Startsida Snabelposten Blogg Arbetsplatsen Produkter Länkar  
 

KULTUR & NÖJE

Svensk TV-serienostalgi - del 2
Tre kronor

 

Text: Christopher Lundgren

Källor: Wikipedia

Navigera på sidan:

Inledning

Handlingen

Karaktärerna

Vidare läsning
 

Medan jag i föregående artikel "Svensk TV-serienostalgi" skrev brett om mitt intresse för svenska dramaserier och såpoperor så fördjupar jag mig i både denna och nästkommande artikel om specifika serier. Eftersom det har producerats ett stort antal serier sedan 1980-talet har jag valt att skriva om serier som jag själv har haft möjlighet att se och valt ut mina favoriter, för annars skulle artikelserien bli väldigt lång.

Som jag skrev om i förra artikeln följde jag ingen av de populära serierna från start, dels på grund av min dåvarande låga ålder, dels på grund av att resten av familjen inte hade samma smak på TV-program och att vi fick dela på en TV-apparat. Därför blev jag oerhört glad när mammas sambo Andreas kom in i familjens liv, eftersom han faktiskt hade liknande smak som jag. Eftersom vi ordnade med två TV-apparater behövde vi inte heller slåss om vilket TV-program vi skulle se. Ofta satt just vi två framför TV:n medan resten av familjen fick roa sig hur bäst de ville.

I denna artikel fördjupar jag mig i TV4:s såpopera Tre kronor

Tre kronor skapades av Peter Emanuel Falck, som också skapade Rederiet på SVT. Tre kronor sändes på TV4 mellan 1994 och 1999 i tio säsonger uppdelat i 123 avsnitt. Serien utspelade sig i den fiktiva villaförorten Mälarviken och kretsar kring ett flertal familjer. Medan många entusiaster såg varenda avsnitt följde jag serien väldigt sporadiskt. Därför var ett oerhört roligt att serien tillslut gavs ut på DVD, och jag har nu kunnat se serien från början till slut.

Lista över originalvisningar och DVD-utgåvor

Originalvisning i TV4 DVD-utgåvorna
S Avsnitt Säsongsstart Säsongs avslutning DVD

Avsnitt

Releasedatum
1 1-13 21 sep 1994 14 dec 1994 1 1-20 10 nov 2010
2 14-26 25 jan 1995 3 maj 1995 2 21-40 8 dec 2010
3 27-39 27 sep 1995 27 dec 1995 3 41-60 29 dec 2010
4 40-51 31 jan 1996 17 apr 1996 4 61-80 12 jan 2011
5 52-63 11 sep 1996 27 nov 1996 5 81-100 9 feb 2011
6 64-75 29 jan 1997 16 apr 1997 6 101-123 9 mar 2011
7 76-87 24 sep 1997 10 dec 1997 Jan = Januari
Feb = Februari
Mar = Mars  
Apr = April
S = Säsong
Sep = September
Okt = Oktober
Nov = November
Dec = December
8 88-99 11 feb 1998 29 apr 1998
9 100-111 23 sep 1998 9 dec 1998
10 112-123 20 jan 1999 7 apr 1999

Anledningen till att jag fastnade för Tre kronor tror jag beror på den bitvis starka handlingen, och särskilt vissa scener. Jag minns dock väldigt lite ifrån originalvisningen med tanke på att jag var väldigt ung samtidigt som jag inte hade möjlighet att följa hela serien. Numer sedan serien givits ut på DVD har jag dock kollat igenom alla säsonger, och har fått en komplett bild av handlingen. Utöver handlingen gillade jag många av seriens karaktärer, antingen för att de var goda eller för att de bidrog till serien.

Vad gäller handlingen minns jag vissa saker väldigt väl, som exempelvis avslutningen på säsong tre med bussolyckan, där Sirpa "Bimbo" Koskinen avled. Kent Gustavsson, som körde bussen, var helt ovetandes om att den läckte bromsolja, men han tog ändå på sig skulden. Då det några dagar senare stod om olyckan i en tidning, jag minns dock inte vilken, trodde jag till en början att scenen var verklighet.

