresiga och otrevliga.
Personer som jag vanligtvis inte träffar (i alla fall inte så ofta) |
|||
Person | Vänlig på vilket sätt? | Var / hur | Kön |
"den arga damen" | Var till en början snäll som väntade in mig och en vän men blev sedan otrevlig när vi steg p bussen | Linje 111, stadsbussarna (UL) | Tjej |
Uppdaterad: 2011-10-10
Alternativ
Till startsidan | Till historier | Till historier (kul) |
Till sidans topp | Till historier (fräckisar) | Till texter (huvudmeny) |
Till sidans slut | Till historier (vitsar) | Till andra texter |