En annan scen som jag också minns starkt, och nästan upplevde som om det var på riktigt, var när Pernilla "Pilla" Frisk under en psykos försökte kväva ihjäl sin nyfödda dotter Moa, till följd av att ex-mannen Sten Frisk misshandlat henne under graviditeten. Att hon ville stöta bort sitt eget barn tog mig hårt när jag såg originalvisningen, men idag vet jag såklart att det bara var efter ett manus.

Ytterligare saker som jag minns från originalvisningen var all dramatik på idrottshallen Tre kronor, Reines närlivs, att den manliga polischefen med finsk brytning hette Bengt Kassler, vilket jag tyckte lät konstigt för jag tyckte att kassler var en maträtt och inget namn. Att karaktären dessutom var hård reagerade jag starkt på.

Efter att serien givits ut på DVD har jag nu sett om den från början till slut vid två tillfällen och har på så vis fått en mer komplett bild av handlingen. Jag förstår bättre vilka samhälleliga teman serien tar upp och varför karaktärerna agerade och reagerade som de gjorde. Dock reagerar jag fortfarande på vissa saker, som till exempel på att poliskommissarien Lena Sjökvist i de inledande avsnitten till varje pris ville utvisa Salongo Sali och sonen Abby. Som tur var fick de som småningom komma tillbaka till Sverige och samtidigt blev de vänner.

Att följa hela serien och se alla förändringar som skedde i Mälarviken under seriens gång, var intressant. De olika slags karaktärerna bidrog till seriens handling på olika sätt. Serien tog upp väldigt många viktiga samhällsfrågor som kriminalitet, droghandel, fascism, invandring, otroget, homosexualitet, generations- och kulturkrockar och mycket mer.

Seriens brutala slut med Sten Frisks självmordsattentat inne på Tre kronor och nästan alla karaktärer avled, såg jag först när serien gavs ut på DVD.

När det kommer till karaktärer var det ett 60-tal återkommande och minst 100 som bara var med i några enstaka avsnitt eller scener, men jag minns mest de återkommande karaktärerna. Vissa av dem minns jag väldigt väl från originalvisningen, medan andra har etsat sig fast nu när jag har kollat om på serien på DVD. Jag gillade olika karaktärer på olika sätt, vissa för att de var knäppa eller lustiga, andra för att de var fina människor, vissa för att de var så elaka att det nästan blev kul, eller för att påvisa att det inte lönar sig att vara elak. Dessutom var det bra med karaktärsvariationer för att påvisa att alla människor är olika. Manusförfattarna lyckades på så vis få serien att bli väldigt händelserik. Självklart skulle serien bli väldigt mycket tråkigare om alla karaktärer gick omkring i Mälarviken och var snälla hela tiden.

Nedan följer en lista över de flesta familjerna och vissa gästroller.

Familjen Gustavsson bestod av Gunvor (Mona Andersson) som är mamma till Kent (Mikael Rundquist) och Reine (Bertram Heribertson), och lever med Verner Johansson (Björn Bjelfvenstam). Dessutom är Reine gift med Mimmi (Ing-Marie Carlsson) och de har sonen Jimmy (Kim Sulocki).
Gunvor var en genuint fin person som ville hela familjen väl och hade ett socialt engagemang för utsatta människor. Dock var hon inledningsvis orättvis mot Pamela innan hon kom på sig själv och de blev goda vänner.
Jag gillade henne helt enkelt.
Verner ville att allt skulle gå rätt till. Dessutom kom han väl överrens med vissa i Mälarviken, framförallt Joije och Pamela. Dock upplevdes han som en gnällgubbe och kallades av Reine för Snål-Verner.
Kent hade inledningsvis alkoholproblem men blev sedan av med sitt missbruk. Dock strulade han ofta till det vad gäller kärleken men fick tillslut sin Agneta. Det tyckte jag han var värd för innerst inne var han en snäll person.
Reine hade stundtals ljusa sidor och blev ibland väldigt komisk med sina kommentarer. Han hade dock inte rent mjöl i påsen då han bland annat använde sig av svart arbetskraft på Reines närlivs.
Mimmi fick också till det ibland och ville familjen väl. Hon sa också vad hon tyckte, särskilt i säsong sju när den stökiga familjen Karlsson-Perssons blev nya grannar.
Jimmy var ofta snäll mot familjen men drogs in i Samuraj och litade för mycket på Bruno Alm, som han hade som befäl i Bosnien. Han och Bruno åkte tillslut fast efter att Jimmy körde en lastbil åt Samuraj. På något vis tycker jag synd om honom för hade han blivit varnad så hade han aldrig blivit indragen
i Samuraj.
Övrigt: Gustavssons var med från början men mot slutet av serien försvann karaktärerna en efter en, och enbart Gunvor var med till seriens slut. Mina favoritkaraktärer var Reine som emellanåt kändes väldigt komisk, och Gunvor för att hon var så hjärtlig.
Familjen Wästberg bestod av Hans (Ulf Brunnberg), Birgitta (Christina Schollin), barnen Hans-Åke/Klimax (Niclas Olund) och Lisen (Sara Möller), Senare även av Birgittas nya man Gustav Frank (Niklas Falk) samt Klimax tjej Sirpa "Bimbo" Koskinen (Oyana Lugn-Rodriguez)
Hans ville vara en bra pappa men familjelyckan var kortvarig. Efter att ha fått sparken fick han ekonomiska problem och rånade i ren desperation postkontoret. Därtill hade han vådaskjutit Klimax så att han blev halvt förlamad.
Birgitta kämpade för att vara en god och uppfostrande mamma trots de problem som familjen hade. Wästbergs var ju med om en hel del tragiska händelser.
Klimax hade bitvis jobbig attityd och kunde vara otacksam, men han var innerst inne en fin person. Dessutom tog han väl han om sonen River som han fick ihop med Bimbo och förblev en god pappa efter Bimbos död.
Lisen var den duktiga dottern. Dock anklagade hon falskt Kaj Lindgren för att ha haft sexuella närmanden, men tog tillslut tillbaka anklagelserna.
Gustav blev Birgittas nya man. Han var en god människa men visade sig vara svårt cancersjuk, vilket påverkade relationerna i familjen. Han hann fria till Birgitta men avled innan bröllopet.
Bimbo var en tuff men samtidigt bra tjej och fick tillsammans med Klimax sonen River. Hon avled i bussolyckan med basketlaget, som Kent körde. Jag hade dock önskat att Bimbo skulle ha fått varit kvar i serien längre, på något vis gillade jag hene.
Övrigt: Wästbergs var bitvis en dramatisk familj, men det var ju inte så konstigt med tanke på familjemedlemmarnas öden, i synnerhet Birgittas då ex-mannen hamnade i fängelse och nästa man avled till följd av cancer. Wästbergs var också med från början men Birgitta var den enda som var med i seriens samtliga avsnitt.
Familjen Sjökvist bestod av Lena (Catherine Hansson), Leif (Conny Vakare), dottern Sanna (Zara Zetterqvist) samt Lenas syster Agneta Larsson (Paola Oscarsson).
Lena var en god människa, mamma och polis. Dock fick hon uppdraget att utvisa Salongo Sali och sonen Abby, men som de båda fick återvända till Sverige. Dessutom hade Lena och Salongo en flört bakom Leifs rygg.
Leif var också en god människa, pappa och polis, men även han var otrogen mot Lena genom att få ihop det med poliskollegan Katta.
Sanna var innerst inne en bra tjej men kunde verkligen ha taggarna utåt och var framförallt i början av serien orättvis mot sina föräldrar.
Agneta hade ingen egen familj men blev bra vän med gänget i köket där hon jobbade tillsammans med Bamse. Dessutom hade han och Kent det trassligt innan de verkligen blev kära och sedan gifte sig och försvann ur serien.
Övrigt: Familjen Sjökvist var med från start men efter sex säsonger var alla karaktärerna utskrivna.
Familjen Lindgren/Frisk bestod av Kaj (Bengt Järnblad) hans barn Tage "Taggen" (Jonatan Rodriguez) och Alva (Polly Kisch) samt nya frun Pernilla "Pilla" Frisk (Tina Leijonberg), hennes son Hugo Frisk (Fredag Lindqvist) samt Hugos pappa Sten Frisk (Per Ragnar)
Kaj var en bra präst som utanför kyrkan kändes som en valig människa, även om den teologin fanns inom honom. Han var överlag en god person. Dock råkade han vid några tillfällen vara väl orättvis mot styvsonen Hugo men han bad om ursäkt.
Pilla var inte troende men älskade Kaj ändå, och så var hon en fin människa som brydde sig om sin omgivning. Dock var hon nära på att kväva sin nyfödda dotter Moa under en psykos till följd av att Sten Frisk misshandlat henne, men hon blev bättre igen.
Taggen var en god människa och som verkligen brydde sig om sina nära och kära. En dum grej han gjorde men mest för att förstöra för Sten Frisk, var att sälja falska konstverk.
Alva var också hon en god människa och kämpade för mer fred.
Hugo var Pillas och Sten Frisks son, som inledningsvis var busig men annars en snäll åtta till tioåring.
Sten ville finnas för Hugo men var inte den där snälla fadern som ett barn vill ha. Han
var en psykopat, som till en början skadade Pilla under deras tidigare förhållande men som efter fängelsetiden påstod sig blivit frälst. Dock blev han lika elak mot sin nya fru Eivor. Dock gestaltade Per Ragnar sin karaktär ruskigt bra.
Övrigt: Familjen Lindgren/Frisk var också med från start, men enbart Taggen var med hela serien.
Familjen Bärnsten bestod av Ann-Sofie (Helena Kallenbäck), Carl-Erik "Charlie" (Tomas Laustiola) samt barnen Victoria (Johanna Sällström) och Georg "Jojje" (Emil Lindroth).
Ann-Sofie ville vara en bra förälder men då hon hade svårt att hantera spriten och efter en konfrontation inom familjen fick hon olyckligtvis en kniv i sig och avled..
Charlie kämpade för en fredligare värld och ville vara en bra förälder. Dock hade han efter Ann-Sofies död väldigt svårt att
hantera situationen så han gömde liket bakom ett vattentorn.
Victoria var innerst inne en snäll person. Tyvärr var hon drogmissbrukare och mådde överlag väldigt dåligt. Hon tog tragiskt nog sitt liv.
Jojje trodde på en fredlig värld genom anarkism, dock tog han i lite väl med sin ideologi. Även han tog det hårt när Victoria tog sitt liv.
Övrigt: Familjen Bärnsten tillkom i säsong fyra och var i och med dödsfallen en tragisk familj. Det tragiska är att Johanna Sällström också tog sitt liv på riktigt år 2007. Ingen i Bärnstens var med serien ut.
Salongo Sali (Richard Sseruwagi) och sonen Abby (Mogge Sseruwagi)
Salongo var en god och ödmjuk person som flytt från Uganda och ville anpassa sig till sitt nya hemland.
Abby var också en god människa. Det enda dumma han gjorde vid ett tillfälle var att
stjäla pengar från kassan på Tre kronor.
Övrigt: Både far och son Salongo var med från start men enbart Abby var med till seriens slut. Det roliga är att rollinnehavarna även är far och son i verkligheten.
Katarina "Katta" Nilsson (Sanna Ekman), Björn "Bamse" Lindstedt (Dan Malmer), Bruno Alm (Lars Bethke) och Stefan "Steffo" Forsström (Reuben Sallmander).
Katta var en nyexaminerad polis som senare i serien blev tillsammans med före detta brottslingen Bamse. Vissa poliser skulle aldrig våga lita på en före detta brottsling. Dock hade hon vissa samarbetsproblem. Dessutom gick hon och Leif bakom ryggen på Lena genom att vara otrogen. Dessutom visade sig katta vara extremt svartsjuk.
Bamse var en före detta brottsling men som efter ett fängelsestraff bestämde sig för att börja ett nytt liv fritt från kriminalitet. Klokt nog avstod han från att samarbeta mer med den
kriminelle Bruno. Ett tag hade han ett förhållande med polisen Katta.
Bruno var schysst mot Jimmy som han var befäl till i Bosnien och tog med honom till motorcykelklubben Samuraj. Dock var Bruno en riktigt kriminell typ. Både han och Jimmy åkte tillslut fast efter att Jimmy kört en lastbil åt Samuraj.
Steffo försökte
efter ett fångelsestraff att börja jobba på Bamses pizzeria. Dock höll han på med droghandel och langning, men åkte tillslut fast och fick avtjäna ytterligare ett fängelsestraff.
Övrigt: Dessa fyra karaktärer bidrog på olika sätt till serien, och tog upp de krockar som kan bli när poliser umgås med före detta brottslingar.
Sonja Bengtsdotter (Cecilia Walton) och dottern Tanja (Sanna Bråding)
Sonja kämpade med att ha bra förhållningsregler för Tanja men var själv lite väl flörtig ibland, och flörtade med Reine trots att han var gift med Mimmi.
Tanja var lite rolig och sprallig, men inte alltid så smart
.
Övrigt: Här vill jag ge en eloge till Sanna Bråding för att hon har kämpat sig ur sina tidigare missbruk, och nu börjat komma på fötter igen.
Pamela Karlsson (Cecilia Häll) bildade tillsammans med Gina Persson (Vivianna Eliasson) och Lucinda Gonzales (Noomi Norén) gruppen Las Chicas som ska skydda småtjejer från att bli utsatta ute i Mälarviken
Pamela strök till en början runt i Mälarviken men blev efter att Mimmi tog hand om henne trevligare. Samtidigt hjälper hon sina tjejkompisar Gina och Lucinda på traven. Dessutom var hon ett tag tillsammans med Klimax, som tyckte att hon påminde lite grann om Bimbo.
Gina och Lucinda
var till en början två otacksamma tjejer som levde på gatan, men de fick hjälp av vännen Pamela.
Övrigt: Bra initiativ av manusförfattarna att ta med en sådan viktig grupp i en TV-serie. Flera sådana grupper bör även finnas i verkligheten.
Familjen Koriander bestod av Klas-Erik "Kotten" (Magnus Mark), Jaqueline "Jackie" (Tone Helly-Hansen), barnen Samuel (Tomas Lehtinen), Ulrika (Matilda Lindell) och deras morfar Ernst Haglund (Bengt Blomgren).
Kotten var politiker för Svenska Demokratiska Partiet, SDP. och var till en början en bra politiker och far. Dock strulade han till det för både partiet och sin familj och blev ett tag uteliggare. Dessutom var han otrogen och hade barn med Eivor.
Jackie var generellt en bra läkare och mor.

Samuel var i grund och botten en bra kille men hans UFO-entusiasm tog överhanden.
Ulrika var en bra tjej. Det enda dumma hon gjorde var att vid ett tillfälle stjäla Birgittas portmonnä för att få råd med en dyr tavla.
Ernst var en bra farfar och hade som många andra i hans generation en god moral.
Han var grundare till partiet SDP som svärsonen arbetade med.
Övrigt: Familjen Koriander var med om väldigt mycket under de fyra säsonger som de var med i serien, speciellt Kotten. Dock blev det ett ag lite väl mycket UFO-snack men samtidigt speglar det en slags entusiasm som faktiskt också finns i verkligheten.
Familjen Karlsson-Persson bestod av Larry (Lars Göran Persson), Janet (Anette Bjärlestam), barnen Tommy (Olle Sundberg), Clark (Fredrik Ejemo) och Sussi (Sigrid Rohdén-Lyrevik) samt farfar Harry "Norton" (Börje Ahlstedt).
Larry var en lagförbrytare men var ofta komisk. Han fanns där för sina barn men lärde de inte vett och etikett, utan lärde de istället att stjäla.
Janet
var ofta het på gröten men fanns för sina barn. Hon hade fotboja efter att ha gjort sig skyldig till flera brott, och trots att hon fick en andra chans så
fortsatte hon emellanåt att stjäla.
Tommy
var en bråkstake som lärt sig stjäla från andra. Dock var han ingen ond person utan blev egentligen dåligt uppfostrad. Mot slutet insåg Tommy att sin bror Clark gjorde bort sig med flikvännen Ulrika.
Clark var också en bråkstake som lärt sig stjäla från andra. Han var mer strulig än sin bror och klantade till det
i sitt förhållande med Ulrika.
Sussi
var familjens "vita" får för att hon ville uppföra sig som vanligt folk och inte går i föräldrarnas fotspår och vara kriminell.
Norton var kriminell sedan artonårsåldern och har suttit i fängelse från och till i många år. Dock blev han kär i Gunvor och ville i och med det visa att även han kunde ändra sig. Dock samarbetade han med Taggen med att sälja förfalskade konstverk och fick ytterligare ett nytt fängelsestraff.
Övrigt: Karlsson-Perssons var med i de avslutande säsongerna av serien.
Shaisteh Khezrian (Mina Azarian), Farhad Sharifi (Amir Barghashi),
Asrin Khezrian (Sara Yousefy) och Bengt Kassler (Kalle Heino)
Shaisteh kommer med sin dotter och exman från Iran, och börjar jobba på sjukhuset. Dock får polisen Bengt Kassler reda på att hon gömmer en flykting som ska utvisas och han blir först arg på henne. Sedan får Bengt reda på att Shaisteh blir misshandlad av sin exmannen och blir  engagerad och kär. I sista avsnittet gifter sig Shaisteh och Bengt.
Farhad var Shaistehs exman som ville ha henne tillbaka och misshandlade henne. Då Shaisteh inte gjorde som han ville hotade han med att ta dottern Asrin från henne.
Asrin var Shaistehs och Farhads dotter, som trots föräldrarnas gräl älskade de båda. När Bengt kom in i deras liv började Asrin tycka om honom och ville elva med dem i Sverige och inte med pappa Farhad i Iran.
Bengt var i synnerhet i början en hård polis med komisk finsk brytning. Dock mjuknade han upp i den sista säsongen, i synnerhet efter att ha inlett ett förhållande med Shaisteh, som han sedan gifte sig med.
Övrigt: Dessa karaktärer tyckte jag var bra bidrag till serien. Att en polis som Bengt Kassler gifte sig med en iranska var för mig ett tecken på att vi människor många gånger har fördomar, för han var ju innerst inne en snäll människa.

Det var allt jag hade att skriva för denna gången. I nästkommande artikel fördjupar jag mig i Skilda världar.

Vidare läsning

Detta var allt för denna gången. Till oktobernumret publiceras en uppföljare där jag fördjupar mig i vissa serier som jag inte har skrivit om tidigare. Nedan länkar jag till redan befintliga artiklar om TV-serier.

Artikel År
Andra avenyn - en intervju med Johanna Lazcano 2009
Andra avenyn - tre telefonintervjuer 2010

Rederiet - en odödlig serie, del 1

2016
Rederiet - en odödlig serie, del 2 2017
Rederiet-nostalgi 2009
TV-serier, skådespelare och karaktärer 2009
Svensk TV-nostalgi 2017

Tillbaks till sidans topp
Tillbaks till Christophe

 


© Snabel-Posten - Arbete&Bostad - Uppsala kommun - Catharina Jakobsson - 018-727 16 55